Lungö
Lungö, svensk f.d. bemannad fyrplats i havsbandet N om inloppet till Härnösand, Bottenhavet. Bemannad 1861-1964.
Härnösandsleden. Vid inloppet till Härnösand. Fyrplatsen anlades 1860-1861. Det fyrtorn som nu står där är det andra i ordningen. Den nu privatägda fyren har renoverats och återtändes 2001.
Lungö fyrplats enligt Beskrifning 1872
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 133900 | finns ej | N 62 39, O 18 05 | occas | 16 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1861 | 1927 | 1964 | 1964 | 15 | 28,8 |
Linsfyr
1860-1861 anlades fyrplatsen. Ett i gult tegel runt cirka 9 m högt torn med lanternin innehållande lins och oljelampa.
- Linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 4 fack à 90° med catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar).
- Runt linsen roterade 2 catadioptriska planlinser, omloppstid 6 minuter, driven av urverk och lod, lodvikt 43,5 kg, vilket gav karaktären "fast sken med blänk". Oljelampa för rovolja.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken med blänk. Lat. N. 62° 38’,3. Long. O. 18° 6’.
- Fyrapparaten: 4:de ordningens lins-, med blänk.
- Fyrljusens höjd över vattenytan: 78 fot.
- Fyrtornen: av eldfast tegel, ljusgult.
- Lysvidd: 12 minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 53 fot.
- Lysfält: runtom horisonten.
- Tornets höjd från grund: 32 fot,
Fyrinrättningen ligger på södra skoglösa udden av den norr om inloppet till Härnösand belägna Lungön. Linsfyrapparaten är av 4:de ordningen och består av en stillastående linstrumma för fast sken med 2:ne omkring densamma rörliga linser, som åstadkomma blänkarna. Emellan fasta skenet av 2 min. 13 sekunders varaktighet och blänkarna av 7 sekunders längd inträffa 20 sekunders mörka mellantider. Fyrtornet och fyrbetjäningens, på ett avstånd av 250 fot NV därifrån belägna, rödmålade boställs- m fl hus utgör ett gott dagmärke, väl synligt till sjöss.”
1884 utbyttes rovoljelampan mot fotogenlampa med veke.
Lux-ljus
1904 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus.
- Fyrkaraktär: F m B W 60s 15M. Ljus c:a 43 sek, mörker c:a 7 sek, ljus c:a 3 sek, mörker c:a 7 sek.
- Lins av 4:e ordningen. Ljusstyrka: F 3,000 HK, B 18,000 HK. Vitt, runt, 9,5 m högt stentorn.
Syrén, den vanligaste växten på en svensk fyrplats. Fick ta emot och "gödslades" med diskvatten m.m. Foto Lennart v Post.
Nytt torn
1927 ersattes fyrtornet med ett nytt i betong runt cirka 15 m högt torn med lanternin innehållande lins och dalén-ljus.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 6 fack à 60°, omgående, lagrad på kullager, driven av dalén-apparat och försedd med dalén-ljus.
- Gamla tornet revs
Avbemanning och personal
1964 elektrifierades fyrplatsen. Fyren fick elektriskt ljus med dalén-ljus som reserv.
- Fyren automatiserades.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Lungö
Och sedan
1968 var tornet målat vitt med svart bälte.
- Optisk karaktär: Int W 6s 16 M. Ljusstyrka: W 26 000 cd, R 7 000 cd, G 3 600 cd.
1988 togs fyren ur drift och släcktes.
1990 (cirka) nedmonterades lins och dalén-ljuset.
1996 köptes fyrplatsen av privatpersoner (familjerna Elisabeth och Per-Anders Norlin samt Lisbet och Lennart von Post). De har pietetsfullt restaurerat fyrplatsen med bostadshuset och dess två lägenheter samt fyrtornet.
Återtändning
2001 28 juli återtändes fyren.
Nuvarande optik: Originallinsen 4:e ordn. (500 mm) men endast trumlinsdelen med 5+5 inslipade ringar. 20 W glödlampa. Landkabel.
