Bjuröklubb

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bjuröklubb, svensk lotsplats och f.d. bemannad fyrplats, mellan Umeå och Skellefteå, Bottenviken.

Lotsplatsen bemannad 1821-1966. Fyrplatsen bemannad 1859-1970.

Skelleftebukten. I havsbandet på Bjurö, SO om Gåsören. 
Utanför ligger ett cirka 1 M långt rev cirka 3 M ut från land. Där varierar djupet mellan 1,5 och 6 meter. Där har åtminstone 35 fartyg blivit vrak. 

Bjuröklubb1872Strip.jpg

Bjuröklubb år 1872. Fyr och fyrplats i mitten, lotsarna till vänster. Ur Beskrifning 1872.


Gåsören karta ritad.jpg
Oc 10s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Båk.jpg Spirbåk.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby.
Bjuröklubbs lotsplats. Foto Ragnar Gustaf Insulander 1938.
Mästerlots Anders Larsson (1836-1916), foto Skellefteå Museum.
Bjuröklubbs lotshamn på 1910-talet. "Lotsar uppassa strax väster om fyren, och visar hissad signalkula, att lots finns att tillgå." Foto NN.
Axelklaff för fyrmästare. Figur Leif Elsby.
Bjuröklubb fyr i centrum. Vid sidan antenn för mottagning av GPS, maskinhus m.m. Foto Leif Elsby 2010.
Renhållning(?) på Bjuröklubb. Foto Lars-Jonny Landström 2020.
Bjuröklubb fyr. Foto Lars-Jonny Landström 2021.
Bjuröklubb fyr från land. Foto Leif Elsby 2010.
Bjuröklubb. Foto Esbjörn Hillberg.
Bjuröklubb linsen. Foto Esbjörn Hillberg
Bjuröklubb. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Bjuröklubb före 1921. Foto Lotsverket.
Bjuröklubb fyr 1921. Foto Lotsverket.
Bjuröklubb. Foto Lotsverket.
Bjuröklubb fyr och knallsignalapparat 1921. Foto Lotsverket.
Bjuröklubb boplats 1920. Foto Lotsverket.
Bjuröklubb sändarantenn för D-GPS. Foto Leif Elsby 2010.
Upp till fyren på Bjuröklubb går nu en ramp anpassad för handikappade, här under byggnad. Färdig invigdes den av Kronprinsessan Victoria. Arkiv Arena Bjuröklubb.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Enligt Underrättelser 1852

BJURÖKLUBB . Stångmärke , likande en vårdkase, försedt med tunna på toppen. Berget, hvaruppå märket är uppfördt, har 156 fots höjd och sjelfva märket 36 fot. Från härvarande lotsplats tages lots af fartyg, som segla längs kusten, äfvensom till de derutmed liggande hamnar. Pl. VII.

Lotsplats

Saxat från lotsarnastockholm.se

1821 upprättades lotsplatsen. Den hette från början Wånöra men bytte 1862 namn till Bjuröklubb.

1863: Lotsningsområde Från Bjuröklubb till Kallviken, Gumboda, Sikeåfjärden, Ratan, Bureå, Skellefteå lastageplats, till eller från sjön. Romelsö, Storhåge, Ursviken eller Gävenäs.

Lotsarna uppassa öster om klubben vid lotsuppassningsstugan och emottaga fartygen utanför grunden. Vid lotsplatsen finns en däckad kronolotsbåt vilkens kryssningsområde är utanför de yttersta grunden vid Bjuröklubb.

1882 Åtal mot kronolots L Holmqvist för grundstötning med svenska skonertskeppet AUGUSTA. Böter 25 kr

1894 tillhörde lotsplatsen Luleå lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Johan Peter Norlund, f. 1834
  • Mästerlots: Anders Larsson, f. 1836
  • Mästerlots: Gustaf Vilhelm Bäckström, f. 1849
  • Mästerlots: Oskar Lindberg 1841
  • Lots: Carl Larsson, f. 1875

1904 byggdes ett uppassningshus

1923 den 1/10: För visat mod och rådighet vid räddning av befälhavaren och två man från den i Danzig hemmahörande S/S ROSEFIED har lotsstyrelsen tilldelat penningbelöning åt följande personer vid Bjuröklubbs lotsplats: Lotsförman M. Hällgren och mästerlots SR Wikberg vardera 100 kr samt åt lots sonen H. Hällgren 75 kr.

