Helsingborg

Från fyrwiki
(Omdirigerad från Hälsingborg)
Hoppa till: navigering, sök

Helsingborg, svensk stad, hamn, lotsplats och f.d. bemannad fyrplats vid Öresund. Bemannad 1833-1922

Fyrplatsen placerad N om inloppet till centralhamnen.
Öresund karta ritad.jpg
Oc 15s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby
Axelklaff för fyrmästare. Figur Leif Elsby
Helsingborg fyr. Foto Esbjörn Hillberg
Helsingborg. Foto Lotsverket
Helsingborg trumlins med spegellins på baksidan. Foto Esbjörn Hillberg
Helsingborg vindsignalering. Foto Esbjörn Hillberg
Helsingborg fyr och visare 1893. Foto Lotsverket
Helsingborg issignal 1923. Foto Lotsverket
Helsingborg. Vykort
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
703900 C 2288 N 56 03, O 12 41 Oc WRG 15 s 18,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1833 1889 1922 1922 18,5 17


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Hälsingborgs lotsplats. Belägen i Hälsingborgs stad. Postadress: Hälsingborg. Telegramadress: Rt. 35 Hälsingborg.


Hamnen

Hälsingborg är beläget vid Öresunds smalaste del. De första hamnanordningarna utgjordes av en på pålar uppförd brygga, vilken under de långvariga krigen förstördes. På 1700-talet blev denna brygga åter iståndsatt med av staten beviljade medel, vilka under åren 1726 - 1758 uppgick till sammanlagt omkring 26,000 daler silvermynt.

Under åren 1809 - 1816 blev bryggan förlängd och förbättrad samt till skydd försedd med tvärs framför yttre ändan nedsänkta stenkistor, som bildade en 'friliggande vågbrytare'. I november 1825 rasade en svår storm, som förstörde bryggan. År 1828 påbörjades byggandet av den 'inre hamnen', eller centralhamnen, som den numera benämnes. Staten gäldade kostnaden genom att bevilja ett belopp av 221,000 kronor. Denna hamn blev fullt färdig år 1832 och först från nämnda år kan man säga, att Hälsingborg var ägare till en verklig hamn., om än djupet icke någonstädes översteg 3,3 meter. Hamnen, som således hade karaktär av 'statshamn', blev högtidligt invigd av Karl XIV Johan, som till minne därav inskrev sitt namn å en sten i vågbrytarens huvud.

År 1863 överlämnades hamnen av staten till 'staden' och samma år beslöt man att vidtaga förbättringar och utvidgning av hamnen, vilket arbete fullbordades år 1867, och varigenom erhölls den inre, vattenbassängen i nuvarande centralhamnen. Under åren 1872 - 1879 företogs ytterligare utvidgningsarbeten , varigenom åstadkoms den s.k. södra hamnen, vilken under de närmast följande åren tillgodosåg trafiken.

På grund av den alltjämt stegrade trafiken på hamnen beslöt man redan år 1884 att bygga ännu en hamnbassäng, vilken blev färdig 1892 och invigdes av Oscar II.

År 1918 påbörjades Hälsingborgs senaste hamnutvidgning, som medger fartyg av aktningsvärda dimensioner och djupgående att besöka hamnen. Läget vid Öresund är ett av de bästa tänkbara, men de i sundet rådande strömmarna inverkar ofta menligt vid fartygs införande i hamnen. Trafiken på hamne inrangerar Hälsingborgs hamn på fjärde plats av rikets 'storhamnar'.


Storm och manfall

Den 11 april år 1876 rasade i Öresund en våldsamt västlig storm, som senare på dagen övergick i nordvästlig. Många fartyg antingen strandade på svenska kusten eller havererade på annat sätt. Vid i middagstiden drev en tysk skonert 'Elvine' på grund omedelbart norr om Hälsingborgs hamn. Då besättningen ansågs sväva i fara för sina liv, beslöt fem män, mästerlotsen Jacob Åström, lotsen Petter Kock, sjökaptenen Nils Möller, skepparen Carl Aug, Nilsson och sjömannen Nils Holmgren, trots mångas allvarliga varningar, att med en av lotsarna tillhörig roddsnipa bege sig ut genom hamninloppet för att söka nå upp till fartyget och rädda dess besättning. Strax utanför hamninloppet kantrade emellertid båten i en väldig brottsjö. Havet tog sitt byte, i det att av de fem männen endast lotsen Petter Kock förmådde rädda sig iland på en åra. 'Elvines' besättning blev sedermera räddad av sjömän och fiskare, som med stora ansträngningar lyckades sjösätta en båt över hamnpiren.


