Pater Noster
Pater Noster, svensk f.d. bemannad fyrplats på Hamneskär 3 M VNV Marstrand, Skagerack. Bemannad 1868-1977. Ersatt av kassunfyren Hätteberget.
Marstrandsleden, dvs farleden Göteborg - Marstrand. På Hamnskär i Paternosterskären utanför Marstrand. V om leden. I havsbandet V om Marstrand. Gränsen mellan Skagerack och Kattegatt går genom den tänkta linjen Marstrand till Skagen Fyren Pater Noster fick en omfattande renovering då den lyftes från fyrplatsen, monterades isär, budgeten sprack då misärens omfattning insågs, en mecenat lyssnade på ett radioprogram, företaget Pharmadule-Emtunga tog sig an "skrothögen" och använde den som "dragspel" för svängningar i egen sysselsättning. I nyskick lyftes den åter på plats 2007. Idag kan man här få konferens, mat och logi.
Förtoning enligt Beskrifning 1872 över fyren Pater Noster.
Pater Noster fyr och fyrplats. Foto L Elsby 2019.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| finns ej | finns ej | N 57 54, O 11 28 | (occas) | 20 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1868 | 1868 | 1964 | 1977 | 32 | 36 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Pater-Noster fyr. Belägen å Pater-Nosterskären utanför Marstrand, Stenkyrka socken av Göteborgs och Bohus län. Fyren lyser över sjön och leder in till Hakefjorden, Marstrand och Uddevalla. Postadress: Marstrand. Telegramadres: Rt. 123 Marstrand.
Fyren byggd år 1868. Före och intill år 1868 fanns på Marstrands fästningstorn en fyr, vartill skall ha funnits ett urverk av trä, numera tyvärr försvunnet. Fyren förväxlades ofta med stjärnor på grund av dess höjd (troligare på grund av dess svaga sken).
Pater-Noster fyr är den största på Västkusten, och näst Kullens fyr den ljuskraftigaste, väl behövligt i trakten. Varning i tjocka är knallsignaler, avskjutna från fyrtornet. Pater-Nosterskären, belägna nordväst från Marstrand, ha alltid varit synnerligen isolerade. Vid hård vind är det omöjligt att landa, och endast små båtar som kunna dras upp på land ha kunnat användas, då båthamn saknas. Ovanligt är ej att i fjorton dagars tid vara avskuren från landförbindelse på grund av stormväder. Och då isgång råder har fyren varit isolerad upp till tre månader från landförbindelse. Nyheterna voro sällsynta på den tiden, och semester fanns ej. Nu finns telefon sedan några år, liksom motorbåt på lotsverkets bekostnad. I radio avlyssnas dagens nyheter.
Skola är genom kommunens försorg ordnad på skären, mindre folkskola med undervisning åtta månader årligen.
Förste fyrmästaren var Carl Julius Olsson (gift med Lizzie Krumhorn), de därefter voro Olof Andersson, J. A. Johansson, och J. A. Andrén.
Förlisningar
År 1916 strandade 'De drei Gebroeders' och år 1919 briggen Zaima. Av den förstnämndas besättning gick en man förlorad. Den andres besättning tog sig torrskodd iland. En märklig tur var att strandningarna skedde på den enda bebodda bland de hundratals Pater-Nosterskären. Hade ej så varit, hade antagligen ingen av de skeppsbrutna sluppit undan med livet."
Före
Gränsen mellan Skagerack och Kattegatt anses gå genom en tänkt linje dragen mellan fyrarna Pater Noster resp Skagen på Jylland, Danmark.
Pater Noster ersatte fyren på Carlstens fästning på Marstrandsön.
- Carlstens fyr ansågs vara för högt placerad.
- Samtidigt som Pater Noster tändes 1 november 1868 så släcktes Carlstens fyr samt tändes en ledfyr för norra inloppet i Marstrand, Marstrands hamnfyr.
”Fyrtornet är uppfört på Hamneskär, en av de västligaste klipporna av Paternosterskären, NV från Marstrand.” Paternosterskären bildar ett för de sjöfarande ökänt "radband" sett från Marstrandsön.
Redan under 1720- och 1750- talen omnämndes i kungliga brev behovet av en fyr för att varna för Paternosterskären.
Fyren tändes
1867-1868 uppfördes fyrplatsen. Fyrtornet av järn var cirka 32 m högt och utgjordes av ett "öppet pelartorn i järn", dvs en "Heidenstammare", försedd med lanternin med oljelampa för rovolja och 1:a ordningens lins.
