Fyrpersonal

Fyrpersonal bestod av fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde, ibland även extra fyrbiträde och annan personal. De bemannade fyrplatsen / fyrskeppet och utförde de dagliga sysslorna för att sköta driften av fyr och övrig utrustning, såsom (optisk) fyr, akustisk fyr (mistsignal) och radiofyr när sådan fanns på fyrplatsen.

Avstånd och besvärliga kommunikationer gjorde att det ofta var en sluten, egen värld för sig.

De som arbetade på fyrplats hade ofta sina familjer med sig. De bodde i de tjänstebostäder som Lotsverket / Sjöfartsverket tillhandahöll. Barnen skulle gå i skola. Antingen fick de inackorderas iland eller gå i lotsbarnskola på fyrplatsen vilket ibland kunde anordnas.

Uniform modell 1874 för lots och fyrman. Foto Oxelösundsarkivet

Fyrmästare Cornelius Nyström som tjänstgjort på Hållö, Väderöbod, Pater Noster, Klövskär och Varberg/ Skrivareklippan. Arkiv Cornelius Nyström

Bemanning

På en fyrplats bestod bemanningen till en början av en (1) fyrvaktare men efterhand blev det allt vanligare med en medhjälpare.

1827 i en förordning delades personalen in i fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträden. Varje fyrplats skulle ha en fyrmästare. Olika omständigheter bidrog till hur mycket övrig personal som fanns på platsen.

• "Som fyrmästare antages företrädesvis i tjänst varande eller avskedade underofficerare vid flottan, vilka äro kända för duglighet och gott uppförande samt äga nödiga krafter och hälsa."
• Om sådana inte fanns tillgängliga kunde man utse de som "är till stadgad ålder komna, kunna läsa, räkna och skriva samt äro kända för nykterhet, ärlighet och i övrigt gott uppförande."

1835 angavs i ett brev från Kungl. Maj:t att " pålitliga qvinspersoner må vid lampfyrar i stället för karl antagas". Försöket att anställa kvinnor som fyrvaktare slog väl ut. En fördel var att en familj kunde sköta en fyr, vilket samtidigt innebar lägre kostnader för Lotsverket = endast 1 tjänstebostad behövdes.

1838 bestämdes att vakttjänstgöringen skulle ske i arbetspass om fyra timmar. Se vakt.

1851 enligt Instruktion för Fyrmästare och övrig Betjäning wid Spegelfyrerne i Riket: "Vid de fyrar där förutom fyrmästare finns tvenne fyrvaktare eller en fyrvaktare och ett kvinnobiträde är fyrmästaren vaktfri. Men honom tillhörer däremot att en eller flera gånger under natten besöka fyren och tillse att lamporna väl brinna och att allt är i sin ordning. Han bör dessutom titt och ofta antingen ifrån sitt fönster … hava utsikt på fyringen … det bliva på hans ansvar om fyringen i någon mån försummas … "

Straff

1852 i en förordning stadgas: "Försummar någon att uppehålla fyringar och tända dem i rättan tid böte 100 daler och om skadan åter; sker det uppsåtliga plikte med 32 par spö ändå ingen skada sker, sker skada eller skeppsbrott varde halshuggen och skadan gäldes af hans gods."

Ed

Chefen för lotsdistriktet gjorde årliga inspektioner. I samband med dessa fick nyrekryterad personal avlägga trohetsed, huldhetsed och tjänsteed .

Register fyrpersonal

1) På varje f.d. bemannad (svensk) fyrplats i detta Lexikon / fyrwiki ges en länk till vilka som arbetat där, när och i vilken befattning.

Länken finns under rubriken: "Avbemanning och personal"

Exempelvis: "För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Landsort "

2) Alternativt kan du gå direkt via hemsidan för Svenska Fyrsällskapet och klicka "Fyrpersonal" i den övre menyraden. Därifrån kan du söka på fyrplats / fyrskepp eller direkt på person.

Jfr Lotsverket, Sjöfartsverket, Venerns Seglationsstyrelse, fyrmästare, uniform, lotsbarnskola