Draghällan

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Draghällan, svensk ledfyr och f.d. bemannad fyrplats i inloppet till Sundsvall, Bottenhavet. Bemannad 1878-1966.

Sundsvallsleden. Vid inloppet till Sundsvall. På ett skär i Sundsvallsbuktens inre del, mellan två farledsgrenar. 
Draghällan var Sveriges andra utsjöfyr, Dämman var den första.  

DraghällanStrip2TommyÖberg.jpg

Draghällan fyrplats. Foto Tommy Öberg 2018.


Sundsvall karta ritad.jpg
Mo (A) 10s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Livet.jpg

Draghällan. Foto Tommy Öberg 2018.
Draghällan. Foto E Hillberg 2017.
Draghällan. Foto Tommy Öberg 2016.
Draghällan. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Draghällan c:a 1900. Arkiv Lotsverket.
Draghällan juli 1996. Ur Aston Lindbergs fotosamling.
Draghällan vinter. Ur Aston Lindbergs fotosamling.
Draghällan från V 1922. Foto Lotsverket.
Draghällan från NO 1922. Foto Lotsverket.
Oväntat besök av ångaren Ben Clune på Draghällan. Arkiv Tore Olsson.
Draghällan c:a 1927 efter tillbyggnad 1925. Foto Lotsverket.
Draghällan i vinterskrud cirka 1941. Observera mareografen och de två vindgeneratorerna. Arkiv Tore Olsson.
Draghällan med nya fyren, pegel samt tillbyggt boningshus. Arkiv Lotsverket.
Draghällan med nya fyren. Vykort.
Draghällan linsen. Foto Norrlandsbild Bosse Eriksson. Arkiv Sundsvalls museum.
Skylt för supertyfon. Foto Leif Elsby.
Draghällans fyrbostad rivs maj 1967. Virket blev sommarstugor i trakten. Arkiv Sundsvalls Tidning 2015.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
156400 C 6036 N 62 20, O 17 26 Mo ( . _ ) WRG 10 s 16,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1878 1942 1966 1966 14 12,8


Draghällan i korthet

"Stenkummeln på Draghällan byggdes 1845 och fyren 1878. Den första fyrvaktarstugan förankrades i berghällen med järnbultar för att stå emot stormarna. Den första ljuskällan var en fotogenlampa som krävde ständig passning. Ofta fick fyrmästarens hustru hjälpa till med dygnsbevakningen för 2,50 kr per dygn. Vågbrytarna kom till efter att en kraftig storm slitit av taket på fyrvaktarstugan. Vågorna vällde in och fyrvaktaren och hans fru fick hänga upp barnen i handdukar på väggarna för att de inte skulle dras med i vågorna. 1925 byggdes en modernare bostad som byggde ut 1945. 1967 var det dags för helautomatisering av Draghällans fyr. Bostadshuset revs i maj månad och virket togs om hand och blev sommarstugor på annat håll." Ur Sundsvalls Tidning 21 april 2015. Text Mårten Englin.

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Draghällans fyr. Belägen i njurunda socken av Västernorrlands län. Postadress: Essvik. Telegramadress: Sundsvall.

Fyren är placerad på en helt liten, kal holme någorlunda mitt i farvattnet 5 distansminuter sydostvart om Sundsvall. Leder i farleden in till Sundsvall m. fl. platser. Den byggdes år 1878 och moderniserades år 1912. Nytt bostadshus byggdes år 1925. De första fymännen ha varit Jahnsson, Rodin, Molarin, Öhman, Rosenberg, Lindström, Olsson, Lindell."

Fyren tändes

1840-talet uppfördes ett kummel på Draghällan.

1878-1879 anlades fyrplatsen med ett gråmålat kombinerat fyr och boningshus försett med på taket lanternin med 4:e ordningens lins och lampa. Ritat av J Höjer. Sedan Sundsvalls stad bekostat bygget övertogs ansvaret för fyren av Lotsverket.

1890 erhöll fyrplatsen en mistlur driven för hand.

1897 utbyttes mistluren mot en gonggong.

1901 uppsattes en mareograf, dvs en mätare för vattenståndet, på västra sidan av skäret.

1902 utbyttes gonggongen mot en mistklocka med urverk, varmed under tjocka var 20:e sek gives en signal, bestående av 4 tätt på varandra följande slag.

  • Klockan, som tidigare suttit på Alens fyrplats, monterades på den södra delen av vågbrytaren.
  • Samtidigt fick fyrplatsen en pegel.

1906 installerades Lux-ljus i fyren.

1912 hade fyren Fyrkaraktär: F WRG och K W 12M. Lins av 4:e ordningen. Lyshöjd: 11,9 m. Ljusgrått torn på ljusgrått boningshus.

