Måsknuv

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Måsknuv, svensk ledfyr och f.d. bemannad fyrplats i södra delen av Stockholms skärgård. Norra Östersjön. Bemannad 1868-1936.

Landsortsleden. Farleden Landsort - Knaholmsfjärden. O om farleden. Ledfyr "belägen på västra udden av klippan på Måsknuv, 9 (distans)minuter norr om Landsort och öster om farleden till Älvsnabben".

MåsknufStrip1872.jpg

Förtoning över Måsknuv enligt Beskrifning 1872.


MåsknuvStripJanneForsgren2019.jpg

Måsknuv klockstapel och "nya" fyren. Foto Janne Forsgren 2019.


Landsort karta ritad.jpg
Mo(A) 8s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg

Måsknuv. Foto Magnus Rietz 2015.
Måsknuv. Foto Magnus Rietz 2015.
Måsknuv. Foto Jan Hopfinger 2013.
Måsknuv. Foto Johan Fredriksson 2012.
Måsknuv fyr och klockstapel. Foto E Hillberg.
Samma ritning användes för Måsknuv, Näskubben, Bokö, Ledskär och Femörehuvud fyr. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Måsknuv fyr 1891. Foto Lotsverket.
Måsknuv fyrhus fr SO 1923. Foto Lotsverket.
Måsknuv gamla fyr med skärmar 1931. Foto Lotsverket.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Måsknufs fyr, i Landsort - Dalaröleden på klippan Måsknuf väster om Danzigergatt i Ösmo socken av Stockholms län. Post- och telegramadress: Nynäshamn."

Fyrplatsen

WGS-84 Lat. N 58° 51,4. Long. O 18° 0,9. Sv. Nr. 334000. Int. Nr. C6596.

1868 anlades fyrplatsen. Veklampa.

Ett kombinerat fyr- och boningshus i trä på hög stenfot.

  • Linsapparaten var inrymd i ett burspråk på ena långsidan

1872 Enligt Lotsstyrelsen: ”Ledfyr. Linsapparat med fast sken. Lat. N 58° 51',4. Long. O 18° 1',4.

  • Fyrapparaten: 5:e ordningens lins-.
  • Lysvidd: 9 (distans)minuter.
  • Lysfält: från S t V över V och N till NO ½ N.

Fyren är belägen på västra udden av klippan på Måsknuv, 9 minuter norr om Landsort och öster om farleden till Älvsnabben. På en utbyggnad på västra sidan av fyrbetjäningens boningshus sitter en lykta, vari apparaten är anbringad. Boningshuset står på en hög stenfot och är rödmålat. Fyrinrättningen anbringades 1868. Fartyg som nattetid inkommer från sjön, bör, sedan de passerat ostvart om Landsorts fyr på ½ à 1 minuts avstånd, hålla Måsknuvs ledfyr fri väster om Vikstens nordvästra udde, vilken kurslinje bringar fritt för den väster om farleden liggande klippan Gumman. Norr om Röko bringar NO ½ O kurs med Måsknuvs fyr strax ost om Röko till ankarsättning på Älvsnabbsbanken."

1900 byggdes en klockstapel för signalering i osiktigt väder som komplement till fyren, se mistklocka.

  • Klämtningen skedde med hjälp av urverk.
  • Klockan hade tidigare varit placerad på Pater Noster fyrplats.



Måsknuf1.jpg Måsknuf2.jpg

Texterna på baksidan bilderna (från före 1937): ”Hamnen Måsknuv. Här håller Moje på att bygga en slip till sin båt” (ett kryss på bilden). ”Måsknuvs stuga. Till höger bor vi”. Arkiv Lars Johannesson.

Ny fyr

1937 byggdes ett torn i betong krönt med en åttakantig fyrkur.

  • Fyren försågs med AGA-ljus. Utrustningen skötte sig automatiskt.

Avbemanning och personal

Engstroem carl johan .jpg

Fyrmästare Carl Johan Engström.


