Femörehuvud
Femörehuvud, svensk f.d. ledfyr och f.d. bemannad fyrplats 1 100 m SV om inloppet till Oxelösund, 200 m V om farleden Oxelösund- Norrköping. Norra Östersjön. Bemannad 1867-1955.
På södra udden av Femörehuvud. Syftet med fyren var att vara till ledning för fartyg som passerade öppningen till Bråviken, för trafik till Arkö eller Göta kanal. Samtidigt byggdes fyrplatserna Bokö och Ledskär för ledning till Södertälje kanal. Femörehuvud fyrplats ligger numera i Oxelösundsleden.
Förtoning över Femörehuvud. Ur Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| finns ej | finns ej | N 58° 39, O 17° 07 | (släckt) | - | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1867 | 1955 | 1955 | 1955 | - | 10,5 |
Utsprånget där veklampan stod, gamla fyren.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Femörehuvuds fyr. Belägen på södra udden av Femörehuvud i Bråviken, S.t Nicolai socken av Södermanlands län. Postadress och telegramadress: Oxelösund."
Fyren tändes
1867 anlades fyrplatsen med ett i trä kombinerat fyr- och boningshus med lykta och spegel för sideralsken på gaveln. Ritat av A T Gellerstedt. Byggt på snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg. Uthus med dass ritat av G E Höjer.
1870 erhölls en gonggong för mistsignalering.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Ledfyr med fast sken uti inomskärsleden genom Södermanlands skärgård från Södertälje till Bråviken. Lat. N 58° 38',9. Long. O 17° 7',0.
Femörehuvuds fyr ligger på en halvö, där kusten böjer av västvart, för att bilda Bråvikens norra strand. Fyren är anbringad på fyrvaktarehusets södra sida. Den lyser i riktningar från SO över S till V, och är lysvidden omkring 9 minuter. Fyrens egentliga ändamål är att tjäna till ledning för fartyg, som skall från Arkö passera öppningen av Bråviken, men kan även utgöra rättelse för fartyg, som från sjön ämnar ingå i Bråviken.” Bokö, Ledskär och Femörehuvud ”fyrar, vilka är försedda med spegelapparat, hålls tända från solens nedgång till dess uppgång, så länge is ej hindrar sjöfarten i näraliggande farleder. Fyrarna anbringades 1867 och tändes första gången på hösten samma år."
1894 byggdes en båtslip och en brygga.
1921 hade fyren veklampa med lins av 6:e ordningen. Fyrkaraktär: K W 7M. Lyshöjd: 11,5 m. Rött boningshus med vertikalt, vitt mittbälte och lykta på väggen.
- Lyser med vitt reg. klippsken från 306 grad över 0 grad till c:a 90 grad.
- Mistsignal: gonggong.
1922 uppsattes i en klockstapel en mistklocka flyttad från Skags fyrplats. Denna ersatte gonggongen. Med klockan gavs ett klämtslag var 20:e sekund vid nedsatt sikt. Klicka här för att lyssna
Avbemanning och sedan
1955 ersattes fyren med en AGA-fyrlykta på vit förrådskur med rött bälte, lins av 6:e ordningen (300 mm Ø), AGA-ljus.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
- Optisk karaktär: K GR 4 s 5,8 M. Lyshöjd: 10,5 m. Ljusstyrka: R 140 cd.
- Mistsignaleringen upphörde
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Femörehuvud
Och sedan
1972 släcktes AGA-fyren.
Nuvarande karaktär: (släckt)
Länkar
- Ur Blänket 2010:3 Ett långt fyrliv – från Dämman till Morups Tånge, Kurth Augustson
- Ur Blänket 2011:2 Havets riddare – en historia kring ledsagare, fyrar och sjunkna skepp, Johan Eriksson
- Video: Femörefortet det hemliga bergrummet. Under det kalla krigets dagar var här en försvarsanläggning insprängd i berget. 19 min.
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, e.o. Fb. |
| Klass | Fyrplats klass: III. Dyrortsgrupp: E. |
| Fyrinrättningen | Veklampa, lins 6:e ordningen. Mistsignal: klocka med urverk. Fyren i utbyggnad å bostadshuset. Fyren anlagd år 1867. |
| Läge och natur | SV inloppet till Oxelösund och V farleden Oxelösund-Norrköping |
| Bostäder | Fm 2 rum och kök, e.o. Fb 1 rum och kök. Inga bekvämligheter. Tvättstuga saknas. |
| Hamn | Delvis skyddad båbrygga. |
| Kommunikationer | Personalens båtar. Landvägen 1 km. gångstig och 3 km. väg (cykel). |
| Postanstalt | Oxelösund. Väg dit: c:a 4 km., med båt c:a 2,5 km. |
| Skola | Folkskola i Oxelösund, realskola i Nyköping. Oxelösund-Nyköping 13 km,. buss, tåg. Inackorderingsbidrag utbetalas ej. |
| Övrigt | Dåliga bostäder. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Fyrvaktarbostaden och fyrbiträdeshuset kan hyras |
| Ägare | Oxelösunds kommun äger husen men driften sköts av Föreningen Femörefortet, www.femorefortet.se |
| Kontaktperson | För bokning kontakta Oxelösunds Turistbyrå 0155-38170, www.oxelosund.se |
| Vägbeskrivning | Tag av från E4 och kör väg 53 mot Oxelösund. Fortsätt tills väg 53 tar slut och kör så långt du kan ut på halvön Femöre. Promenera några minuter först igenom en stor grind sedan genom skogen ut till fyren. |
| Övrigt | År 1867 byggdes tre i stort sett identiska fyrar på Femörehuvud, Bokö och Ledskär för inomskärsleden mellan Södertälje och Bråviken. Alla bestod av ett rött fyrvaktarhus i trä med ett brett vertikalt vitt fält på långsidan på vilken det fanns en fyrlykteutbyggnad vari en sideralskensspegelapparat med fotogenlampa var monterad.