Hälsingborgs livräddningsstation

På grund av den skarpa kritik som framkom i pressen mot det oförsvarliga i att räddningsattiralj saknades i Hälsingborg, blev Hälsingborgs livräddningsstation, som lyder under Lotsverket, upprättat redan samma år på sommaren."


"Helsingborgs fyr. Belägen på norra piren av hamnen. Postadress och telegramadress: Helsingborg.

Fyren, sammanbyggd med bostadshus för fyrbetjäningen och vaktrum för lotsarna, uppfördes år 1889. Intill 1927 lyste fyren med fast sken över farleden, var mörk över Knähaken i söder samt klippte två klipp över Hittarpsrevet och grunden norröver. År 1922 infördes elektriskt ljus, med automatiskt verkande alarmapparat. År 1927 ändrades skenet till intermittent, grönt i farleden samt rött i klippan."

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Malmö lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Frans Oskar Liljefors, 1850
  • Mästerlots: Carl Peter Åkerman, f. 1850
  • Lots: Anders Erland Frithif Lind, 1860
  • Lots: Ola (Jönsson) Smitt, f. 1851
  • Extra lots: Johan Petter Berg, f. 1865

Lotsbarnskola

Här fanns ingen lotsbarnskola. Barnen gick i sockenskolan.

Vippfyr

1744 anlades en vippfyr för att underlätta stadens posthantering över Öresund.

1832 invigdes ny hamn för staden.

1833 uppfördes två i trä åttkantiga, cirka 5 m höga torn med lanternin.

Enligt Underrättelse 1842

HELSINGBORG. Hamnfyr, stillastående.

Lat. N. 56° 2'32". Long. O. 30° 51'16"

Fyrtornet är uppfördt af sten på det norra pirhufvudet vid Helsinborgs hamn och dess ljus brinner 27 fot öfver vattenytan, samt kan synas på 2 mils afstånd. Staden Helsingborg bekostar underhållet af denna fyr.

Enligt Underrättelse 1848

Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848

"Helsingborg. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N 56° 2'32". Long. O. om Ferrö 30° 51'16". Long O. om Greenwichs meridian 12° 41'31"

Fyrtornet är uppfördt på norra pirhufvudet vid Helsingborgs hamn och skall tagas om bagbord vid inseglingen. Lysningen, som underhålles av staden, verkställas medelst en Argandsk lampa och lågan brinner 27 fot högt öfver vattenytan samt kan synas på 1 1/2 à 2 mils afstånd. "

Enligt Underrättelser 1852

HELSINGBORG. Stillastående Hamnfyr.

Lat. N. 56°2'32”. Long. O. om Ferrö 30°51'16”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°41'31”.

Fyren, som underhålles af staden, hålles lysande från den 1 September till den 1 Maj hvarje år.

Fyrtornet, uppfördt år 1833 af trä, står på norra pirhufvudet vid Helsingborgs hamn och skall tagas om babord vid inseglingen. Lysningsapparaten består af en Argandsk lampa, hvars låga brinner på cirka 30 fots höjd öfver vattenytan samt kan alltså synas på 1 ½ mils afstånd. Pl. IV.

Under 1860-talet ersattes dessa av ett vitmålat fyrtorn i järn. Lanterninen innehöll 6:e ordningens (300 mm Ø) trumlins med oljelampa.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Hamnfyr med fast, rött sken. Lat. N. 56° 4’,7. Long. O. 12° 41’,6. I fyrtornet, som står på norra hamnarmens yttersta ända, är en linsapparat av 6:te ordningen anbringad, vilken visar ett fast rött sken. Lysvidden är omkring 6 minuter. Fyren, som underhålls av staden, hålles lysande på sätt som för Kronans fyrar är föreskrivet. Fyrtornet, som är av järn, är vitmålat. Det skall vid ingående till hamnen tagas om babord. På änden av södra hamnarmen står även ett torn som liknar fyrtornet, men utan någon fyrapparat. Lotsar passar upp i staden.”

1875 uppfördes en signalställning som visade vindens riktning och styrka i Kattegatt.

1887 uppfördes på norra hamnarmen två lyktor för att underlätta inseglingen.

Nuvarande fyr

1888-1899 uppfördes på norra hamnarmen i rött tegel ett kombinerat fyr-, lots- och boningshus. Fyrapparaten innehöll en lins av 2:a ordningen vilken tidigare suttit på Måseskär, nu försedd med von Otters klippapparat med urverk och lod. Ritat av J Höjer. Tändes i oktober 1889.

Under 1890-talet uppfördes en signalställning, som visade om de närbelägna fyrskeppen låg på sina stationer.