1928 anordnades en utkiksställning

1929 installerades telefon

1946 byggdes lotshamn med slip och bod

1949 byggdes nytt uppassningshus

1966 lades lotsplatsen ned.

Lotsar

På lotsplatsen har enligt lotsarnastockholm.se följande lotsar här tjänstgjort:

Efternamn Förnamn 1 Förnamn 2 Född Anställd Avsked Död Övriga Lotsplatser
Bäckström Gustaf Vilhelm 1849 1863
Bäckström Gustaf 1874 1897 1934 Ursviken
Eriksson Jon Erland 1919 1948
Granberg Bror Arvid 1889 1906
Holmqvist L 1882
Häggström Anders 1804 1841
Hällgren Mikael 1868 1894
Hällgren Sam Harald 1900 1919
Johansson Carl Johan 1845
Johansson Johan Petter 1825 1838
Larsson Anders 1836 1862
Lindberg Oskar 1841 1867 Ursviken
Lundgren John Verner 1891 1911
Lundmark Seth Johan 1888 1908
Norlund John Peter 1834 1846
Norström Pehr 1795 1824 1855
Sjöstedt Bror Konrad 1846 1872
Sjöstedt Karl Knut 1885 1901
Sjöstedt Frans Åke 1908 1923
Westman/Larsson Karl 1875 Rönnskär
Wikberg Samuel Robert 1874 1897
Wikström Johan August 1875 1895 1935 Ursviken

Lotsbarnskola

1897-1910, med avbrott för 1904-1909, hade Bjuröklubb lotsbarnskola. Lärare var:

  • 1897 Hanna Nilsson, 83 dagar, 11 elever varav 9 var lots/fyrbarn
  • 1898 Hanna Nilsson, 76 dagar, 12 elever varav 8 var lots/fyrbarn
  • 1899 Hanna Nilsson, 80 dagar, 8 elever varav 4 var lots/fyrbarn
  • 1900 Hanna Nilsson, 78 dagar, 8 elever varav 3 var lots/fyrbarn
  • 1901 Hanna Nilsson, 76 dagar, 6 elever varav 3 var lots/fyrbarn
  • 1902 Hanna Nilsson, 76 dagar, 4 elever varav 2 var lots/fyrbarn
  • 1903 Hanna Nilsson, 80 dagar, 2 elever varav 2 var lots/fyrbarn
  • 1904-1909 ingen undervisning i lotsbarnskola
  • 1910 Alfrida Olofsson, 114 dagar, 12 elever varav 10 var lots/fyrbarn

Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte skolorna per lots- / fyrplats. Lotsbarnskolan gick ihop med "vanliga" skolan år 1925.

Luleå lotsfördelning

Luleå lotsfördelning ingick under 1800-talet i Lotsverket och organiserade lotsar och fyrmän från Haparanda till Sundsvalls lotsfördelning.

Förutom lotsverksamheten hade lotsplatserna förr även ansvar för utprickning och underhåll av sjömärken samt transporter för lotsbarnskolorna och deras lärare.

Kapell

Bjuröklubb Kapell innan brädfodring och vitmålat foto NN.jpg Bjuröklubb kapell foto Henry Lundström1984.jpg

Bjuröklubb Kapell innan brädfodring (foto NN) resp. brädfodrat och vitmålat (foto Henry Lundström 1984).

"Bjuröklubbs fiskekapell var en viktig samlingspunkt under fiskets storhetstid. I mitten av 1800-talet utgick drygt 50 båtlag från Bjuröklubb. Den ursprungliga hamnen ”Sundet” som på sin tid omgärdades av stugor har av landhöjningen förvandlats till en tjärn. Några av fiskelägets stugor finns fortfarande kvar. Det första kapellet på denna plats uppfördes år 1658 och stod fram till 1861.

