Bredskär
Bredskär, svensk lotsplats, stångmärken, 3 st stenkummel och obemannade ensfyrar i Norra Kvarken.
Insegling till hamnarna Umeå Uthamn, Obbola och Holmsund. Bredskär ligger innanför Fjärdgrund i inloppet av Ume älv.
Västra Kvarken. Ume älv. Nedre: På Bredskär, V om farleden. Övre: På Obbola ö, 145 m från föregående. Fyrarna Nedre och Övre är synkrona och ens i 318 grad.
Utsikt från Bredskär lotsplats åt NNO. Fyrtornet på ön till höger är Fjärdgrund. Fyrkuren snett nedanför, vit med mörkt band, är ensfyren Bredskär Övre. Skorstenen till vänster är Obbola massabruk. Bilden tagen innan hamnen expanderade och fyllde igen mellanrummen på öarna.
Enligt Underrättelser 1852
BREDSKÄR . Lotsplats. 2:ne stångmärken , hvaraf det westra, som är 62 fot högt, är försedt med tunna på toppen samt en dylik derunder, då deremot det östra har endast en tunna på toppen och är 60 fot högt. Dessa båda märken, belägna 195 alnar från hvarandra, stå på omkring 30 fots höjd öfver vattenytan och äro, jemte den å högsta höjden af skäret belägna, hvitfärgade lotsuppassningsstugan, hvilken synes längre till sjös än märkena, ypperliga känningar så väl för fartyg, gående till Umeå, som för angörande af westra Qvarken. Märkena, hållna öfverens, leda fritt från grunden i den smala farleden till Bredskärs-sundet. Lat. N. 63°39'. Pl. VIII.
År 1857 ersattes spirbåkarna / stångmärkena med två stenkummel. Båda vita med rött mittbälte. Det ena, Bredskär NV Övre, har en träöverbyggnad som ger märket en total höjd på fyra meter. "Märkena, hållna öfverens, leda fritt från grunden i den smala farleden till Bredskärssundet." Bildar en enslinje 019 grader.
Stenkumlen Bredskär NV Övre och Nedre. Foto Jonny Söderlund.
År 1876 (endast) var de två kumlen utrustade med fyrlyktor. Året därpå hade man byggt trähuset till Bredskärssund övre och satt en fyrlykta på en stolpe för Bredskärssund nedre. Lyktorna på kumlen togs då ner och kumlen blev åter dagmärken.
Det finns även ett tredje kummel på Bredskär, står på östra sidan. Funktionen av detta är oklar.
På Bredskärs nordöstra del stod även två fyrar (övre och nedre, se nedan). Av dessa står endast den nedre (sydligaste) kvar idag.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Bredskärs lotsplats. Belägen i Holmsunds socken av Västerbottens län. Betjänar trafik till Holmsund, Sandvik, Obbola, Umeå. Postadress och Telegramadress: Holmsund. Vintertid äro de flesta lotsarna bosatta i Umeå.
Genom kontrakt av den 6 augusti 1817 med Obbola byamän uppläto de till den blivande lotsbetjäningen å Bredskär en del rättigheter mot åtnjutande av de förmåner som omnämnas i K. F. av den 17 september 1783. Lotsplatsen synes dock ej ha trätt i funktion förrän år 1820.
Dåvarande fördelningschef var lotslöjtnanten Lars Ekenberg och uppsättningen av lotsar var 1 ålderman, 1 lots och 1 lotsdräng.
I lotsjordeboken, upprättad enligt 9 februari 1857, fanns vid lotsplatsen 1 lotsålderman, 1 mästerlots, 2 sekundlotsar och 2 lotslärlingar. Denna ökning torde ha skett omkring år 1839.
Lotsarna uppassade vid denna tid vid de då befintliga spirbåkarna samt mottogo fartygen utanför Åbolsten och Lillhaddingen. Fördelningschef var då lotslöjtnanten Gadelius. På högsta höjden av Bredskär fanns då som nu lotsuppassningshuset, även då vitmålat. Det nuvarande lotsuppassningshuset byggdes år 1859 på samma plats som det gamla. Vid platsen finns god båthamn och för lotsuppassningen finns en präktig motorkutter."
Lotsbarnskola
Ingen undervisning i lotsbarnskola skedde här. Lotsbarnen gick i sockenskolan.
Lotsplats
1894 tillhörde lotsplatsen Luleå lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Anders Jonsson, f. 1830
- Mästerlots: Johan Peter Bäckström, f. 1827
- Mästerlots: Carl Jonas (Jonsson) Bygdén, f. 1848
- Lots: Johan Petter (Jonsson) Strömgren, f. 1853
- Lots: Adolf Fredrik Burström, f. 1864
- Lotslärling: Viktor Albin Bäckström, f. 1875
- Lotslärling: Karl Ludvig Wallin, f. 1858
Mer om lotsningar från Bredskär
Bredskär lotsplats med bagarstugan, uppförd 1878, i förgrunden. Foto Lotsverket.
1955 nedmonterats fyrvaktarbostaden för den avbemannade fyrplatsen Fjärdgrund, för att sedan återuppföras på Bredskär.
1957 fick lotsuppassningshuset en utbyggnad på taket. Huset är nu i privat ägo.
Antalet lotsningar för Bredskär per år var under första hälften av 1800-talet mellan 40 och 100. Under andra halvan av 1800-talet steg antalet till 200–400. På 1960-talet utfördes i medeltal mer än 1 100 lotsningar per år.
1984 flyttades lotsverksamheten från Bredskär till Umeå hamn i Holmsund.
