Nordkoster
Nordkoster, svensk lotsplats och f.d. bemannad fyrplats utanför Strömstad, Skagerack, Fyrplatsen bemannad 1850-1891. Ersatt av fyrplatsen Ursholmen.
Lotsplatsen bemannad cirka 1722 till 1978. Kosterlotsningar utförs därefter från Brofjordens lotsplats
Strömstadsleden. Den högt belägna fyrplatsen på toppen av ön Nordkoster hade två fyrar, var så kallad dubbelfyr med två stycken fast sken. Ljusen kunde misstolkas för himmelens stjärnor och ersattes därför av Ursholmens fyrar. Fyrarna på Koster fick sedan förfalla. Ideella krafter har återställt det ena tornet som med Sjöfartsverkets tillstånd nu åter lyser. Tack för det, Sjöfartsverket!
Förtoning över Nordkoster enligt Beskrifning 1872.
Lotsplats
Saxat från lotsarnastockholm.se
1722 nämns Lotsplatsen.
1879 den 22 jan Slup från Tönsberg med last av kött och fläsk på resa från Fredrikshamn till Tönsberg grundstötte på Svarta Hälarna invid och på NV sidan av Nordkoster SV storm med stark tjocka. I följd av tjockan hade fyrarna ej observerats förrän i dagningen. Fartyget sönderslogs av sjön och efter svåra ansträngningar bärgades den av 3 manjämte befälhavaren bestående besättningen en man i sänder av en kronolots, ett fyrbiträde och Nord Kosters öbor från ett å skäret uppkastat vrakstycke.
1879 den 29 december Lotsåldermannen, två lotsar och en lotslärling från NordKosters lpl utgick under orkanliknande storm med brytande sjö och fara för egna liv och inlotsade den danska skonerten EMMA OCH SOPHIE i hamn. 80 riksdaler i belöning.
1880 byggdes ett nytt uppassningshus
1882 ny tjänstebåt
1894 tillhörde lotsplatsen Göteborgs lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Edvard Engelbrechtsson, f. 1839
- Mästerlots: Johan Anton (Carlsson) Carlgren, f. 1846
- Mästerlots: Alfred (Johansson) Johander, f. 1846
- Mästerlots: Anders (Johansson) Nordström, f. 1850
1909 byggdes nytt utkikshus
1911 den 10 januari: en lots vid NordKosters lpl under svår storm inlotsat s/s Fennia till nödhamn i Saltholmsund. Belöning av 35 kr
1914 sålde lotsverket den stora däckade kuttern till lotsplatsen.
1920 båtbestånd: 1 däckad kutter, ek, kravell 11.5 m 20 hkr, 1 motorbåt byggd 1901, ek, klink, 6.2x 2.5, 5 hk, 1 roddbåt 4.5 m
1952 byggdes ett nytt uppassningshus
1950 uppgick Strömstad lotsplats i Nordkosters lotsplats
1978 stängdes Lotsplatsen. Kosterlotsningar utförs därefter från Brofjordens lotsplats
Lotsbarnskola
1877-1891 hade Nordkoster lotsbarnskola. Lärare var Mathilda Simonsson.
- 1877 Mathilda Simonsson, 47 dagar, 12 elever varav 6 var lotsbarn
- 1878 (uppgift saknas)
- 1879 Mathilda Simonsson, 77 dagar, 15 elever varav 9 var lotsbarn
- 1880 Mathilda Simonsson, 87 dagar, 16 elever varav 12 var lotsbarn
- 1881 Mathilda Simonsson, 83 dagar, 14 elever varav 10 var lotsbarn
- 1882 Mathilda Simonsson, 77 dagar, 16 elever varav 12 var lotsbarn
- 1883 Mathilda Simonsson, 85 dagar, 13 elever varav 13 var lotsbarn
- 1884 Mathilda Simonsson, 76 dagar, 17 elever varav 17 var lotsbarn
- 1885 Mathilda Simonsson, 74 dagar, 17 elever varav 16 var lotsbarn
- 1886 Mathilda Simonsson, 74 dagar, 20 elever varav 18 var lotsbarn
- 1887 Mathilda Simonsson, 74 dagar, 21 elever varav 18 var lotsbarn
- 1888 Mathilda Simonsson, 74 dagar, 15 elever varav 14 var lotsbarn
- 1889 Mathilda Simonsson, 74 dagar, 21 elever varav 18 var lotsbarn
- 1890 Mathilda Simonsson, 72 dagar, 20 elever varav 18 var lotsbarn
- 1891 Mathilda Simonsson, 74 dagar, 20 elever varav 17 var lotsbarn
1892 upphörde Nordkosters lotsbarnskola. Lotsbarnen gick sedan i den allmänna folkskolan.
