Fårösund Norra

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fårösund Norra svensk lotsplats och obemannade ensfyrar. Gotland. Mellersta Östersjön.

Gotland. Nedre: I Fårösund, 1200 m SV om farleden. Övre: 1500 m från föregående. 
Fyrarna är synkrona och ens i 179 grad. Enslinjen leder fritt från sjön genom rännan i Fårösunds norra gatt. Dagerfyring.
Iso 3s.jpg


Fårö karta ritad.jpg
Iso 3s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg

Fårösund Norra övre. Foto Magnus Rietz 2024.
Fårösund Norra nedre. Foto Magnus Rietz 2024.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Fårösunds lotsplats. Belägen på Gotlands nordspets.

Tidpunkten för Fårösunds upptagande som lotsplats är ej känd med säkerhet, men av gamla anteckningar från år 1829 av en lots vid namn Thornberg framgår att i dennes barndom fanns en redan pensionerad lots, Söderberg. Kyrkböckerna i socknen ha tyvärr gått förlorade genom eldsvåda, men lotsförmannen anser att lotsstationen förskriver sig från 1600-talet.

Fårösunds minnesrika dagar, dess guldålder, är emellertid förknippad med Krimkriget, då engelska och franska sjöstridskrafter opererade i Östersjön, bombarderade och nedsköt de ryska befästningarna på Åland samt sände några skott in i Sveaborgs fästning m. m. I Fårösund var - med eller utan vår regerings goda minne - anordnad kolstation för de utländska örlogsfartygen. Vad det betydde för lotsningen framgår av följande utdrag ur dagboken:

'Den 7 april 1854 inkom en engelsk ångskonare Lightning, kapten Sullivan, och avgick åter dagen därpå. Besöket tycks närmast ha haft till ändamål rekognoscering av hamnen. Den 15 april i samma månad inkom fyra briggar och ett barkskepp med kol, och till den 20 i samma månad hade redan inkommit 17 stycken fartyg med kol, de flesta briggar. Den 19 april började örlogsfartygen anlända. De två första var ångskonaren Porcupine och ångkorvetten Wallaroo.

Under det närmaste året besöktes Fårösund av följande engelska och franska örlogsfartyg: 40 ångfregatter, 42 ångkorvetter, 7 ångbarkskepp, 8 ångbriggar och 20 ångskonerter. En del av de här uppräknade torde ha varit transportskepp. Den 4 december avgick sista örlogsfartyget för året från Fårösund. Det var ångkorvetten Drouge.

År 1855 den 18 april återkom flottorna med ångkorvetterna Cassack och Tartar som första för året. Som den sista för året inkom ångkorvetten Archer.

Under 1855 besöktes hamnen av följande örlogsfartyg: 12 linjeskepp, 16 fregatter, 63 korvetter, alla med få undantag försedda med ånga, 11 barkskepp, 1 ångbrigg, 11 kanonbåtar, 32 ångkorvetter, 2 mörsareslupar och en mörsareskonert. Största antalet på en dag inkomna fartyg är den 10 oktober 1855, då linjeskeppet Hogue jämte 20 ångare från Nargö inkom i hamnen. De 20 ångarna stå ej antecknade som örlogsfartyg men ha troligtvis tillhört den engelska eskadern. Alla stå hemmahörande i England. För de flesta fartygen står dräktigheten ej anförd (lotspenningarna utgick då efter djupgående), men des största antecknade är ångfregatten Arrogant om 4,880 läster och ångfregatten Erryaules om 2,355 läster.' "

Lotsplatsen

Saxat från www.lotsarnastockholm.se

Cirka 1730 bildades lotsplatsen.

Under lotsuppsyningsman för Gotlands fördelning lyder Fårösunds lotsplats med 1 lotsålderman, 2 ord lotsar, 1 utlärd reservlotsdräng och 2 lotslärlingar.

1853 Ur ” Den Svenske Lotsen ”: Detta sund börjar mellan Bungenäs och Ryssnäs uddar och mitt i gattet ligger holmen Bungeör låg och beväxt med små lövträd. På samma holme står en känningsbåk av sten, vitrappad, liknande en port med två valv mellan tre pelare med överbyggnaden krenelerad. Båken är 23 fot hög och 22 fot bred vid foten och har på mitten en flaggstång, på vilken en röd flagg hålles blåsande då fartyg är synliga till sjöss och lots gått ut att möta dem. På holmen finns även en vitrappad lotsuppassningsstuga.

1854, den 7 april inkom en engelsk ångskonare Lightning med kapten Sullivan, och avgick åter dagen därpå. Besöket tycks närmast ha haft till ändamål rekognoscering av hamnen. Den 15 april i samma månad inkom fyra briggar och ett barkskepp med kol, och till den 20 i samma månad hade redan inkommit 17 fartyg med kol, de flesta briggar. Den 19 april började örlogsfartygen anlända. De två första var ångskonaren Porcupine och ångkorvetten Wallaroo.

Under det närmaste året besöktes Fårösund av följande engelska och franska örlogsfartyg: 40 ångfregatter, 42 ångkorvetter, 7 ångbarkskepp, 8 ångbriggar, 20 ångskonerter

En del av de här uppräknade torde ha varit transportskepp. Den 4 december avgick sista örlogsfartyget för året från Fårösund. Det var ångkorvetten Drouge.