Fyrsken Gräns Gräns
Vitt, fast, oförstärkt 48 93
Grönt, fast, oförstärkt 93 143
Vitt, fast 143 148
Rött, fast, oförstärkt 148 över Alnölandet
Grönt, fast, oförstärkt 236 246
Vitt, fast 246 250
Vit, tvåklipp 250 286
Vitt fast 286 301
Vit, enklipp 301 316
  • Den sydöstra vita sektorn leder mellan Storgrundet och Draget fritt intill en kabellängd från fyren.
  • Den norra förstärkta , fasta vita sektorn leder till och från Sundsvalls yttre redd fritt från Alnölandet och Fäbogrundet, men icke för Tjuvholmen.
  • Den nordöstra fasta, vita sektorn leder klart mellan Karskänningen och Snöskär.

1931 erhöll fyrplatsen en tyfon driven med tryckluft. Mistklockan behölls som reserv.

1934 erhöll fyrplatsen telefon.

1940 installerades el till bostäderna med hjälp av två vindgeneratorer.

Ny fyr

1942 uppfördes ett nytt 13 meter högt fyrtorn i betong på öns västra sida.

1943 utbyttes det tidigare Lux-ljuset mot dalén-ljus i betongfyren.

1956 drogs elkabel till ön.

1957 elektrifierades fyren. Ett dieselkraftverk fungerade som reserv. Supertyfon som mistsignal.


Draghällan.jpg Draghällan 3.jpg Draghällan 4.jpg

Foto: Norrlandsbild Bosse Eriksson. Arkiv Sundsvalls museum


Avbemanning och personal

1966 automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Draghällan

Och sedan

1966 Optisk karaktär: Mo WRG 10 s 12 M. 1 + (1) + 3 + (5)

  • Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 30 s (2,5 + 2,5 + 2,5 +22,5). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (cirka 210 Hz och cirka 260 Hz).
  • Tornet vitt. Radarreflektor.

1967 revs bostadsbyggnaderna.

Vattenståndsmätningarna pågick 1897-1969

1997 Vitt 14 m högt fyrtorn med orange topp. Nedre delen av tornet fasadbelyst. Radarreflektor.

1989 stängdes mistsignaleringen.

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm) dioptrisk trumlins 330° + skärm 30°, 1000W 120V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Sjökabel, batterier, fasadbelyst

Nuvarande karaktär: Mo ( . _ ) WRG 10 s 16 M. Lyshöjd: 12,8 m.

Länkar

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, eo. Fb, ex. bitr. 1/10-31/3
Klass Fyrplats klass: II. Dyrortsgrupp: D.
Fyrinrättningen Dalén-ljus, lins av 4:e ordningen. Tyfon, råoljemotor. Grått fyrtorn av betong. Fyren anlagd år 1878. Det nya tornet av betong byggt år 1943.
Läge och natur Liten, kal klippa i inloppet till Sundsvall, mellan Nyhamn och Alnön.
Bostäder Fm 2 rum och kök, Fb 1 rum och litet kök, ex. bitr. 1 rum. Inga bekvämligheter. Kalla bostäder. (Bostäderna upptagna i beredskapsstaten för ombyggnad.)
Hamn Ingen hamn, båten får dragas upp på berget.
Kommunikationer Mindre båt med utombordsmotor.
Postanstalt Essvik. Väg dit: c:a 4 km.
Handelsbod Norra Nyhamn. Väg dit: 1,5 km.
Skola I Essvik. Inackordering vid Nyhamn.
Övrigt Dåliga bostäder

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Bostadshuset rivet men grunden till det och till pegeln finns kvar
Ägare SjöV
Kontaktperson Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Fyren är belägen på en liten klippa i inloppet till Sundsvall
Övrigt Åren 1878-79 byggdes den första fyren som bestod av ljusgrått fyrtorn på taket av ett ljusgrått litet bostadshus av trä. Fyren var 12 m hög. Under byggnadstiden installerades år 1878 en provisorisk fyr som 1879 byttes ut mot en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 1 fack 90° och 1 fack 20°, båda facken med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar), tvåvekig fotogenlampa (förbrukning 20 cl/tim) med föränderlig bränsleyta samt klippapparat med persienner, urverk och lod (vikt 42,3 kg). Fyren har alltid haft många sektorer med olika fyrkaraktärer. Fyrhuset har förändrats flera gånger under åren. Åren 1895 och 1908 byggdes förråd medan bostadshuset byggdes till åren 1912, 1922, 1925 (rödmålas) och 1945 (3 våningar och målades ljusgult) varefter alla hus revs 1967. Nuvarande torn byggdes 13 m högt år 1943 men höjden ökades senare till 14 m så att fyrljuset skulle synas bättre.