Enligt Underrättelse 1848
Anm. Kongl. Maj:t har i nåder befallt, att tvenne fyrar skola uppföras på Koster, eller någon af de derintill belägna öar, och hvilka fyrbyggnader skola företagas i den mån tillgångarna det medgifva och sedan de redan i nåder beslutade fyrbyggnaderna på Gottland blifvit fullbordade; till följd hvaraf närmare undersökning kommer att ske innevarande sommar samt, om det medhinnes, arbetet i år begynnas, i hvilket senare fall detsamma kan fullbordas och fyringen begynna på hösten nästkommande år.
Fyrplatsen
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 864200 | C 0295 | N 58 54, O 11 00 | LFl(4) 30 s | 7 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1850 (2 st) | 1850 | ej | 1891 | 9 | 65 |
1845 inkom från Norge en propå om att Sverige måtte bygga en dubbelfyr på någon av Kosteröarna.
- Kungl. Maj:t beslöt att två fyrtorn skulle byggas på Nordkoster samt att på Lotsverkets förslag norrmännen skulle bekosta byggandet.
- Det blev den svenska Kronan som fick betala. (Sverige och Norge var i union vid denna tid.)
1849-1850 anlades fyrplatsen på den höga norra Kosterön eller sk Kosterbonden utanför Strömstad.
- Tornen i gult eldfast tegel från Höganäs byggdes på högsta punkten av Kosterön med tornen stående i N och S från varandra på ett avstånd av 200 fot (60 m).
- Bebyggelsen förlades strax nedanför högsta punkten och bestod av boningshus, förråd, uthus och dass.
Original optik
- Södra fyren: 3:e ordn. (1000 mm) dioptrisk trumlins 5 fack á 72° med katadioptrisk krona (11 ringar), mekanisk tvåvekig rovoljelampa.
- Norra fyren: Treskenad spegelapparat med rovoljelampa, rotationstid 2 min.
Enligt Underrättelser 1852
NORD KOSTER.2:ne fyrar, af hvilka en är en Lentille af 3:e ordningen, stillastående, och en Blinkfyr.
Lat. N. 58°54'12”. Long. O. om Ferrö 29°13'45”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°4'.
På den 200 fot höga så kallade Koster Bonden å ön Norra Koster, belägen utanför Strömstad, uppfördes åren 1849 och 1850 tvänne 17 fot höga fyrtorn af sten i rund form. Deras afstånd från hvarandra är 240 fot i N. och S. på kompassen. I södra tornet är anbragt en lentille-apparat af 3:e ordningen med stillastående sken, hvilket belyser horisonten i alla riktningar, och för närvarande i det norra en blinkfyrs-apparat, bestående af en vanlig enkel lampa, placerad i midten af 3:ne små, med hvarandra sammanfogade, reverberer, hvilka medelst ett litet utvexlingsverk fullborda sitt omlopp på 2 minuter och derunder gifva 3:ne korta, men skarpa blinkar rundtikring horisonten, med undantag af en del inåt landet, eller från N.O. öfver ost till S.O. på kompassen. Fyrljusen brinna på 220 fots höjd öfver vattenytan och böra alltså i klart väder nattetid från ett vanligt högt skeppsdäck synas på 3 à 4 mils afstånd. Dessa båda fyrar tändes första gången den 1 September 1850. I närheten af södra tornet står ett uppassningshus för de på ön stationerade lotsar. Pl. V.
1854 utbyttes norra tornets fyrapparat mot trumlins med omgående linser, så kallad lentilleapparat.
- Norra tornet: linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 4 fack à 90°, catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar). Runt linsen roterade 2 planlinser, vilket gav karaktären "fast sken med blänk". Urverk och lod.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, den södra med fast sken, den norra med fast sken med blänk. Lat. N. 58° 54’,2. Long. O. 11° 0’,6.
- Fyrapparaten: den södra: 3:dje ordningens lins-. den norra: 4:de ordningens lins-.
- Fyrtornens höjd från grund: 30 fot (9 m).
- Fyrljusens höjd över vattenytan: omkring 220 fot (66 m).
