Karantän
karantän, förebyggande åtgärd mot införandet till ett land eller område av smittsamma sjukdomar via människa eller djur genom kvarhållande vid gränsen i särskild karantänsanstalt och desinfektion av alla smittförande ämnen.
Namnet karantän (av fr. quarantaine, fyrtiotal) härrör från medeltiden då skepp från pestsmittad ort vid ankomst till redden utanför Venedig underkastades en karantänstid av 40 dagar.
1720 upphävde England karantän för människor. Det ansågs då inte längre vara praktiskt görbart på grund av den ökande internationella trafiken.
Fartyg från smittat land ålades karantän i regel endast om pest eller kolera fanns ombord, eller hade förekommit under resan.
Signalflaggor
Internationell signalflagga "Q", gul flagg, så kallad karantänsflagg, betydde: "Mitt fartyg är fritt från smitta. Jag begär rätt till fri samfärdsel med land." Se signalflaggor.
Fartyg som anlände från smittad ort eller hade smittsam sjukdom ombord skulle hissa flaggsignal QL.
Fartyg som befann sig i karantän skulle hissa flaggsignal TM och fick under karantänstiden, i regel 5 dygn, inte ha beröring med land.
Svensk karantän
Skepp från utlandet förde med sig åtråvärda importvaror. Men ibland förde de även med sig smittsamma sjukdomar.
År 1770 beslöt därför Kungl. Maj:t att bygga fem karantänsstationer i riket.
- En byggdes i Stockholm, Fejan
- en i Karlskrona,
- en i Åbo, Finland,
- en på Gotland och så
- en på Känsö i Göteborgs södra skärgård.
1806 infördes Sveriges första karantänsförordning.
1807 inrättades på Känsö i Göteborgs skärgård den första svenska karantänsanstalten.
I början av 1800-talet anlades på Fejan utanför Norrtäljeviken i Stockholms yttre skärgård en karantänsanstalt.
Idag är de svenska karantänsanstalterna för människor nedlagda. I Sverige föreskrivs karantän då levande djur förs över gränsen in i landet.
Jfr kolera, pest, signalflaggor, Känsö, Fejan, Falsterborev, Sandhammaren.