Fyrplatsen Bredskär
Miniatyrbild ur sjökort från 1920-talet.
Nedre/ södra: WGS-84 Lat. N 63 39,7. Long. E 20 19,7. Sv. Nr. 086500. Int. Nr. C5886
Övre/ norra: WGS-84 Lat. N 63 39,8. Long. E 20 19,5. Sv. Nr. 086501. Int. Nr. C58861-1
1877 anlades fyrplatsen.
1912 fick fyrarna AGA-ljus med lins av 4:e ordningen. Fyrarna, på ett avstånd från varandra av 225 m, äro överens i 359 grad, uti vilken vilken linje 3:ne grund, varav ett på 4,2 m djup, äro belägna, varför försiktighet bör iakttagas vid ingåendet på fyrarna.
- Övre/ norra: På Obbola ö vid Bredskärssund och sydvästra inloppet till Umeå. Fyrkaraktär: Bx W 1s 11M. Lyshöjd: 15 m. Rött fyrhus med södra sidan vit.
- Nedre/ södra: På Bredskär, V farleden. Fyrkaraktär: K W 4s 10M. Lyshöjd: 7,5 m. Vitt, runt, 7 m högt fyrtorn av betong och järn. Lyser från 220 över 0 till c:a 30 grad.
- Hålles tända från sjöfartens början till 20 Maj och från 20 Juli till sjöfartens slut.
1922 hade fyrarna AGA-ljus, men nu med lins av 6:e ordningen. Fyrarna är ens i 317,5 grad.
- Nedre: På Bredskär, V farleden. Fyrkaraktär: K WRG 4s 8M. Lyshöjd: 3,5 m. Vit fyrkur
- Övre: 175 m från föregående. Fyrkaraktär: Sx R 60/m 12M. Lyshöjd: 12,4 m. Vit fyrkur med svart bälte på ställning med vit, fyrkantig tavla.
1955 fick fyrarna elektriskt ljus med AGA-gasreserv. Radarreflektor 60 m NNO om den nedre fyren. Dagerfyring 1/11 - 31/3.
2000 utseende:
- Nedre: Vit fyrkur
- Övre: Fackverksmast med vit fyrkantig tavla
2000 karaktär, synkrona :
- Nedre: Iso WRG 4s 19,5 M. Lyshöjd: 5,5 m.
- Övre: Iso W 4s 19,5 M. Lyshöjd: 13,0 m.
Nuvarande utseende:
- Nedre: Röd fyrkantig tavla med gult vertikalt fält.
- Övre: Fackverksmast med röd fyrkantig tavla med gult vertikalt fält.
Nuvarande karaktär, synkrona :
- Nedre: Iso W 2s 19,5 M. Lyshöjd: 5,5 m.
- Övre: Iso W 2s 19,5 M. Lyshöjd: 13,0 m.
Länkar
- Vägvisare för sjöfarten — fyrar och sjömärken runt Obbolaön, Årskrönika 2009 för Obbolaborna
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 39 Bredskär (Bredskärssund, nedre och övre)
År 1870 uppsattes på Bredskär två lyktor, hvilka höllös lysande på vissa bestämda tider och tillsågos av lotsarna, hvilka derföre erhöllo ersättning af de ångbåtsbefälhafvare, som nattetid passerade Bredskär.
År 1876 uppsattes 2:e lyktor på stenkumlen som underhölls af Lotsverket.
År 1877 anhöll Lotsstyrelsen hos Kungl. Maj:t att få flytta dessa fyrar till Åbords ölandet, hvilket godkändes i skrifvelse af den 27 Januari 1877.
Fyrarne, som uppfördes 1877, bestodo af ett fyrhus af trä med lykta på hörnet samt fyrapparat bestående af ett asideralsken med lampa för föränderlig nivå, fotogen och en veke samt en linslykta på en stolpe. Båda fyrarna, som tjenstgjorde som öfverensfyrar hade fast, hvitt sken.
År 1895 förändrades båda fyrarna så att den inre erhöll en spegelapparat, visande hvitt klippsken, bestående af en parabolisk spegel med lampa för föränderlig nivå, fotogen och en veke samt rotator och den yttre linsapparat af 5:e ordningen, visande fast, hvitt sken, och bestående af 2 linsfack om 90° hvardera och innehållande krona, trumma och krans, en katadioptrisk spegel om 10° och Lyths lampa med kontinuerlig förbränning för fotogen och en veke.
År 1912 indrogs fyrbevakningen och uppsattes i båda fyrarna Aga-apparater med 15 liters brännare och klippapparater samt linser af 4:e ordningen, innehållande trumma och omfattande för den inre fyren 15° och för den yttre 60°. Den inre fyren visar en hvit, kort blänk hvarje sekund och den yttre reguliärt klippsken. Kostnaden för båda apparaterna var 6.348 kronor.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1925 anordnades hos den övre fyren en röd och en grön sektor på var sin sida om enslinjens vita sektor, varjämte fyrkaraktären ändrades till snabblixtsken med 60 blixtar var minut.
År 1955 infördes elektriskt ljus som ljuskälla, varvid fyrarna erhöllo synkront snabblixtsken med 60 blixtar var minut. Samtidigt ökades ljusstyrkan till 10000 hefnerljus i enslinjens riktning. Som reserv anordnades agaljus med automatisk inkopplng.
Västra Kvarken
Klicka här för att se fyrarna i Västra Kvarken.
Jfr Bottenviken, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr, linsfyr, franska mössan