- Fyrtornen: av sten, ljusgula,
- Lysvidd: 12 till 16 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 200 fot (60 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
I det södra tornet är linsapparaten för fast sken, av 3:dje ordningen, och i norra tornet för fast sken med blänk, av 4:de ordningen. Blänkarna, som åstadkommes av kringgående linser, återkommer var 3:dje minut med 7 sekunders varaktighet vardera. Nedom tornen på östra sidan ligger fyrbejtäningens bostads- m fl hus, men är inte mot sjösidan synliga. Högre upp och synligt från sjön står nära södra fyren ett utkikshus för på ön stationerade lotsar. Båda tornen uppfördes 1849 och 1850, då den i södra tornet ännu begagnade linsapparaten uppsattes. Den i norra tornet först insatta catoptriska blänkfyrapparaten utbyttes 1854 mot den nu befintliga linsapparaten för fast sken med blänk.”
1888 förliste fyra norska segelfartyg i vattnen kring Kosteröarna.
- Den norska briggen Viken strandade vid Ursholmen.
- Olyckorna ansågs bero att fyrarna på Nordkoster var för högt placerade och inte syntes i dimman.
- Under en längre tid hade fyrarnas höga placering varit föremål för kritik.
- Strandningen av Viken blev händelsen, som fick Lotsverket att ta beslutet att släcka Nordkosters fyrar och bygga fyrplats på Ursholmen.
Avbemanning och personal
1891 släcktes fyrarna då de ersattes av de då färdiga fyrtornen på Ursholmen.
- Linsen av 3:e ordningen flyttades till Ursholmen, södra tornet.
- Linsen av 4:e ordningen kom att användas 1892-1910 på Malören samt från 1910 på Tärnö.
- Boningshuset för fyrvaktaren flyttades till Ursholmen.
- Fyrplatsen Nordkoster avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Nordkoster
Och sedan
1897 såldes fyrplatsens återstående byggnader på auktion för 767 kronor och 72 öre till en byggmästare i Strömstad.
På 1930-talet restaurerades de båda tornen, som då var i dåligt skick.
I början på 1980-talet fick det södra tornet ännu en restaurering.
Återtändning
2000 hade fyrentusiaster under ledning av Göran Lyth skaffat sponsorer och restaurerat den södra fyren.
- En nytillverkad lanternin prydde fyren.
2001, den 3:e februari, återtändes den södra fyren efter 110 år.
Nuvarande optik: 5:e ordningen stor (400 mm) dioptrisk trumlins. 20W glödlampa. Landkabel
Nuvarande karaktär (södra fyren): LFl(4) 30 s. Lyshöjd: 66 m.
3D-bilder ritade av Samuel Hedlund
Länkar
Klicka på länken: Hemsida
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Nedmonterade 1897 |
| Ägare | Naturvårdsverket äger norra fyren, mark och alla hus. Fortverket äger södra fyren |
| Kontaktperson | Göran Lyth 0526-20466, 0708-793554. www.kosteroarna.com/kosters-fyrar/ |
| Vägbeskrivning | Kosterbåtarna flera dagliga turer från Strömstads norra hamn till Nordkoster. Info på www.vasttrafik.se eller Tidpunkten 0771-414300. Från Västra bryggan Nordkoster är det ca 20 minuters promenad till fyren. Passa på och besök lotsutkiken på Nordkoster. |
| Övrigt | År 1845 kom en förfrågan från Norge om att Sverige skulle bygga en dubbelfyr på Nordkoster. De två tvillingtornen byggdes 1849-1850 på öns högsta punkt. Fyrarna tändes 1 september 1850, klassificerades som lentillefyr stillastående resp. blink och syntes 3-4 mil i klart väder. År 1854 byttes spegelapparaten i den Norra fyren mot en 4:e ordn. dioptrisk trumlins, 4 fack med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar), runt den linsen roterade två mot varandra ställda planlinser, rovoljelampan ersattes av en moderatörlampa för rovolja. År 1881 fick båda fyrarna tvåvekiga fotogenlampor med föränderlig bränsleyta.