År 1906 installerades luxlljus (fotogenlampan blev reserv) vilken 1943 ersattes av Dalénljus (förbrukning pilotlåga 1 l/tim + drift 20 l/tim) och samtidigt tog man bort klipp- och intermittentapparater. Fyr och fyrplats elektrifierades 1957 då landström drogs ut varvid fyr och hus fick fasadbelysning. Ett dieseldrivet kraftverk installerades som reserv.

Mistsignalering utfördes från 1880 med handdriven mistlur, från 1897 med gonggong, från 1902 med mistklocka (från Alens fyrplats) med urverk, från 1931 med tyfon för komprimerad luft (klockan var reserv) samt från 1957 med eldriven supertyfon (tyfonen + klockan var reserv) som togs ur drift 1989 men som fortfarande finns kvar i nuvarande torn. En vattenståndsmätare (pegel) installerades år 1902.

Skydd enligt lag ej

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Klicka här för att se de svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

Fyr 84 Draghällan

Med anledning af en af Handels- och Sjöfartsnämnden i Sundsvall gjorde hemställan, att få uppföra en fyr på Draghällan samt att fyren, sedan den blifvigt färdig, skulle öfvertagas och underhållas af lotsverket, tillstyrktes detta hos Kungl. Maj:t af Lotsstyrelsen, som ansåg att en fyr på denna plats ”icke blott skulle lemna god ledning vid inseglingen till Sundsvall utan äfven blifva af synnerligt gagn för den allmänna sjöfarten såsom vägledande till goda ankarplatser innanför de yttre skären”. Detta bifölls af Kungl. Maj:t den 3 Maj 1878.

Fyrbyggnaden, ett rundt torn på taket af fyrvaktarens boningshus, uppfördes år 1878 och öfverlämnades 1879 till lotsverket.

Fyrapparaten (4:e ordningens lins visande fast, hvitt sken och hvit enklipp och tvåklipp) består af 2 linsfack, det ena om 70⁰ och det andra 6⁰ med 97⁰ dem emellan och innehållande krona, trumma och krans, en klippapparat med 5 st. persienner i enklippen och 12 st. i tvåklippen samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och 2 vekar. Ljusstyrkan var 600 Häfnerljus.

Hela fyranläggningen kostade Sundsvalls stad 9.997 kronor.

År 1906 uppsattes i fyren luxlampa med 50 m/m glödnät och blef då fyrens ljusstyrka 3000 Häfnerljus.

År 1907 begränsades den inåt Sundsvall riktade inseglingssektorn af rödt och grönt sken.

År 1912 anbringades en af rödt och grönt sken begränsad hvit sektor åt nordöstra inomskärsleden.

Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet

År 1942 uppfördes en ny fyrbyggnad bestående av ett vitt, 13 meter högt fyrtorn. Det fasta skenet ändrades till intermittent sken med en kort förmörkelse var 12:e sekund.

År 1943 borttogs klipp- och intermittensapparaterna samt lux- och reservlamporna. Som ljuskälla infördes dalénljus varvid ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken ökades till 5000, 1250 och 625 hefnerljus. Samtidigt ändrades fyrkaraktären till morsesken med en blixt och en blänk var 10:e sekund. Fyren blev också omskärmad i en del sektorer.

Kostnaden för ändringarna uppgick till 2381 kronor.

År 1957 blev fyren elektrifierad, varvid ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken ökades till 20000, 5000 och 2500 hefnerljus. Fyrens sektorer ändrades delvis och det tidigare oförstärkta skenet ändrades till förstärkt sken. Fyren och bostadshuset försågs med fasadbelysning.

Under åren 1880-1902 avgavs från fyren mistsignaler medelst en gong-gong. Denna utbyttes år 1902 mot en mindre mistsignalklocka, driven av ett urverk, varmed under tjocka och disig luft avgavs mistsignaler bestående av 4 tätt på varandra följande slag var 20:e sek.

År 1931 ändrades mistsignaleringen på så sätt, att en tyfon för komprimerad luft med en ljudkaraktär av 2 ljud var 30:e sekund anordnades. Klockan behölls som reserv med oförändrad ljudkaraktär.

Sundsvallsleden

Klicka här för att se fyrarna i Sundsvallsleden.


Jfr Bottenhavet, svenskt fyrväsende, linsfyr, mistsignal, tyfon, Lux-ljus, dalén-ljus, fyrkaraktär, utsjöfyr, pegel, morsealfabetet, Eddystone.