1937 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Måsknuv

Fyrbyggnaden revs senare genom att brännas ner.

Och sedan

1968 var fyren ett vitt 10,4 m högt fyrtorn.

  • Optisk karaktär: Mo(A) WRG 8s, lysvidd 8 M (vit sektor).
  • Mistsignal: Automatisk klocka med 1 slag var 15 s. "Klockan är uppsatt i ett rött, 11 m högt torn med vitt bälte, uppfört på den högsta punkten av skäret Måsknuv."

Nuvarande karaktär: Mo(A) WRG 8s 13,5 M. Lyshöjd: 13,5 m.

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Fyr 72 Måsknuf

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

År 1867 begärde Sjöförvaltningen hos Kungl. Maj:t ett anslag af 12.000 Rdr till uppförande af en fyr i farleden Landsort-Elfsnabben, bifogande Lotsdirektörens anförande: ” att, då farleden mellan Landsort och Elfsnabben utgör en del af den inomskärsled, som af många kustfarare begagnas, densamma icke kunde anses såsom sådan enskild farled, i hvilken möjligen behöfliga fyrar böra af viss kommun bekostas, utan då härtill kommer, att vid Landsort ingående fartyg icke finna lämplig ankarsättning förr än vid Elfsnabben, giltiga skäl förefunnos att, derest fyr i denna farled anbringas, sådant egde rum på Lotsverkets bekostnad, vid hvilket förhållande och då med afseende på längden och beskaffenheten af nämnda farled, hvilken på flera ställen är ganska trång, sjöfarandes önskan, att der måtte anbringas en ledfyr till underlättande af seglingen genom denna farled nattetid synts fullt berättigad”.

År 1868 den 7 Februari fastställde Kungl. Maj:t ritningar å en fyr på Måsknuven, ”hvilken sannolikt vore den bästa platsen för fyrens uppförande, helst samma klippa låge halfvägs mellan Landsort och Elfsanbben och en böjning af farleden förekomme i dess grannskap”.

Fyrbyggnaden, som uppfördes år 1868, består av ett boningshus af trä med fyrlykta på väggen. Fyrapparaten (5:e ordningens linsapparat, visande fast, hvitt sken) omfattar 180⁰ och innefattar krona, trumma och krans samt lampa med föränderlig oljeyta för fotogen och en veke.

Hela fyranläggningen kostade 11.429 Rdr.

År 1888 uppsattes i fyren ny lampa med föränderlig oljeyta för fotogen och 3 vekar och blef då fyrens ljusstyrka 440 Häfnerljus.

Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet

År 1925 insattes i fyren en rotator, varvid fyrkaraktären ändrades till intermittent sken med två tätt på varandra följande förmörkelser var 10:e sekund. Kostnaden för ändringen uppgick till 62 kronor.

År 1937 uppfördes en ny fyrbyggnad, bestående av en vit åttkantig fyrkur på ett vitt, 7 meter högt betongtorn. Fotogenbelysningen utbyttes mot agabelysning och fyrkaraktären ändrades till blixt och blänksken med en blixt och en blänk var 12:e sekund. Ljusstyrkan för vitt, rött och grönt ljus ökades till 600, 150 och 75 hefnerljus.

Kostnader för linsapparat och agabelysning uppgick till 6.632 kronor.

År 1900 anornades mistsignalering medelst ringklocka, driven med urverk, varmed under tjocka eller disig luft gives en signal bestående av ett klämtslag var 15:e sekund. Mistsignaleringen trädde i verksamhet efter den 10 januari 1901.

År 1937 indrogs ringklockan och ersattes med en klocka med automatiskt drivverk, uppsatt i ett 11 meter högt torn.

Landsortsleden

Klicka här för att se fyrarna i Landsortsleden.


Jfr Norra Östersjön, Stockholms skärgård, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr, linsfyr, mistklocka, Landsort.