Då fyrarna var högt belägna kunde ljuset ofta inte ses i dimma varför man år 1890 ersatte trumlinsen och lanterninen på Södra fyren med en temporär fyr. Ursprungliga linsen, lanterninen och fyrvaktarbostaden från 1854 (nu västra huset på Ursholmen) monterades ner och flyttades till Ursholmen. År 1891 släcktes sedan Nordkoster Norra fyr samt den temporära södra fyren och ersattes av dubbelfyrarna på Ursholmen. Trumlinsen från den Norra fyren flyttades till Malören. Fyrmästarbostaden från 1848 stod kvar till 1897 då den såldes på auktion och plockades ner. Den finns nu i Strömstad. Tornen utan lanterniner stod sedan och förföll mer och mer. På slutet av 1990-talet började lokala krafter återställa den Norra fyren. En nytillverkad lanternin enligt originalritningen monterades 13 december 1999 och fyren återinvigdes. Fyren återtändes som OCCAS fyr från 10 februari 2001. Den Södra fyren har också reparerats/återställs och återinvigdes 2009 men är ej återtänd. Lokala krafter har röjt och gjort i ordning tomten nedanför fyrarna där fyrbostäderna tidigare fanns. |
| Skydd enligt lag | Nationalpark |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 58 Nordkoster
Från Norge inkom år 1845 en begäran, att två fyrar måtte uppföras å Koster eller å någon af de derintill belägna öar. Förvaltningen för sjöärendena, till hvilken detta ärende remitterars, aflät 1846 en skrifvelse till Kungl. Maj:t, hvari anföres, att ofvannämnde fyrar skulle jemförelsevis medföra större fördelar för den Norska sjöfarten än den Svenska och föreslår derför, att antingen en fyr skulle uppföras på Koster och ytterligare en på Faerder eller, om två fyrar skulle uppföras på Koster, Norge måtte bekosta uppförandet och underhållet af den ena fyren. Sedan upplysningar inhämtats från Norska embetsmyndigheter, resolverade Kungl. Maj:t i skrifvelse af den 15 Maj 1846, att två fyrar skulle uppföras på Koster och att båda fyrarna skulle bekostas och erhållas af Sverige.
1848 föreslog Förvaltningen hos Kungl. Maj:t att, som nu medel förefanns för fyrbyggnader på Koster, der måtte uppföras två fyrar med linsapparater af 3:e ordningen och visande fast sken, hvilket af Kungl. Maj:t godkändes i skrifvelse af den 17 Mars samma år.
Den 6 Juli 1849 föreskref Kungl. Maj:t att, som Norska Marindepartementet uppgifvet att en förvexling af fyrar lätt skulle kunna äga rum, i händelse bägge de till uppförande å ön Koster anbefalda fyrar skulle blifva stillastående, den ena af fyrarna förändras till blänkfyr.
Fyrtornet uppfördes på entreprenad åren 1849-1850, runda, af tegel till en höjd af 30 fot. Fyrapparaten i den norra fyren visade fast, hvitt sken, bestod af 5 linsfack af 3:e ordningen, innehållande krona och trumma samt lampa med pumpverk för rofolja och två vekar med en ljusstyrka af 1000 Häfnerljus. Fyrapparaten i den södra fyren, visade 3 blänkar under två minuter, bestod af en treskenad spegel, urverk och moderatörlampa för rofolja med en veke. Hela fyranläggningen kostade 53.039 kronor.
1854 borttogs spegelapparaten i södra fyren och ersattes med en linsapparat af 4:e ordningen, visande hvitt, fast sken med en hvit blänk hvar 3:e minut. Den nya fyrapparaten bestod af 4 linsfack, om 90° hvardera innehållande krona, trumma och krans samt två vertikala linser, hvilka meddelst ett urverk roterade kring den fasta linsen. Den nya apparaten kostade 8.090 Rdr. Den gamla lampan bibehölls.
År 1881 uppsattes i båda fyrarna lampor med föränderlig oljeyta för fotogen och 2 vekar.
Sedan två fyrar blifvit uppförda på Ursholmen, släcktes fyrarna på Koster 1891.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
Fyrarna släckta från 1891
Göteborgs lotsfördelning
Göteborgs lotsfördelning ingick under 1800-talet i Lotsverket och organiserade lotsar och fyrmän från Malmö lotsfördelning till Norska gränsen.
Förutom lotsverksamheten hade lotsplatserna förr även ansvar för utprickning och underhåll av sjömärken samt transporter för lotsbarnskolorna och deras lärare.
Strömstadsleden
Klicka här för att se fyrarna i Strömstadsleden.
Jfr Skagerack, Koster, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr, linsfyr, AGA-ljus, radiofyr, riktad radiofyr, linsfyr, fast sken med blänk, catoptrisk, återtändning