Fårösund Norra

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Fårösund Norra svensk lotsplats och obemannade ensfyrar. Gotland. Mellersta Östersjön.

Gotland. Nedre: I Fårösund, 1200 m SV om farleden. Övre: 1500 m från föregående. Fyrarna är synkrona och i ens i 179 grad. Enslinjen leder fritt från sjön genom rännan i Fårösunds norra gatt. Dagerfyring
Iso 3s.jpg


Fårö karta ritad.jpg
Iso 3s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg

Fårösund Norra nedre och övre. Fyrlykta och vitt trekantigt dagmärke på vit förrådskur. Foto NN
Laddar karta ...


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Fårösunds lotsplats. Belägen på Gotlands nordspets.

Tidpunkten för Fårösunds upptagande som lotsplats är ej känd med säkerhet, men av gamla anteckningar från år 1829 av en lots vid namn Thornberg framgår att i dennes barndom fanns en redan pensionerad lots, Söderberg. Kyrkböckerna i socknen ha tyvärr gått förlorade genom eldsvåda, men lotsförmannen anser att lotsstationen förskriver sig från 1600-talet.

Fårösunds minnesrika dagar, dess guldålder, är emellertid förknippad med Krimkriget, då engelska och franska sjöstridskrafter opererade i Östersjön, bombarderade och nedsköt de ryska befästningarna på Åland samt sände några skott in i Sveaborgs fästning m. m. I Fårösund var - med eller utan vår regerings goda minne - anordnad kolstation för de utländska örlogsfartygen. Vad det betydde för lotsningen framgår av följande utdrag ur dagboken:

'Den 7 april 1854 inkom en engelsk ångskonare Lightning, kapten Sullivan, och avgick åter dagen därpå. Besöket tycks närmast ha haft till ändamål rekognoscering av hamnen. Den 15 april i samma månad inkom fyra briggar och ett barkskepp med kol, och till den 20 i samma månad hade redan inkommit 17 stycken fartyg med kol, de flesta briggar. Den 19 april började örlogsfartygen anlända. De två första var ångskonaren Porcupine och ångkorvetten Wallaroo.

Under det närmaste året besöktes Fårösund av följande engelska och franska örlogsfartyg: 40 ångfregatter, 42 ångkorvetter, 7 ångbarkskepp, 8 ångbriggar och 20 ångskonerter. En del av de här uppräknade torde ha varit transportskepp. Den 4 december avgick sista örlogsfartyget för året från Fårösund. Det var ångkorvetten Drouge.

År 1855 den 18 april återkom flottorna med ångkorvetterna Cassack och Tartar som första för året. Som den sista för året inkom ångkorvetten Archer.

Under 1855 besöktes hamnen av följande örlogsfartyg: 12 linjeskepp, 16 fregatter, 63 korvetter, alla med få undantag försedda med ånga, 11 barkskepp, 1 ångbrigg, 11 kanonbåtar, 32 ångkorvetter, 2 mörsareslupar och en mörsareskonert. Största antalet på en dag inkomna fartyg är den 10 oktober 1855, då linjeskeppet Hogue jämte 20 ångare från Nargö inkom i hamnen. De 20 ångarna stå ej antecknade som örlogsfartyg men ha troligtvis tillhört den engelska eskadern. Alla stå hemmahörande i England. För de flesta fartygen står dräktigheten ej anförd (lotspenningarna utgick då efter djupgående), men des största antecknade är ångfregatten Arrogant om 4,880 läster och ångfregatten Erryaules om 2,355 läster.' "

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Gotlands lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Lars Petter Hamstedt, f. 1858
  • Lots: Petter Wilhelm Hamstedt, f. 1870

Fyrplatsen

Nedre: WGS-84 Lat. N 57° 52,7' Long. 19° 01,9'. Sv. Nr. 410300. Int. Nr. C7168

Övre: WGS-84 Lat. N 57° 51,8' Long. 18° 02,0'. Sv. Nr. 410301. Int. Nr. C7168-1

1934 anlades fyrplatsen. Elektriskt ljus med AGA-gasreserv. Fyrkaraktär: K W 3s. Nedre lysvidd 11M. Övre lysvidd 15M. Lyshöjd: 10 m resp 25 m. Fyrlyktor och vita, trekantiga dagmärken på vita förrådskurar

1956 synkront elektriskt ljus med AGA-gasreserv. Lysvidd båda: 14,2M.

Nuvarande utseende båda: Fyrlykta och vitt trekantigt dagmärke på vit förrådskur

Nuvarande karaktär båda: Iso W 3s 14,0M. Lyshöjd: 10,0 m resp 25,0 m.

Länk

Länk till Fyrtillsyn Gotland

Norra Gotland

Laddar karta ...


Jfr Gotland, Mellersta Östersjön, ledfyr