Djurgårdsvarvet

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
Sandhamn karta ritad.jpg

SweFlag.jpg Vantskruv.jpg Symbol fsk.jpg

Djurgårdsvarvet, skeppsvarv från 1600 talet fram till 1863, beläget söder om Alkärret på Djurgården i Stockholm, ungefär området för nuvarande Gröna Lund.

Historik

1600-talet förvaltades området av flottan.

1692 gick området under namnet Båtsmansvarvet. Det arrenderades då av privatpersoner.

1724 arrenderades varvet av Johan Lampa, som där hade sitt varv kallat Johan Lampas område.

1735 köptes området av Efraim Lothsach bördig från Stettin. Han var handelsman och skeppsbyggare. Under åren 1736-1745 byggdes här ett flertal större och mindre fartyg. Bland de större var fregatterna Sveriges Frihet, Sveriges Lycka samt Leijonhufvud (1741).

1741 lät Lothsach bygga Djurgårdens första stenhus, den än idag befintliga då kallade varvschefsbostaden.

1749 bildades ett nytt bolag som leddes av Gustaf Kierman, som därutöver var grosshandlare, direktör för Svenska Ostindiska kompaniet i Stockholm, partiledare samt Stockholms borgmästare. Intressenter i bolaget var bland andra änkan Juliana Lothsach, A Clason och H Lindeman. Kierman blev förmyndare för barnen till Lothsach och han gifte sig med änkan Juliana. De båda ledde varvet framgångsrikt. Bland annat byggdes flera skepp för Ostindiska kompaniet.

1765 arresterades Gustaf Kierman. Som svepskäl anklagades han för "bedrägliga spekulationer". Han var ledare för hattpartiet, som i det årets riksdag förlorade makten. Han sattes på Carlstens fästning i Marstrand där han avled ett år senare. Ovanligt nog för en marstrandsfånge fördes hans stoft bort från Marstrand, närmare bestämt till Riddarholmskyrkan i Stockholm, där han blev gravsatt.


1768 övertogs varvet av ett nytt bolag. Det kallades nu Djurgårdsvarvet. Som chef och delägare utsågs Fredric Henric af Chapman. Bolaget bestod av 16 intressenter med bland andra grosshandlarna Küsel och Grill samt kommerserådet Wahrendorff. af Chapman flyttade in i varvschefsbostaden på Djurgårdsvarvet och lyckades att få med sig andra duktiga skeppsbyggare såsom brodern Wilhelm, systersonen Lars Bogeman samt Joachim Neuendorff från Karlskrona. På varvet byggdes under 1770-talet ett sort antal fartyg av olika typer. Här byggdes ostindiefarare och andra handelsfartyg men främst fartyg ägnade åt skärgårdsflottan såsom ett femtiotal tungt bestyckade kanonslupar och kanonjollar.

1774 levererades den kungliga statsslupen Vasaorden.

1776 sjösattes ostindiefararen Gustaf III, ritad av af Chapman.

1778 levererades den kungliga jakten skonerten Amphion.

1780, då af Chapman återgick till tjänst i flottan och flyttade till Karlskrona, övertog brodern Wilhelm Chapman chefsskapet. Han biträddes av Lars Bogeman.

1782 byggdes den kungliga jakten Esplendian, sedermera fyrskeppet Diana, efter ritningar av af Chapman i ek på Djurgårdsvarvet i Stockholm till en kostnad av 21 231 kr.


Omkring sekelskiftet 1800 började grosshandlare John Burgman att köpa upp aktier i bolaget.

  • 1833-1860 leddes varvsrörelsen ensam av Adolf F Fredholm, måg till John Burgman.
  • 1863 upphörde Djurgårdsvarvet och området köptes av Stockholms stad.

1896-1934 var apoteket Vasen inrymt i varvschefsbostaden.

Huset är nu kontor för Gröna Lund.

Djurgårdsvarvet har för fyrändamål levererat

1782 byggdes den kungliga jakten Esplendian, sedermera fyrskeppet Diana,


Jfr Diana, Ostindiska kompaniet, Beckholmsvarvet, Bonnessens, Eriksberg, Karlskrona örlogsvarv, Kockums, Lindholmen, Götaverken, Ludvigsbergs, Hällefors bruk, Motala verkstad, Owens faktori, Överum, Gefle varv.