På Femörehuvud monterades fyrlyktan på den södra långsidan med en lyshöjd ö.h. av 11,5 m. Fyrapparaten byttes år 1885 ut mot en 6:e ordn.(300 mm) dioptrisk trumlins 2 fack á 90° med envekig fotogenlampa (förbrukning 5,0 cl/tim) med föränderlig bränsleyta, ljusstyrka 65 Heffnerljus. År 1889 installerades en Lindbergs rotator med mässingskärmar och fyren visade vitt klippsken. Bostadshuset förlängdes 1922 och år 1924 målades långsidan mot sjön helvit. En ny fyr av betong byggdes 1955 några meter framför bostadshuset. Fyren utrustades med en AGA strålkastarlins LNRC-21 och AGA ljus med klippapparat KEFE-50 (förbrukning pilotlåga 0,4 cl/tim + drift 2,5 cl/tim). Denna fyr släcktes 1974 då fyrplatsen stängdes. År 1870 startade mistsignalering med en gonggong vilken år 1922 ersattes av en klockstapel med en klocka som drevs av ett urverk. Klockan hade tidigare använts vid Skags fyrplats från 1873. År 1940 installerades mistsignalering med tyfon. Den äldre mistsignaleringsutrustningen behölls alltid som reserv. Mistsignaleringen upphörde årsskiftet 1954/55 när fyren avbemannades. |
| Skydd enligt lag | Femörehuvudområdet är kommunalt naturskyddsområde. Föreslagen som byggnadsminne, hela fyrplatsen |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se fyrarna i Våra fyrar 1944
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 33 Femörehuvud
År 1886 hade flera redare och befälhavare å passagerareångfartyg i en skrifvelse till Sjöförsvarsförvaltning anhållit att ”till förebyggande af de olyckor och förluster, som äfventyras i följd af nödvändigheten att under alla årstider äfven om nätterna oafbrutet fortsätta farten”, segelleden mellan Södertelje kanal och Mem måtte förses med åtta på angifna ställen anbragta ledfyrar. Denna skrifvelse öfverlämnades till Kungl. Maj:t af förvaltningen, som ”ehuru den ansåg att staten icke var skyldig att vidkännas kostnaderna för befrämjande af de utaf sökandena omförmälda ändamål eller skyndsamhet i befordringar av gods och passagerare utan att lots- och fyrinrättningens tillgångar i första rummet borde användas för åstadkommande af sådana säkerhetsanstalter, som för den allmänna sjöfarten funnos nödiga” ändock hemställer: ”att af de föreslagna åtta fyrarna anslag måste beviljas till uppförande af fyrar på Femörehufvud, Ledskär och Bokö.
I skrifvelse af den 22 Februari 1867 godkändes detta förslag af Kungl. Maj:t.
År 1867 uppfördes på Femörehufvud ett boningshus med lykta på väggen och fyrapparat, visande fast, hvitt sken och bestående af ett sideralsken med lampa för föränderlig nivå, fotogen och en veke. Hela fyranläggningen kostade 7.008 Rdr.
År 1885 uppsattes en linsapparat af 6:e ordningen, visande fast, hvitt sken och bestående af 2 linsfack om 90° hvardera samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke, med en ljusstyrka af 70 häfnerljus.
År 1889 uppsattes en rotator med skärmar, hvarigenom fyren visade hvitt klippsken.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
Mistsignalering med gonggong anordnades på 1870-talet. Den 1 januari 1923 ersattes gonggongen med en klocka med urverk, varmed under dis och tjocka gavs mistsignaler med ett klämtslag var 20 sek.
År 1955 indrogs fyren och mistsignaleringen, sedan en obemannad agafyr anordnats. Den nya fyren utgöres av en agalykta med klippapparat KEFE-50 och 5 liters agabrännare på en vit förrådskur med rött bälte. Fyren visar rött och grönt klippsken med en ljusstyrka för det röda förstärkta ljust av 90 hefnerljus.
Komplettering från ett handskrivit brev
Den gamla fyren med mistsignalapparat indrogs d. 31. 1. 1955. På klockan, som långt tidigare suttit vid Skags fyr finnes följande inskription:
- Vilsna köl på töcknig sjö,
- Du i stormen, svaga rö,
- Gud vill ej att du skall dö,
- I Hans ärend kallar jag
- Dig till ljuvlig vilodag
- I den goda hamnen Skag.
Oxelösundsleden
Klicka här för att se fyrarna i Oxelösundsleden
Jfr Norra Östersjön, svenskt fyrväsende, Bark & Warburg, Lotsverket, ledfyr, sideralsken, Göta kanal, Södertälje kanal, Ledskär, Bokö, Skag, AGA-ljus, A T Gellerstedt, G E Höjer.