- Fyrtornet tillverkades på Ludvigsbergs Mekaniska Verkstad (ingenjör Jacques Lamm). Den var galvaniserad och ett av de första större föremål i Sverige som fick en sådan rostskyddsbehandling. (Den första var troligen Måseskär).
- Bebyggelsen bestod av ett boningshus, ritat av L Fr Lindberg, samt ekonomibyggnader, ritade av G E Höjer. I det tre lägenheter långa boningshuset innehade fyrmästaren två rum och kök samt ett mindre kontor. Fyrvaktaren och fyrbiträdet förfogade över var sin boyta med ett rum och kök.
- Byggandet leddes på plats av N.G. von Heidenstam, vilken med familj bosatte sig på Hamneskär en kortare tid.
Original optik: 1:a ordningen (1840 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 7 inslipade ringar, 16 fack á 22,5° samt catadioptrisk krona (18 ringar) och krans (8 ringar) på alla fack, Barbier & Fenestre, linshöjd 2.616 mm, omgående, på 10 metallhjul, omloppstid 3 min, urverk med lod (vikt 51 kg), fyrvekig moderatörlampa för rovolja.
- Ljusstyrka 37 000 Hefnerljus. Fyrkaraktär: blänk.
1869 uppsattes en klockstapel med mistklocka. Klockan var gjuten av Johan A Beckman i Stockholm. Slagmekanismen till klockan drevs med vindkraft via en liten väderkvarn med två vingar.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med blänk. Lat. N 57° 53',8. Long O 11° 28',1.
- Fyrapparaten: 1:a ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 120 fot (36 m).
- Fyrtornet: öppet pelartorn av järn, rött.
- Lysvidd: 20 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 22 fot (6,6 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
- Tornets höjd från grund: 108 fot (32,4 m).
Linsapparaten, av 1:sta ordningen, är omgående och visar inom varje 1 1/2 minut en mycket stark blänk, som varar 20 till 25 sekunder. Inom 1 à 1 1/2 mil synes mellan blänkarna ett svagare stadigt sken. Tornet är rödmålat; likaså de öster därom liggande boningshusen för fyrbetjäningen. Vid platsen finns en ringklocka, varmed under disigt väder och tjocka klämtning verkställes medelst en av vinden driven apparat eller för hand. Arbetena med fyrinrättningen utfördes 1867 och 1868 och sistnämnda år tändes fyren, då samtidigt den på Marstrands fästningstorn varande fyren släcktes, varemot vid östra sidan av inloppet till hamnen tändes där nu befintlig ledfyr."
Pater Noster fyr. Svensk fyrlista 1872.
Pater Noster. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Pater Noster.
Pater Noster.
Några bilder tagna av Sture Bj
Fotogenlampa
1887 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke. Ljusstyrkan ökade till 56 000 Hefnerljus.
1897 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion" med kanonhus och kruthus.
- Vindkraften för drivning av mistklockan visade sig inte vara en lyckad lösning, klockan hördes dessutom inte särskilt långt.
- Signalering med kanon mötte emellertid stor misstro och protest från lokalbefolkningen, som ansåg att knallarna störde fisket.
1900 flyttades mistklockan till Måsknuvs fyrplats, där den finns än i dag.
- En båtkran uppsattes.
1904 utbyttes mistsignalkanonen "av kommendör Engströms konstruktion" mot en knallsignalapparat.
- Mistsignalkanonen med kanonhus flyttades till Vinga.
- Knallsignalapparaten uppsattes på tornet och var åtkomlig från vaktrummet.
1906 flyttades kruthuset till Måseskär.
Lux-ljus
1907 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus. Fyrens ljusstyrka: 110 000 Hefnerljus.
- Fyrkaraktär: B W 90s 17M. Ljus: c:a 1/2 minut. Mörker: c:a 1 min. Lins av 1:a ordningen. Rött, 32 m högt, nedtill öppet järntorn.
- En bagarstuga uppfördes.
1920 erhöll fyrplatsen en cistern för fotogenbränslet.
1924 förbättrades stagningen av fyrtornet genom att diagonalstagen försågs med klämmor.
1932-1938 bedrevs lotsbarnskola på fyrplatsen.
1935 byggdes en ny båtslip.
1937 anlades en ny hamn på östra sidan av ön. Det var ett så kallat AK-arbete.
- Fyrplatsen erhöll en ny båt och slip med handvinsch.
1942 båtkranen flyttades från västra till östra hamnen.
1945 utbyttes knallsignalapparaten mot tyfon med i ett nytt maskinhus motordriven kompressor.
- Tyfonen var försedd med fyra pipor.
