Kalender

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

kalender, från latinets kalendae lika med månadens första dag, betyder system för tidräkning men även kalendarium, almanacka.

För den fyrintresserade har detta bland annat betydelse för tabeller för astronomisk navigation. Vid tiden för de stora upptäcktsresorna sattes detta problem på sin spets.


Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg

Förutsättningar

Olika kulturers kalender är baserade antingen på

  • jordens rotation runt sin axel (växling mellan dag och natt),
  • månens rotation runt jorden (växling mellan månens faser) eller
  • jordens rotation runt solen (växling mellan årstider).

Av praktiska skäl måste en kalender ha ett jämnt antal dygn.

  • Ett dygn är den tid det tar för jorden att rotera ett varv kring sin axel i förhållande till solen
  • Ett dygn är indelat i 24 timmar. En timme delas i 60 minuter. En minut delas i 60 sekunder.

Att det finns så många olika kalendrar beror på att varken jorden eller månen gör sina kretslopp på ett jämnt antal dagar.

  • Den tid det tar för jorden att gå ett varv runt solen är ungefär 365,242 dygn. Det kallas även solår eller tropiskt år.
  • Den tid det tar för månen att gå ett varv runt jorden är ungefär 29,531 dygn. Det kallas även synodisk månad. En kalendermånad har 28-31 dygn.

Olika sätt att indela

Västvärldens kalender är baserat på en solkalender. Ett år enligt denna har idag 365 dygn eller, om det är skottår, 366 dygn.

I en månkalender börjar varje månad, synodisk månad, vid fullmåne.

  • Oftast får därför var annan månad 29 dagar och var annan 30 dagar.
  • 12 månader bildar ett månår, som inte följer solåret. Som resultat av detta infaller nyår vid olika årstid vid olika år.
  • Ett exempel på detta är den islamska kalendern.
  • Ett annat exempel är den egyptiska kalendern. Den har 13 månader med vardera 28 dygn, summa 364 dygn per år.

I en lunisolarkalender kombineras synodisk månad och solåret på så sätt att man vid behov skjuter in en skottmånad efter de 12 månaderna.

  • Som resultat av detta infaller nyår vid samma årstid olika år.
  • Exempel på detta är den judiska kalendern och den som användes av forntidens babylonier och greker.

De romerska

Västvärldens kalender är baserad på den romerska kalendern.

  • Romarnas kalender hade ursprungligen 10 månader. Året började då med månaden mars och slutade med december (deci = 10).
  • Årstiderna kom som resultat av detta att infalla i varierande månad.
  • Därför övergick man till 12 månader på året genom att lägga till januari och februari och lade vid behov till en skottmånad.

År 46 f.Kr. införde den romerska kejsaren Julius Cesar den julianska kalendern.

  • I denna bestod månaderna av det antal dagar vi fortfarande använder.
  • Det nya var att det infördes en skottdag vart 4:e år, vilket innebar att året fick 365,25 dygn och alltså blev något längre än solåret.
  • På 128 år flyttas nyåret fram 1 dygn.

Den gregorianska

1582 införde påven Gregorius XIII den gregorianska kalendern i den katolska delen av världen. Övriga europeiska länder höll fast vid den julianska.

  • Den gregorianska är som den julianska men skottdag stryks vid varje sekelskifte, som inte är jämnt delbart med 400. Så är till exempel år 2000 skottår men inte år 1900, 1800 eller 1700.
  • Den inskjutna skottdagen infaller den 24:e februari. Detta har nyligen ändrats så att skottdagen infaller den 29:e februari.

1700 införde Danmark-Norge som första nordiska land den gregorianska kalendern.

1753 övergick Sverige till den gregorianska kalendern.

  • De sista 11 dagarna i februari ströks. Den 17 februari följdes således av den 1 mars.

1918 övergick Ryssland till den gregorianska kalendern.

  • Med den nya tidräkningen betyder det att oktoberrevolutionen år 1917 firas i november.
  • Men kyrkan bibehöll den julianska kalendern. Det innebär att det värdsliga nyåret firas som i västvärlden medan det kyrkliga nyåret med folkets traditioner och kyrkliga ritualer firas den 13 januari.

Olika år noll

Kalenderns startpunkt, år 0, sätts vid en för olika kulturer viktig händelse.

  • Den judiska kalendern börjar med världens skapelse år 3761 f.Kr.
  • Den romerska kalendern började med grundandet av staden Rom år 753 f.Kr.
  • Västvärldens kalender börjar med Jesu Kristi födelse år 0. Det var den katolske munken Dionysius Exiguus som på 500-talet e.Kr. först räknade fram årtalet för Kristi födelse men han räknade fel med minst 4 år. På 900-talet blev denna kalender allmän inom den kristna världen och sedermera i västvärlden.
  • Den islamska kalendern börjar med profeten Muhammeds flykt till Medina år 622 e.Kr.


Jfr astronomisk navigation, glas, logg, tid, navigation, gradindelning