Draghällan
Draghällan, svensk ledfyr och f.d. bemannad fyrplats i inloppet till Sundsvall, Bottenhavet. Bemannad 1878-1966.
Sundsvallsleden. Vid inloppet till Sundsvall. På ett skär i Sundsvallsbuktens inre del, mellan två farledsgrenar. Draghällan var Sveriges andra utsjöfyr, Dämman var den första.
Draghällan fyrplats. Foto Tommy Öberg 2018.
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
156400 | C 6036 | N 62 20, O 17 26 | Mo ( . _ ) WRG 10 s | 16,5 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1878 | 1942 | 1966 | 1966 | 14 | 12,8 |
Draghällan i korthet
"Stenkummeln på Draghällan byggdes 1845 och fyren 1878. Den första fyrvaktarstugan förankrades i berghällen med järnbultar för att stå emot stormarna. Den första ljuskällan var en fotogenlampa som krävde ständig passning. Ofta fick fyrmästarens hustru hjälpa till med dygnsbevakningen för 2,50 kr per dygn. Vågbrytarna kom till efter att en kraftig storm slitit av taket på fyrvaktarstugan. Vågorna vällde in och fyrvaktaren och hans fru fick hänga upp barnen i handdukar på väggarna för att de inte skulle dras med i vågorna. 1925 byggdes en modernare bostad som byggde ut 1945. 1967 var det dags för helautomatisering av Draghällans fyr. Bostadshuset revs i maj månad och virket togs om hand och blev sommarstugor på annat håll." Ur Sundsvalls Tidning 21 april 2015. Text Mårten Englin.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Draghällans fyr. Belägen i njurunda socken av Västernorrlands län. Postadress: Essvik. Telegramadress: Sundsvall.
Fyren är placerad på en helt liten, kal holme någorlunda mitt i farvattnet 5 distansminuter sydostvart om Sundsvall. Leder i farleden in till Sundsvall m. fl. platser. Den byggdes år 1878 och moderniserades år 1912. Nytt bostadshus byggdes år 1925. De första fymännen ha varit Jahnsson, Rodin, Molarin, Öhman, Rosenberg, Lindström, Olsson, Lindell."
Fyren tändes
På 1840-talet uppfördes ett kummel på Draghällan.
1878-1879 anlades fyrplatsen med ett gråmålat kombinerat fyr och boningshus försett med på taket lanternin med 4:e ordningens lins och lampa. Ritat av J Höjer. Sedan Sundsvalls stad bekostat bygget övertogs ansvaret för fyren av Lotsverket.
1890 erhöll fyrplatsen en mistlur driven för hand.
1897 utbyttes mistluren mot en gonggong.
1901 uppsattes en mareograf, dvs en mätare för vattenståndet, på västra sidan av skäret.
1902 utbyttes gonggongen mot en mistklocka med urverk, varmed under tjocka var 20:e sek gives en signal, bestående av 4 tätt på varandra följande slag.
- Klockan, som tidigare suttit på Alens fyrplats, monterades på den södra delen av vågbrytaren.
- Samtidigt fick fyrplatsen en pegel.
1906 installerades Lux-ljus i fyren.
1912 hade fyren Fyrkaraktär: F WRG och K W 12M. Lins av 4:e ordningen. Lyshöjd: 11,9 m. Ljusgrått torn på ljusgrått boningshus.
- Fyren belyser följande sektorer:
Fyrsken Gräns Gräns Vitt, fast, oförstärkt 48 93 Grönt, fast, oförstärkt 93 143 Vitt, fast 143 148 Rött, fast, oförstärkt 148 över Alnölandet Grönt, fast, oförstärkt 236 246 Vitt, fast 246 250 Vit, tvåklipp 250 286 Vitt fast 286 301 Vit, enklipp 301 316
- Den sydöstra vita sektorn leder mellan Storgrundet och Draget fritt intill en kabellängd från fyren.
- Den norra förstärkta , fasta vita sektorn leder till och från Sundsvalls yttre redd fritt från Alnölandet och Fäbogrundet, men icke för Tjuvholmen.
- Den nordöstra fasta, vita sektorn leder klart mellan Karskänningen och Snöskär.
1931 erhöll fyrplatsen en tyfon driven med tryckluft. Mistklockan behölls som reserv.
1934 erhöll fyrplatsen telefon.
1940 installerades el till bostäderna med hjälp av två vindgeneratorer.
Ny fyr
1942 uppfördes ett nytt 13 meter högt fyrtorn i betong på öns västra sida.
1943 utbyttes det tidigare Lux-ljuset mot dalén-ljus i betongfyren.
1956 drogs elkabel till ön.
1957 elektrifierades fyren. Ett dieselkraftverk fungerade som reserv. Supertyfon som mistsignal.