1947 försågs båtslipen med motordriven vinsch.
1949 förbättrades hamnen med en skyddsmur.
1950 installerades ett nytt maskineri för mistsignalen.
Elektriskt ljus
1953 erhöll fyren elektriskt ljus att användas i osiktigt väder som förstärkning till Lux-ljuset.
- Ljusstyrka ökades då till 600 000 Hefnerljus.
- Strömförsörjningen skedde från lokal generator driven av dieselmotor (se reservkraft) för mistsignalanläggningen.
1961 var fyrkaraktären B 30 s 17 M. Ljusstyrka: 56 000 HK men vid tjocka 600 000 HK.
- Roterande lins med Lux-ljus men vid tjocka kompletterat med 1000 W glödlampa.
- Mistsignal: Tyfon 2 ljud 120 s (7+3+2+108).
Lotsbarnskola
1884-1910 hade Pater Noster lotsbarnskola. Lärare var: Ida Andersson och Mariana Wounsch. Som skolsal användes ett vindsrum där också lärarinnan bodde.
- 1884 Ida Andersson, 79 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1885-1904 uppehåll
- 1905 Mariana Wounsch, 75 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1906 Mariana Wounsch, 72 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1907 Mariana Wounsch, 113 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1908 Mariana Wounsch, 120 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1909 Mariana Wounsch, 108 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1910 Mariana Wounsch, 109 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal för Västra Lotsdistriktet:
- 1912: Signe S Boman, Mariana Wounsch, Blenda K Johansson, Ruth F Scherman, Agda I A Nilsson
- 1915: Ruth F Scherman, Gerda S Svensson, Rut S Bejer, Märtha C Jakobsson
- 1918: Märtha C Jakobsson
- 1921: Gertrud A Olsson, Edla M Strömmer
- 1925: -
- 1938 var sista året med skola på Pater Noster.
Avbemanning och personal
1964 drogs kraftkabel från Tjörn till Hamneskär.
- Fyren elektrifierades och automatiserades.
- Orginallinsen utbyttes mot en lins av 4:e ordningen (500 mm Ø).
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Pater Noster
Och sedan
1968 var tornet målat rött.
- Optisk karaktär: B W 15 s 16,5 M. Lyshöjd: 35,6 m. Ljusstyrka: W 120 000 cd.
- Akustisk karaktär: Tyfon 1 långt och ett kort ljud var 60 s. (6 + 3 + 2 + 49). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (ca 210 Hz och ca 260 Hz).
1977 ersattes fyrplatsen av den nybyggda kassunfyren Hätteberget, placerad cirka 4 M väster om Marstrand.
- Fyren Pater Noster släcktes 24 november samma dag som Hätteberget tändes.
- Lampan i fyren släcktes emellertid inte då kommando om detta gavs från Norrköping.
- Det visade sig att på grund av det dåliga vädret hade reservaggregatet för mistsignaleringen startat och försörjde fyren med ström.
- En fyringenjör fick åka ut till Hamneskär och manuellt släcka fyren.
- Sjöfartsverkets avsikt var sedan att fyren skulle rivas på samma sätt som den på Väderöbod, dvs genom att koppla en wire till en bogserbåt och ... .
1978 uppsattes på en ställning öster om fyren ett orienteringsljus.
1979 renoverades fyren bekostat av AMS. De av föreningen Rädda Pater Noster insamlade medlen kunde sparas till senare behov.
1989 renoverades fyren åter genom rostknackning och målning. Kostnad 1,5 MSEK, delvis bekostat av föreningen. Se riksdaler.
2002 monterades fyren loss och lyftes hängande i en stor pontonkran från Hamneskär till Rönnäng på Tjörn.
- Fyren monterades ner bit för bit starkt angripen av gravrost.
- Delarna flyttades senare till Uddevalla för att senare tas omhand av Pharmadule-Emtunga och dess underentreprenörer.
2007, senast, skall enligt planerna fyren åter vara på plats. Renoveringen har då kostat cirka 25 MSEK inklusive upprustning av fastigheterna.
2014 sattes den renoverade fyren tillbaka på sin plats där den hör hemma.
2015, den 19 mars, meddelade Kulturdepartementet att Pater Noster blir statligt byggnadsminne.
2022 vann turistverksamheten på Pater Noster den prestigefyllda utmärkelsen "Prix Villegiature Awards". Nomineringen var framröstad av bland annat Financial Times, Harpers Bazaar, La Stampa, Le Parisien, Paris-Match, Condé Nast Travelers och Forbes. Grattis!
