Brännö
Brännö, svensk lotsplats, Göteborgs södra skärgård, Göteborgs lotsfördelning, Skagerack.
Brännö och Vinga lotsarna har en gemensam historia. Under lång tid tätt samarbete. De behandlas därför som Vinga lp/Brännö.
Göteborgs skärgård, södra delen. S om farleden från Vinga.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Vinga lp, Brännö. Postadress: Brännövik. Telegramadress: Rt. Vinga.
Lots på Brännö och Vinga
Ön Brännö, vilken är belägen utanför Göteborg i dess södra skärgård samt tillhörande Styrsö socken, har sedan långt tillbaka varit känd som lotsplats. De första kända lotsarna, som föddes på Brännö, var enligt gamla anteckningar Nils Svensson, född år 1679, Enart Larsson, född år 1685, Nils Nilsson, född år 1692 och Matias Larsson, född år 1698. Dock synes det av äldre instruktioner att det tidigare fanns s.k. ledsagare med hemvist på Brännö. Allt fortfarande ha de flesta lotsarna ägda bostäder på Brännö.
Efter Göteborgs stads anläggning torde sjöfarten kommit mera i behov av lotsarnas tjänster längre ut från sjön. Följaktligen blev lotsarnas tjänstgöring, i förening med uppassningen vid Brännö, utsträckt att uppassa vid ön Vinga, den yttersta i havsbandet av Göteborgs skärgård. Å Vinga blev av Göteborgs stad för båkvaktarens tillhåll uppfört en vaktstuga, som sedermera uppläts åt lotsarna för deras bruk.
Norr och söder förbi Vinga gå de större farlederna in till skärgården och Göteborg.
Lotsarna uppassa på Brännö i båt, och å Vinga. Omkring mitten av förra århundradet, då däckade lotsbåtar kom i tjänst, uppassade lotsarna ute vid Skagen, vilket fortgick till år 1910, då detta upphörde. Samma år flyttades överlotsen från Brännö till Vinga, till en där av Lotsverket uppförd bostad. Numera finns anställda, förutom överlotsen, 16 ordinarie lotsar.
Ön Vinga
Sedan långt tillbaka har Vinga varit av betydelse i sjöfartens historia, en märkespunkt för äldre tiders sjöfarande, vilka sökte sig in till denna trakt av Västkusten. Om öns historia förmäles enligt ett Riksarkivet i Stockholm förvarat dombrev, daterat i Sävedahl den 22 juni 1496, då svenska allmogen inför tvångsrätten intygade att Vinga sedan hedenhös tillhört Sverige.
Ur de nötta stenhällarna finnas ännu kvar inskriptioner och siffror från årtalen 1381 och 1630. Inskriptionen 'Hvinge hör Danmark til' vittnar säkerligen om människors vistelse där, samt att ön även en tid varit dansk. Inskriptionen härrör troligast från den tid då gränsen mellan Sverige och Danmark gick genom Vinga.
Lotsplats
WGS-84 Lat. N 57° 38,2' Long. 11° 46,2'.
Saxat från lotsarnastockholm.se
1680 från ca detta datum finns Brännö lotsar omnämnt.
1799 heter det Brännö.
1862 och framledes säger man Vinga/Brännö.
1874 Åtal mot kronolots CE Löfberg för misshandel av fyrbiträde; Frikänd
- Åtal mot lotslärling P Johansson för barkskeppet HAPARANDAS grundstötning å V Suggebådan 22 mars 1874. Böter 250 kr
- Åtal mot lotslärling OE Börjesson för danska skonaren JAKOBS ALLS grundstötning å yttre Suggebådan 8 november 1874. Böter 75 kr
1875 upprestes en lotssignalstång
1877 Ny lotsbåt
1878 Ett nytt utkikshus på Winga.
1879 byggdes ett nytt utkikshus på Brännö.