1901 uppfördes en klocka för mistsignalering.

1902 inrättades en internationell signalstation.

Lux-ljus

1907 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.

1920 uppfördes på pirhuvudet på hamnens nya vågbrytare en fyr med AGA-ljus och 6:e ordningens lins.

Elektriskt ljus

1922-1923 elektrifierades fyren. Lux-ljus etutbyttes mot en glödlampa på 1000 W.

  • Helsingborg var den första större fyr i Sverige som fick elektriskt ljus.
  • Fyren lyste med fast vitt sken i farleden, var mörk över Knähaken, visade tvåklipp över Hittarpsrevet och grunden norröver.

Avbemanning och personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Helsingborg

Och sedan

1926 utbyttes klippapparaten mot en elklipp. Fyrljuset försågs med färgade sektorer.

1932 uppfördes på bekostnad av SJ en elektrisk mistsirén till hjälp för järnvägsfärjan mellan Hälsingborg och Helsingör.

1934 helautomatiserades fyren.

1945 moderniserades den elektriska fyrapparaten.

1948 installerades en cirkulär radiofyr.

1953 drogs vindsignaleringen in.

1968 var tornet rött 18,5 m högt, sammanbyggt med rött lotsuppassningshus.

  • Optisk karaktär: Int WRG 15 s 13 M. Ljusstyrka: W 40 000 cd, R 12 000 cd, G 5 800 cd.
  • Cirkulär radiofyr: RC 536. Räckvidd: 10 M. ID-signal: WG. Frekvens: 406 kHz.

1994 återuppfördes vindsignaleringen.

Nuvarande optik: 2:a ordningen (1400 mm) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 3 fack á 60° med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), catadioptrisk reflektor (spegellins) 2 fack á 60° och öppen 1 fack á 60°, linshöjd: krona 805, trumma 814, krans 500 = 2119 mm, Henry Lepaute. 1000W 120V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Landkabel, batterier

Nuvarande karaktär: Oc WRG 15 s 18,5 M. Lyshöjd: 17,0 m.

3D-bilder ritade av Samuel Hedlund

Helsingborgs Fyr 1.jpg Helsingborgs Fyr 2.jpg Helsingborgs Fyr 3.jpg Helsingborgs Fyr 4.jpg Helsingborgs Fyr 5.jpg Helsingborgs Fyr 6.jpg Helsingborgs Fyr 7.jpg Helsingborgs Fyr 8.jpg

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Finns ej
Ägare SjöV äger fyren
Kontaktperson Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. Lotsarna Helsingborg 042-210035.
Vägbeskrivning Från Helsingborgs centrum kör man över Kvickbron som delar av Norra Hamnbassängen och Cityhamnen. Fyren finns längst ut norr om inloppet till Cityhamnen.
Övrigt Redan 1744 fanns en enkel vippfyr på platsen. År 1833 uppfördes på norra pirhuvudet en åttasidig 4,5 m. hög hamnfyr av trä (ev fanns det 2 fyrar). Fyren utrustades med spegelapparat och Argandsk lampa. Den klassificerades som stillastående hamnfyr och dess sken syntes 1½ mil vid klart väder. På 1860 talet ersattes träfyren av en vitmålad järnfyr med en 6:e ordn (300 mm) lins.

Dagens fyrbyggnad uppfördes 1889. Den nuvarande linsen hade anskaffats 1865 för Måseskär, nedmonterades därifrån 1887 och flyttades till Helsingborg 1889. Fyren utrustades då med persiennapparat, urverk med lod samt trevekig moderatörlampa för fotogen. Luxljus installerades år 1907 varvid ljusstyrkan ökade från 4.800 till 21.600 Heffnerljus . Fyren elektrifierades år 1922 och utrustades med en 1000W lampa. År 1926 borttogs persiennapparaten varvid man i stället installerade elklipp med färgade sektorer samt en 500W lampa som år 1927 ersattes av en 750W lampa och år 1945 av en 1000W lampa.

Bredvid fyren/lotshuset uppfördes 1874 en stor vindvisarställning som visade vindens riktning och styrka i Kattegatt utanför Varberg för nordgående fartyg från Öresund.

Skydd enligt lag Beslutat 7/12 2017 som statligt byggnadsminne: Helsingborgs lotsstation, Hamnpaviljongen 5, Helsingborgs kommun

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Öresund

Jfr Öresund, svenskt fyrväsende, vippfyr, optiska signalanordningar, Lux-ljus, klippapparat, elektriskt ljus, AGA-ljus, mistsignal, tegelfyr, radiofyr