Optisk telegraf

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
Optisk telegraf svensk modell bestod av 3x3 (plus 1) skivor som kunde ställas synlig eller icke synlig. Figur Leif Elsby

Kompassros ritad.jpg

Till vänster den optiska telegrafen på Telegrafberget i centrala Göteborg. I mitten syns Skansen Kronan. Litografi från 1859
Optiska telegrafen på Telegrafberget i Göteborg. Bild från Stadsmuséet i Göteborg
Carlsten fyr och optisk telegraf. Figur Leif Elsby

optisk telegraf, medel för att visuellt överföra budskap.

Frankrike

Den optiska telegrafen uppfanns i Frankrike.

  • Telegrafens främsta uppgift var att rapportera fientlig verksamhet.
  • Kring sekelskiftet mellan 1700- och 1800-talet, dvs under Napoleontiden, var Sverige inblandat i inte mindre än fyra olika krig med snabba inhemska tronskiften.

1791 gjorde fransmannen Claude Chappe lyckade försök med en optisk telegraf.

  • Han sände meddelanden över en 35 km lång sträcka.
  • Hans telegraf bestod av en mast med två rörliga armar.
  • De kunde ställas i olika lägen för att bilda 16 olika mer eller mindre tydliga tecken.

1794 var systemet klart mellan Paris och Lille.

  • Ett meddelande överfördes på 20 minuter över denna sträcka på 47 mil, vilket var ett fantastiskt framsteg.

Sverige

1794 öppnades i Stockholm en optisk telegrafilinje mellan kungliga slottet i Stockholm och Götiska tornet vid Drottningholm.

  • Mellanstationen var placerad på Traneberget snett emot Stora Essingen.
  • Tekniken byggde på den som användes i Frankrike.

1796 hade Abraham Edelcrantz (1754-1821) utvecklat tekniken.

  • På en ställning satt en kvadrat om 3 x 3 luckor samt en tionde lucka monterad strax över ena övre hörnet.
  • Luckorna kunde ställas i vertikalt (synligt) eller horisontellt (osynligt) läge och på så vis bilda mönster.
  • Varje sådant hade sin betydelse och beskrevs i signaltabeller, som rymde de 1024 möjliga kombinationerna.
  • Signalen visades till dess att nästa station hade ställts att ge samma signal.

1796 öppnades en optisk linje mellan Åland och Grisslehamn i Stockholms skärgård med denna nya telegrafteknik.

  • Budskap som tidigare hade tagit ett dygn att överföra för kurirer till segel, rodd och häst tog nu bara ett tiotal minuter med den nya tekniken.

1800 upprättades en optisk telegraflinje mellan Göteborg (Nya varvet) och Carlstens fästning i Marstrand via Vetteberget (Telegrafberget) vid Lilleby på Hisingen. På Carlsten fanns sedan 1782 en fyr. Napoleonkrigen rasade.

1805 cirka byggdes linjen ut till Vinga fyrplats.

1808, den 17 maj, fanns här mycket att rapportera. 242 brittiska örlogsfartyg hade ankrat upp på svenskt vatten, i inloppet till Göteborgs hamn. Ombord fanns 10000 man med hästar och kanoner! Fortsättning: se Saumarez.

1810 hade det yttre hotet mot Sverige avtagit så pass att linjerna till Carlsten och Vinga lades i träda.

1813 när Jean Baptiste Bernadotte som svensk kronprins drog ut i fälttåg befarade han angrepp mot västkusten och befallde att linjerna åter skulle sättas i stånd.

1839 byggdes på Utklippan, samtidigt med nuvarande fyrplats, en optisk telegraf.

1854 under Krimkriget använde flottan den optiska telegraflinjen mellan Kungsholms fort i Karlskrona och Utklippan.

  • Den föranleddes av Krimkriget (1853-1856). Telegraflinjen lades ner 1866.

1854 fick staden Göteborg elektrisk telegraf. Den fungerade i nästan 10 år jämsides med den optiska telegrafen.

1863 en stormig novembernatt blåste den optiska telegrafen ner från ändstationen på Otterhällan i centrala Göteborg.

1871 fick Marstrand elektrisk telegraf och den optiska telegrafen på Carlsten stängdes.

1881 stängdes Sverige sista optiska telegraflinje - den mellan Göteborg och Vinga fyrplats.


Se optiska signalanordningar, telegraf, telefon, Carlsten, Vinga, Utklippan, Saumarez.