1881 Ny tjänstebåt till Brännö
1882 Ett nytt Lotsuppassningshus byggdes.
1882 Den 5 jan drunknade lotslärlingen Olof Edvard Börjesson utanför Winga då han skulle borda barkskeppet OPHIR.
1886 Den 3 april erhöll mästerlots Lorens Gustafsson svår kroppsskada då hans skulle borda med sin båt utanför Winga
1893 fick Vinga ny däckad lotsbåt
1894 tillhörde lotsplatsen Göteborgs lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Johan Axel Rudolf Lange, f. 1839
- Mästerlots: Andreas Svensson, f. 1835
- Mästerlots: Johannes Gustafsson, f. 1837
- Mästerlots: Lorentz Johannesson, f. 1838
- Mästerlots: Johannes Larsson, f. 1842
- Mästerlots: Andreas Börjesson, f. 1844
- Mästerlots: Börje (Johannesson) Hamberg, f. 1843
- Lots: Peter (Johannesson) Hallberg, f. 1849
- Lots: Cornelius (Andersson) André, f. 1852
- Lots: Carl August (Lorentsson) Lor+en, f. 1856
- Lots: Carl Severin (Gustafsson) Granström, f. 1856
- Extra lots: Johan Severin Friman, f. 1854
- Lotslärling: Johan Otto Granström, f. 1860
- Lotslärling: Bertrand Amandus Björnberg, f. 1874
1911 den 1 januari lyckades överlotsen en mästerlots och två lotsar vid Brännö lotsplats samt ett fyrbiträde och ett extra fyrbiträde vid Vinga fyrplats under synnerligen svåra väderleksförhållanden bärga två man av besättningen å strandade kuttern Therumthis. Med hänsyn till därvid å mod och rådighet tillerkännes envar av dem 40 kr.
1914 såldes stora däckade kuttern av Lotsverket till lotsplatsen
1920 flyttades utkikshuset från Gullholmens nedlagda lotsplats och uppsattes på Brännö
1922 levererades från Strömstad varv en ny lotskutter. Den var 13.5 m över stäv b 4.5 m och djg 1.8 m
1926 tillbyggdes uppassningshuset på Vinga som av Göteborgs stad överlämnats till Lotsverket
1927 utfördes en del kompletteringsarbeten å uppassningshuset på Vinga
1931 Brännö och Vrångö slås samman till en lotsplats = Brännö
1934 Efter genomförandet av sammanslagningen mellan Vrångö och Brännö lotsplatser har lotsningarna vid Yttre Tistlarna undan för undan minskat till endast ett femtiotal per år
1935 på hösten levererades en liknande lotsbåt som Göteborg fått samma år. En del förändringar var gjorda så var tex styrhytten flyttad midskepps. Den hade en 100 hk skandia motor och farten blev 9 knop. Med sin inredning och utrustning för övrigt torde den näst verkets egna båtar vid Sandhamn och Gävle vara den bäst utrustade lotsbåten i Sverige?
1936 Ombyggdes lotsutkiken, källaren till lotsuppassningshuset samt rep arbeten
1938 cementerades vägen till lotsutkiken
- Lotslärling CO Parry omkom den 19 januari vid s/s PATRIAS minsprängning
1944 byggdes nytt lotsuppassningshus och ut samt invändig reparation av det gamla huset., ny brunn ombyggnad av hamnen m.m.
1948 Installerades elektrisk belysning i lotsuppassningshusen och överlotsens tjänstebostad.
1950-51 blev ny radiotelefonanläggning, VHF installerad
1952 ny lotsutkik byggdes
1953 installerades radar i utkiken
1958 1 juli slogs Vinga och Göteborgs lotsplatser samman.
Lotsbarnskola
1874-1877 hade Brännö lotsbarnskola. Lärare var Julie Möller
- 1874 Julie Möller, 96 dagar, 26 elever varav 14 var lotsbarn
- 1875 Julie Möller, 75 dagar, 16 elever varav 9 var lotsbarn
- 1876 Julie Möller, 83 dagar, 22 elever varav 13 var lotsbarn
- 1877 Clara Råberg, 82 dagar, 24 elever varav 13 var lotsbarn
1890 upphörde Brännös lotsbarnskola. Lotsbarnen gick sedan i den allmänna folkskolan.
Göteborgs lotsfördelning
Göteborgs lotsfördelning ingick under 1800-talet i Lotsverket och organiserade lotsar och fyrmän från Malmö lotsfördelning till Norska gränsen.
Förutom lotsverksamheten hade lotsplatserna förr även ansvar för utprickning och underhåll av sjömärken samt transporter för lotsbarnskolorna och deras lärare.