Nuvarande optik: (nedmonterad)
Nuvarande karaktär: (släckt så när som på ett orienteringsljus).
3D-bilder ritade av Samuel Hedlund
Bilder från renoveringen
Klicka här för bilder från renoveringen av fyren Pater Noster
Länkar
- Pater Noster. Ur Blänket Nr 2007:4 En Eriksgata i triumfens tecken, Pelle Stavfeldt
- Pater Noster. Ur Blänket Nr 2007:4 Pater Nosters underbara resa från en projektledares perspektiv, Hans Larsson
- Pater Noster. Ur Blänket Nr 2007:4 Som konungens befallningshavare beordrar jag er att tända fyren Pater Noster, Pelle Stavfeldt
- Pater Noster. Ur Blänket Nr 2007:4 Varför inte en fyr?, Richard Francén och Nils Klahr
- Pater Noster. Ur Blänket Nr 2010:2 Blenda Johansson–Waldner lärarinna och fyrmästarhustru, Bert Simonsson
- Pater Noster. Ur Blänket Nr 2011:3 Minnen från Pater Noster och Hamneskär, Lennart Hermansson
- Pater Noster. Ur Blänket Nr 2011:3 Fyrsläkt i tre generationer, Intervju med Bertil Nilsson, Marstrand 2011-03-22, Leif Elsby
- Pater Noster. Ur Blänket Nr 2012:2 Pater Noster efter stormen 2011/2012, Pelle Stavfeldt
- Radio SR Pater Noster - fyren som försvann, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min). Medverkande: Pelle Stavfeldt, föreningen Pater Nosters vänner (arkivintervju). Mirja Lilja Hagsjö, VD på företaget Pater Noster Ett hem vid horisonten.
Klicka på länken: Hemsida
Klicka på youtubelänken: Pater Noster sätts åter på plats
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: D. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 1:a ordningen. Knallsignaler, knallsignalapparaten placerad i fyren. Rött 32 m högt nedtill öppet fyrtorn av järn. Fyrplatsen anlagd år 1868. |
| Läge och natur | Litet c:a 300 m långt och 200 m brett kalt skär i Bohusläns skärgård 4 dist.-min. V Marstrand. Planteringsland: obetydligt. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv och Fb vardera 2 rum och kök. Fm-bostaden försedd med vatten och avlopp, anordnat på bekostnad av bostadsinnehavare. I övrigt inga bekvämligheter. |
| Hamn | Liten förhållandevis bra hamn, slip. Kran för lossning. Vattendjup i hamnen 1,8-1,9 m. |
| Kommunikationer | Tjänstebåt, sommartid 4 resor i månaden, vintertid 3 resor i månaden till Marstrand. Ångbåts- och bussförbindelse Marstrand-Göteborg, 50 km. |
| Postanstalt | Marstrand. Väg dit: över Marstrandsfjorden, 4 dist.-min. |
| Skola | Folkskola Marstrand, realskola Göteborg eller Uddevalla, läroverk Göteborg. |
| Övrigt | Dricksvatten = regnvatten, som samlas från taken. Vid hårt väder, oavsett riktningen, är hamnen omöjlig för in- eller utfart. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Efter varsam renovering har den gamla fyrmästarbostaden förvandlats till internationellt prisbelönt hotell med nio väldesignade rum med sköna sängar och plats för 24 gäster. Uthusen används för olika behov som Mistlurshus som konferenslokal, fotogenboden med bastu, kruthuset som skrivarstuga. Boka +46 (0) 73-324 77 04. reservations@paternoster.se |
| Ägare | Statens Fastighetsverk förvaltningsområde syd-väst, Göteborg, 08-696 7000 |
| Kontaktperson | Mirja Lilja Hagsjö +46 73 324 77 04. www.paternoster.se. Pater Nosters Vänner, www.paternoster-fyren.com |
| Vägbeskrivning | Närmaste ort är Marstrand, avstånd 3 nm. Transport ut till ön med garanterad tilläggningsplats, Marstrand Transport https://www.marstrandtransport.se/ och https://head4waves.se/ Östra hamnen är liten men kan anlöpas av motorbåtar. |
| Övrigt | Redan på 1750 talet planerades en fyr på Hamneskär i Pater Noster skärgården. I stället tändes 1782 en fyr på Carlstens fästning i Marstrand. Fyren blev världens första roterande spegelfyr (Jonas Norberg). År 1868 byggdes så en fyr på Hamneskär som då var Sveriges högsta Heidenstamfyr. År 1887 installerades en femvekig lampnäbb för fotogen i moderatörlampan och år 1907 luxljus med den gamla lampan som reserv. Ljusstyrkan ökade från 47.000 till 108.000 Heffnerljus. År 1964 byttes 1:a ordn. linsen mot en 4:e ordn.(500 mm) lins. Fyren släcktes 1977 och linsen togs därefter bort. En modern järnställning med en 220 mm pressad trumlins som orienteringsljus (100W 230V P-28) restes strax öster om den gamla fyrens plats. Efter att Heidenstammaren försommaren 2002 lossats från sitt fäste lyftes fyren den 30 juli ombord på en pråm och bogserades in till fastlandet. Den har sedan monterats ner i alla sina beståndsdelar, blästrats, förzinkats, reparerats, etc och återplacerades på sin plats 4 juli 2007.