Foto: Norrlandsbild Bosse Eriksson. Arkiv Sundsvalls museum
Avbemanning och personal
1966 automatiserades fyren.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Draghällan
Och sedan
1966 Optisk karaktär: Mo WRG 10 s 12 M. 1 + (1) + 3 + (5)
- Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 30 s (2,5 + 2,5 + 2,5 +22,5). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (cirka 210 Hz och cirka 260 Hz).
- Tornet vitt. Radarreflektor.
1967 revs bostadsbyggnaderna.
Vattenståndsmätningarna pågick 1897-1969
1997 Vitt 14 m högt fyrtorn med orange topp. Nedre delen av tornet fasadbelyst. Radarreflektor.
1989 stängdes mistsignaleringen.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm) dioptrisk trumlins 330° + skärm 30°, 1000W 120V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Sjökabel, batterier, fasadbelyst
Nuvarande karaktär: Mo ( . _ ) WRG 10 s 16 M. Lyshöjd: 12,8 m.
Länkar
- Blänket 2004:2 Draghällan, Tore Olsson
- Blänket 2012:4 Blinkande ljus från Draghällan, Ingrid Jernberg
- Ur Blänket 2012:4 Strandning vid Draghällan, Tore Olsson
- Ur Blänket 2013:3 Han hette Ivar, Barbro Jacobsson
- Ur Blänket 2014:4 En vinter på Draghällan, Tore Olsson
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Telefon fin julklapp till Draghällan" , NS 1934. 0,9MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Draghällans fyrplats sover Törnrosasömn ..." , ST 1941. 1,4MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Draghällan i ny gestalt" , ST 1942. 1,5MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Draghällan får nytt fyrtorn" , SP 1942. 1,2MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Farväl ... efter 12 år på skäret" , SP 1943. 1,2MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Jul firad med tomma skafferier" , ST 1945. 2,1MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Där fyrens folk vakar i vågorna" , ST 1946. 2,8MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Draghällans nya mistlur sattes på generalprov ..." , SP 1947. 1,1MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Draghällans öden genom tiderna" , ST 1949. 5,3MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Nu har vi elektriskt" , ST 1957. 2,0MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Ljuset har slocknat ..." , Sundsvalls Tidning 1986. 3,0MB
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Nu har den slutat tuta" , ST 1987. 2,4MB
- Video Draghällan 1938, foto NN
- Mer om Mareografen på Draghällan, SMHI
- Radioprogram SR P4 Västernorrland 2018: Fyrar i Västernorrland: Ljus i öster - Draghällan (10 min)
Ur Våra fyrar 1944
Bemanning | Fm, eo. Fb, ex. bitr. 1/10-31/3 |
Klass | Fyrplats klass: II. Dyrortsgrupp: D. |
Fyrinrättningen | Dalén-ljus, lins av 4:e ordningen. Tyfon, råoljemotor. Grått fyrtorn av betong. Fyren anlagd år 1878. Det nya tornet av betong byggt år 1943. |
Läge och natur | Liten, kal klippa i inloppet till Sundsvall, mellan Nyhamn och Alnön. |
Bostäder | Fm 2 rum och kök, Fb 1 rum och litet kök, ex. bitr. 1 rum. Inga bekvämligheter. Kalla bostäder. (Bostäderna upptagna i beredskapsstaten för ombyggnad.) |
Hamn | Ingen hamn, båten får dragas upp på berget. |
Kommunikationer | Mindre båt med utombordsmotor. |
Postanstalt | Essvik. Väg dit: c:a 4 km. |
Handelsbod | Norra Nyhamn. Väg dit: 1,5 km. |
Skola | I Essvik. Inackordering vid Nyhamn. |
Övrigt | Dåliga bostäder |
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Bostadshuset rivet men grunden till det och till pegeln finns kvar |
Ägare | SjöV |
Kontaktperson | Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
Vägbeskrivning | Fyren är belägen på en liten klippa i inloppet till Sundsvall |
Övrigt | Åren 1878-79 byggdes den första fyren som bestod av ljusgrått fyrtorn på taket av ett ljusgrått litet bostadshus av trä. Fyren var 12 m hög. Under byggnadstiden installerades år 1878 en provisorisk fyr som 1879 byttes ut mot en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 1 fack 90° och 1 fack 20°, båda facken med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar), tvåvekig fotogenlampa (förbrukning 20 cl/tim) med föränderlig bränsleyta samt klippapparat med persienner, urverk och lod (vikt 42,3 kg). Fyren har alltid haft många sektorer med olika fyrkaraktärer. Fyrhuset har förändrats flera gånger under åren. Åren 1895 och 1908 byggdes förråd medan bostadshuset byggdes till åren 1912, 1922, 1925 (rödmålas) och 1945 (3 våningar och målades ljusgult) varefter alla hus revs 1967. Nuvarande torn byggdes 13 m högt år 1943 men höjden ökades senare till 14 m så att fyrljuset skulle synas bättre.