1855 Under året besöktes hamnen av följande örlogsfartyg: 12 linjeskepp, 16 fregatter, 63 korvetter, alla med få undantag försedda med ånga, 11 barkskepp, 1 ångbrigg, 11 kanonbåtar, 32 ångkorvetter, 2 mörsare slupar, 1 mörsare skonert

Största antalet på en dag inkomna fartyg är den 10 oktober 1855, då linjeskeppet Hogue jämte 20 ångare från Nargö inkom i hamnen. De 20 ångarna stå ej antecknade som örlogsfartyg men ha troligtvis tillhört den engelska eskadern. Alla stå hemmahörande i England. För de flesta fartygen står dräktigheten ej anförd (lotspenningarna utgick då efter djupgående), men det största antecknade är ångfregatten Arrogant om 4,880 läster och ångfregatten Erryaules om 2.355 läster.

1863 Lotsningsområde. Från Fårösunds norra gatt till Ahr respektive Halshuk, till sjöss eller från sjön. Från Fårösunds södra gatt till Lergrav respektive till sjöss eller från sjön

1884 byggdes lotsuppassningshuset

1894 tillhörde lotsplatsen Gotlands lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Lars Petter Hamstedt, f. 1858
  • Lots: Petter Wilhelm Hamstedt, f. 1870

1903 bildades Fårösunds lotsplats genom sammanslagning av norra och södra gatts lotsplatser

1905 nedrevs Norra gattets lotsutkik

1910 1 nov hade en mästerlots och en lärling vid Furusunds lotsplats utseglat under svår storm samt lyckats lämna lotsbiträde åt galeasen THOR. För det mod och den rådighet kronolotsarna visat tilldelas mästerlotsen 30 kr och lärlingen 25 kr

1916 Enligt lotsledsförteckning: Lots uppassa vid Fårösunds färjeplats, lotshusen vid norra gattet samt å Bungeör eller tillfälligtvis å Bungenäs och möta från sjön kommande fartyg utanför Svingrundet och Bungenäs. En från Bungeör eller Bungenäs hissad svart kula med vitt bälte och en vid lotshusen i norra gattet i topp hissad vit kula utmärka att lots finnes.

Lotsningsområde: från sjön vid Fårösunds norra gatt till Kappelshamn eller Storugns till Bläs Ahr, Lutterhorn eller tvärtom. Fårösunds färjeläge eller redd eller tvärtom, Bungenäs eller tvärtom, sjön vid Bungenäs eller tvärtom, sjön vid Kylej.

1918 23 aug: beger sig 2 lotsar vid Furusunds lotsplats under synnerligen svåra väderleksförhållanden och med fara för egna liv ut för att lämna lotsbiträde åt skonertskeppet HENRIK från Åhus. Såsom belöning härför tilldelas lotsarna 20 kr vardera.

1920 års båtbestånd: 1 däckad kutter 8,5×3,35 med 10 hk motor, 1 motorbåt byggd 1912 i furu, klink, 7x 2,4 5 hk motor, 1 motorbåt byggd 1915 i furu, klink, 6,7×2,1 5 hk motor, 1 roddbåt byggd 1906 i furu, klink 5,4×1,6, 1 roddbåt byggd 1918 i furu, 5×1,5

1926 11 okt räddade lotsen KMK Hamstedt och extra lotsen LJAE Söderlund besättningen å belgiska motorseglaren POLARIS som strandat söder om Lutterhorn på Fårö. Av Lotsstyrelsen fick de 150 kr var.

1927: Lotsen EOD Hamstedt, extra båtbiträde K Broberg och extra lotsen LE Stuxberg vid Fårösunds lotsplats har av Tysklands ? tilldelats respektive ett guldur, ett silverur och ett cigarettetui av silver för lämnat bistånd till tyska motorseglaren KATHES besättning.

1929 fick Bungeörs lotsuppassning telefon och 1931 vid Fårösunds norra gatts lotsuppassning.

1929 anordnades en lotsbåtshamn vid Bungeörs lotsuppassning

1936 förbättrades hamnförhållandena vid lotsuppassningen i Fårösunds norra gatt.

1950 1 feb drogs lotssignalstången in å Bungeörs lotsuppassningställe

1952 Lotsarna uppassa vid lotshuset vid norra gattet samt å Bungeör och möta från sjön kommande fartyg utanför Svingrundet och Bungenäs. Lotsuppassning äger inte rum under mörker

1957 3 aug: examinerade lotsen L.A.B. Hakanen omkom under tjänsteutövning

1964 (eller 1967?) 1 januari nedlades lotsplatsen


Fyrplatsen

Laddar karta ...


Nedre: WGS-84 Lat. N 57° 52,7' Long. 19° 01,9'. Sv. Nr. 410300. Int. Nr. C7168

Övre: WGS-84 Lat. N 57° 51,8' Long. 18° 02,0'. Sv. Nr. 410301. Int. Nr. C7168-1

1934 anlades fyrplatsen. Elektriskt ljus med AGA-gasreserv. Fyrkaraktär: K W 3s. Nedre lysvidd 11M. Övre lysvidd 15M. Lyshöjd: 10 m resp 25 m. Fyrlyktor och vita, trekantiga dagmärken på vita förrådskurar

1956 synkront elektriskt ljus med AGA-gasreserv. Lysvidd båda: 14,2M.

Nuvarande utseende båda: Fyrlykta och vitt trekantigt dagmärke på vit förrådskur

Nuvarande karaktär båda: Iso W 3s 14,0M. Lyshöjd: 10,0 m resp 25,0 m.

Länk

Länk till Fyrtillsyn Gotland

Gotland norra delen

Klicka här för att se fyrarna på Gotland norra delen.


Jfr Gotland, Mellersta Östersjön, ledfyr