Nuvarande karaktär: Oc W 6s 9,6 M. Lyshöjd: 28,8 m.
Länkar
- Ur Blänket 2011:5 Lungö fyrplats 150 år, Lennart von Post
- Ur Blänket 2012:3 Härnösand fick tillbaka sin angöringsfyrs, Lungös, fyrlins, Lennart von Post
- Ur Blänket 2013:3 Han hette Ivar, Barbro Jacobsson
- Ur Blänket 2014:2. Hilmer – 1900-talets svenske fyrbyggare Hilmer – 1900-talets svenske fyrbyggare, Mats Carlsson-Lénart
- Lungös lins, Klicka här Lungös lins tillbaka till Härnösand
- Radioprogram SR P4 Västernorrland 2018: Lungö – den släckta fyren som tändes på nytt (8 min)
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm. |
| Klass | Fyrplats klass: III. Dyrortsgrupp: C. |
| Fyrinrättningen | Dalén-ljus, lins 3:e ordningen. Vitt 15 m högt fyrtorn av betong med svart bälte. Fyrplatsen anlagd år 1861. |
| Läge och natur | Skogbevuxen ö i havsbandet, 10 km O Härnösand. Fyrplatsen är belägen på öns östra udde. Vid fyrplatsen finnes endast kala berg utan växtlighet. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | En fiskehamn (Uddhamn) i närheten. Denna hamn är försedd med vågbrytare, men är svår att angöra vid vindar mellan NO och SO. |
| Kommunikationer | Ingen tjänstemotorbåt. 10 km till Härnösand. |
| Postanstalt | På Lungön. Väg dit: 3 km gångstig. |
| Handelsbod | Sundhamn. Väg dit: 3 km gångstig. |
| Skola | B III-skola å Lungön. Realskola och läroverk i Härnösand. |
| Övrigt | Ingen ersättning för egna båtar. Dricksvattnet är regnvatten. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Rött trähus med två lägenheter sålda till privatpersoner enligt nedan. Möjlighet att ordna övernattningsplats. |
| Ägare | Lennart och Lisbet von Post samt Per-Anders och Elisabeth Norlin. |
| Kontaktperson | Lennart von Post 0705-771711, P-A Norlin 0706-455044. |
| Vägbeskrivning | Fyrplatsen ligger på södra spetsen av ön Lungö, ca 9 nm med båt från Härnösands hamn. En mindre relativt skyddad hamn för 1 m djupgående båtar finns på norra delen av ön. Tilläggsplats, vid gynnsamt väder, för upptill 4 m djupgående båtar finns på fyruddens norra sida. Platsen är markerad med ett målat vitt ankare på berget och det finns även ett antal öglor att förtöja i. Transporter till Lungö kan ordnas av kontaktpersonerna (se ovan) |
| Övrigt | Den första fyren byggdes 1861 av gult tegel och var 9,5 m hög. Moderatörlampan byttes år 1884 mot en tvåvekig fotogenlampa (förbrukning 20 cl/tim) med föränderlig bränsleyta vilken år 1904 ersattes av luxljus.
Den första fyren revs 1927 men ersattes samma år av nuvarande betongfyr i vilken installerades en 3:e ordn.(1000 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 3 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (4-6) separata katadioptriska prismaringar, 6 fack á 60°, roterande på kullager och driven av en Dalénapparat samt Dalénljus (förbrukning 35 l/tim). Planlinsen samt Dalénapparaten demonterades och nuvarande 4:e ordn. trumlins installerades 1964. Fyren togs ur drift och släcktes 1988. Genom nuvarande ägares försorg är fyren numera en OCCAS fyr och återtänd sedan 28 juli 2001. En omfattande utställning om fyrplatsens historia visas i fyren under sommarsäsongen och under resten av året kan den normalt ses i Härnösand. Vandra gärna runt på Lungö och besök det gamla kapellet som är beläget i fiskeläget Sundhamn ca 4 km norrut på ön. |
| Skydd enligt lag | ej |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se de svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 62 Lungö
Den ökade sjöfarten på Norrland gjorde äfven gällande behofvet af en kustfyr utanför Härnösand och föreslog derföre år 1857 Kungl. Maj:t hos Rikets Ständer uppförandet af en fyr på Hernöklubb, till hvilket arbete Rikets Ständer äfven samma år beviljade ett anslag af 40.000 Rdr.