År 1906 installerades luxlljus (fotogenlampan blev reserv) vilken 1943 ersattes av Dalénljus (förbrukning pilotlåga 1 l/tim + drift 20 l/tim) och samtidigt tog man bort klipp- och intermittentapparater. Fyr och fyrplats elektrifierades 1957 då landström drogs ut varvid fyr och hus fick fasadbelysning. Ett dieseldrivet kraftverk installerades som reserv. Mistsignalering utfördes från 1880 med handdriven mistlur, från 1897 med gonggong, från 1902 med mistklocka (från Alens fyrplats) med urverk, från 1931 med tyfon för komprimerad luft (klockan var reserv) samt från 1957 med eldriven supertyfon (tyfonen + klockan var reserv) som togs ur drift 1989 men som fortfarande finns kvar i nuvarande torn. En vattenståndsmätare (pegel) installerades år 1902. |
Skydd enligt lag | ej |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se de svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 84 Draghällan
Med anledning af en af Handels- och Sjöfartsnämnden i Sundsvall gjorde hemställan, att få uppföra en fyr på Draghällan samt att fyren, sedan den blifvigt färdig, skulle öfvertagas och underhållas af lotsverket, tillstyrktes detta hos Kungl. Maj:t af Lotsstyrelsen, som ansåg att en fyr på denna plats ”icke blott skulle lemna god ledning vid inseglingen till Sundsvall utan äfven blifva af synnerligt gagn för den allmänna sjöfarten såsom vägledande till goda ankarplatser innanför de yttre skären”. Detta bifölls af Kungl. Maj:t den 3 Maj 1878.
Fyrbyggnaden, ett rundt torn på taket af fyrvaktarens boningshus, uppfördes år 1878 och öfverlämnades 1879 till lotsverket.
Fyrapparaten (4:e ordningens lins visande fast, hvitt sken och hvit enklipp och tvåklipp) består af 2 linsfack, det ena om 70⁰ och det andra 6⁰ med 97⁰ dem emellan och innehållande krona, trumma och krans, en klippapparat med 5 st. persienner i enklippen och 12 st. i tvåklippen samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och 2 vekar. Ljusstyrkan var 600 Häfnerljus.
Hela fyranläggningen kostade Sundsvalls stad 9.997 kronor.
År 1906 uppsattes i fyren luxlampa med 50 m/m glödnät och blef då fyrens ljusstyrka 3000 Häfnerljus.
År 1907 begränsades den inåt Sundsvall riktade inseglingssektorn af rödt och grönt sken.
År 1912 anbringades en af rödt och grönt sken begränsad hvit sektor åt nordöstra inomskärsleden.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1942 uppfördes en ny fyrbyggnad bestående av ett vitt, 13 meter högt fyrtorn. Det fasta skenet ändrades till intermittent sken med en kort förmörkelse var 12:e sekund.
År 1943 borttogs klipp- och intermittensapparaterna samt lux- och reservlamporna. Som ljuskälla infördes dalénljus varvid ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken ökades till 5000, 1250 och 625 hefnerljus. Samtidigt ändrades fyrkaraktären till morsesken med en blixt och en blänk var 10:e sekund. Fyren blev också omskärmad i en del sektorer.
Kostnaden för ändringarna uppgick till 2381 kronor.
År 1957 blev fyren elektrifierad, varvid ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken ökades till 20000, 5000 och 2500 hefnerljus. Fyrens sektorer ändrades delvis och det tidigare oförstärkta skenet ändrades till förstärkt sken. Fyren och bostadshuset försågs med fasadbelysning.
Under åren 1880-1902 avgavs från fyren mistsignaler medelst en gong-gong. Denna utbyttes år 1902 mot en mindre mistsignalklocka, driven av ett urverk, varmed under tjocka och disig luft avgavs mistsignaler bestående av 4 tätt på varandra följande slag var 20:e sek.
År 1931 ändrades mistsignaleringen på så sätt, att en tyfon för komprimerad luft med en ljudkaraktär av 2 ljud var 30:e sekund anordnades. Klockan behölls som reserv med oförändrad ljudkaraktär.
Sundsvallsleden
Klicka här för att se fyrarna i Sundsvallsleden.
Jfr Bottenhavet, svenskt fyrväsende, linsfyr, mistsignal, tyfon, Lux-ljus, dalén-ljus, fyrkaraktär, utsjöfyr, pegel, morsealfabetet, Eddystone.