Då fyren släcktes 1977 ersattes den av den 26 m höga moderna kassunfyren Hätteberget (nr. 792500, int.nr. C0489) belägen c:a 4 nm VSV Marstrand. År 1891 uppfördes invid fyren en klockstapel som drevs av en liten väderkvarn som gav mekanisk kraft till klockringningen. Som bekant är det ofta stiltje i samband med dimma och idén övergavs till förmån för skott från kanoner. Då sillfisket gick dåligt skyllde fiskarna detta på kanonskotten vid dimma. Det hela blev en regeringsfråga och det bestämdes att under sillfiskesäsong fick man ej använda kanon utan endast skjuta knallskott uppe på fyren (1904). Trots detta förblev sillfisket dåligt. Ett litet fyrmuseum finns i ett uthus. |
| Skydd enligt lag | Föreslagen statligt byggnadsminne. Hamneskär och omgivande öar naturskyddade. |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 70 Pater Noster
Frågan om en fyranläggning på ett af Pater Nosterskären synes hafva blifvit tidigt väckt, enär ett Kungl. bref af den 10 December 1724 innehåller ”att Pater Noster icke torde vara tjenligt att sätta fyrbåk”, men behofvet af en fyr derstädes gjorde sig alltmer gällande och ett Kungl. bref af den 30 Januari 1752 föreskrifver, att man skulle söka komma öfverens med Danmark om afgift till fyrbåksbyggnaden på Pater Noster. Antagligen erhölls ej något bidrag från Danmark och brist på medel gjorde att arbetet uppsköts.
I och med uppförandet af en fyr på Carlstens fästning år 1781 förföll också frågan om en fyr på Pater Nosterskären. Som emellertid Carlstens fyr på grund af sin stora höjd öfver vattenytan understundom var svagt lysande, till följd af dimma och moln, som lägrade sig kring fyren, föreslog Sjöförvaltningen i skrifvelse till Kungl. Maj:t 1866 uppförandet af en fyr på Hamneskär och godkändes detta förslag af Kungl. Maj:t i skrifvelser åren 1866 och 1867. Fyrtornet, som uppfördes åren 1867 och 1868, är ett öppet pelartorn af järn med en höjd af 108 fot. Fyrapparaten (1:a ordningens linsapparat visande en hvit blänk hvar 1½ minut) består af 16 linsfack, innehållande krona, trumma och krans, ett urverk samt moderatörlampa för rofolja och 4 vekar med en ljusstyrka af 37.000 Häfnerljus. Hela fyranläggningen kostade 124.505 Rdr.
År 1887 insattes i lampan ny lampnäbb för fotogen och 5 vekar och var då fyrens ljusstyrka 47.000 Häfnerljus.
År 1907 uppsattes i fyren 3-lågig luxlampa och blef då fyrens ljusstyrka 108.000 Höfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1953 anordnades elektrisk ljuskälla utöver det ordinarie fyrljuset. Det elektriska ljuset användes endast vid tjocka och disig luft och ger fyren en ljusstyrka av 600.000 hefnerljus.
År 1869 anordnades mistsignalering medelst en ringklocka med mekaniskt slagverk, som drogs av en vindmölla.
År 1897 ersattes klockan med en signalkanon, typ Engström, varmed under tjocka och disig luft signalerades med 3 skott var femtonde minut. Kanonen utbyttes år 1904 mot en knallsignalapparat.
År 1945 indrogs knallsignalapparaten och en tyfon anordnades med en ljudkaraktär av ett långt och ett kort ljud varannan minut.
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Marstrandsleden
Klicka här för att se fyrarna i Marstrandsleden.
Jfr Skagerack, Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, Heidenstam, järnfyr, mistsignal, fyrlins, Lux-ljus, Carlstens fyr, Marstrands hamnfyr, Hätteberget