Uti den Promemoria rörande fyrarbeten, som Lotsdirektören 1859 aflät till Sjöförsvarsdepartementet, meddelar han, att vid den närmare undersökning, som gjorts på Hernöklubb, det visat sig att det nästan var outförbart att der uppföra en fyr, att anläggningskostnaden skulle vida öfverstiga anslaget samt att Hernöklubb på grund af sin höjd, der ofta moln och dimma lägrade sig, vore en olämplig plats för en fyranläggning. Handelsföreningen med flera för sjöfarten intresserade i Hernösand ingick äfven till Kungl. Maj:t med en skrifvelse, hvari de anhöllo att den nya fyren måtte få uppföras på Lungö, hvari Lotsdirektören i den ofvannämnda promemorian äfven instämde. Sedan med anledning deraf Kungl. Maj:t hos Rikets Ständer anhållit om tillstånd till att få använda de för en fyr på Hernklubb anslagna medel till en fyr på Lungö och Rikets Ständer dertill lemnat bifall, faststälde Kungl. Maj:t ritningar och förslag till en fyr på Lungö den 24 April 1860.
Fyrtornet, som uppfördes af tegel på entreprenad åren 1860-1861, är rundt och har en höjd af 32 fot. Fyrapparaten ( 4:e ordningens lins ), som visade fast, hvitt sken med en hvit blänk hvar 3:e minut, består af 4 fack om 90⁰ hvardera innehållande krona, trumma och krans, två plana linser, hvilka medelst ett urverk rotera omkring den fasta apparaten samt moderatörlampa för rofolja och en veke.
Hela Fyranläggningen kostade 37.000 Rdr.
År 1884 utbyttes den gamla lampan mot en lampa med föränderlig nivå, för fotogen och 2 vekar. Fyrens ljusstyrka blef då för det fasta skenet 650 och för blänken 4000 Häfnerljus.
År 1904 uppsattes i fyren Luxlampa med 50 m/m:s glödkropp och blef då fyrens ljusstyrka för det fasta skenet 3000 och för blänken 18.000 Häfnerljus.
År 1908 ökades de plana linsernas omloppstid så att fyren nu visar 1 blänk hvar minut.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1927 borttogs linsapparaten och ersattes med en linsapparat av 3:e ordningen med 30 m/m:s fokaldistans. Apparaten är sammansatt av 6 fält, vardera omfattande 60⁰. Varje fält utgöres av en rund, dioptrisk planlins och runt densamma koncentriskt anbringade katadioptriska linsringar. Två av de runda planlinserna bilda dörrar. Linsapparaten roterar å en vertikal axel, som styres i kullager.
Luxlampan utbyttes mot dalénbelysning, bestående av 1 st 35-liters dalénbrännare med glödnät samt 2 st daléngasblandare DBAF-200 varav en i reserv, var och en försedd med tryckregulator.
Linsapparaten drives automatiskt av daléngasblandare.
Efter ändringen visar fyren vitt gruppblixtsken med 3 tätt på varandra följande blixtar var 20 sekund med en ljusstyrka av 80000 hefnerljus.
En elektrisk alarmanordning, som vid störningar i fyringen automatiskt träder i funktion, anornades mellan fyren och fyrpersonalens bostäder.
Kostnaden för ändringen uppgick till 26545 kronor.
År 1931 minskades fyrpersonalen till en man.
Härnösandsleden
Klicka här för att se fyrarna i Härnösandsleden.
Jfr Bottenhavet, svenskt fyrväsende, tegel, fyroptik, fast sken med blänk, Lux-ljus, dalén-ljus, Lentilleapparat, återtändning.