Nuvarande kapell som rymmer närmare 200 personer byggdes 1864 av fyr- och lotspersonal, fiskare och andra boende i området. Mycket tyder på att ett kapell fanns vid Jungfruhamnsgraven redan under medeltiden. På 1800-talet hade Bjuröklubb ett stort fiskeläge med upp till 64 båtlag med 200 – 300 personer boende sommartid. Kapellet utgjorde en viktig samlingsplats för gudstjänst, bön och där dryftades även gemensamma angelägenheter. Det var sed att fiskarna samlades i kapellet till en kort andakt innan de gav sig ut på havet. Vissa helger besöktes kapellet av en präst."

Fyrplatsen

Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
069700 C 5826 N 64 29, O 21 35 LFl(2) 12 s 18,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1859 1859 1970 1970 7,7 50,8


Laddar karta ...


Fyren tändes

1859 anlades fyrplatsen som ersatte en äldre känningsbåk. Fyrtornet av tegel var åttakantigt och 7,5 meter högt med lanternin och lins. Ritat av C F Carlsson. Det gula, eldfasta teglet kom från Höganäs.

Linsapparat för fast sken. 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 5 fack à 60° + parabolisk spegellins 1 fack à 60°, alla linsfack med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), Henry Lepaute, trevekig oljelampa (moderatörlampa) för rovolja (förbrukning 36 cl/tim).

Ur Beskrifning 1872: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 64° 29’,3. Long. O. 21° 35’,4.

  • Fyrapparaten: linsapparat av 2:a ordningen.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 171 fot (50,8 m).
  • Fyrtornet: av sten, ljusgult.
  • Lysvidd: 18 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 157 fot (47,1 m).
  • Lysfält: från NV, över N, O och S till SV t S.
  • Tornets höjd från grund: 25 fot (7,3 m).

Fyren är uppförd på den mellan Umeå och Skellefteå utskjutande landtungan Bjuröklubb. De på södra sidan av fyren nedanför bergkullen liggande fyrbetjäningens bonings- m fl hus äro rödfärgade. De syns obetydligt till sjöss, och endast ost och syd ifrån. Under disigt väder och tjocka gives från fyrplatsen varningssignal med gonggong. Lotsar uppassa strax väster om fyren, och visar hissad signalkula, att lots finns att tillgå.”

1879 anlades en station för väderobservationer.

Fotogen

1888 utbyttes oljelampan för rovolja mot en fotogenlampa med 4 vekar.

Lux-ljus

1910 utbyttes fotogenlampan mot Lux-ljus.

  • Hålles tänd 1 Juli - 10 Juni.

WW 1

Under det Första världskriget var sjötrafiken livlig. Upp till Luleå gick fartygen med kol och koks. Därifrån till Tyskland gick man med järnmalm och stål. Trafiken höll sig nära den svenska kusten. Utanför låg en rysk ubåt och väntade. Fartyg till Tyskland var lovligt byte om de kom ut på internationellt vatten, dvs då 3 sjömil från land. När de passerade Bjuröklubb var det alltid med lots ombord.

År 1917 passerade här 1386 lotsande fartyg.

Efter WW 1

1921 installerades en intermittenshylsa med urverk och lod. Dessa kom från den nedlagda fyren på Östergarnsholm.

1921 installerades en knallsignalapparat för mistsignalering.

1945 solförmörkelsen var total även på Bjuröklubb.

BjuröklubbLandström39.jpg BjuröklubbSolförmörkWästberg1945.jpg

T.v. Bjuröklubb med bifyr. Arkiv Landström före 1939. T.h. Bjuröklubb juli 1945. Foto: Walter Wästberg


1948 utbyttes knallsignalapparaten mot Nautofon, vilken placerades vid den närbelägna och vid stranden placerade fyren Bjuröklubb NO, placerad på öns NO udde.

Elektriskt ljus

1949 elektrifierades fyren. Urverket togs bort. En cirkulär radiofyr installerades.

  • Optisk karaktär: Int W 10 s 18,5 M. Ljusstyrka: 64 000 cd.
  • Akustisk karaktär: Nautofon 1 långt och ett kort ljud var 30 s (6 + 2 + 2 + 20).
  • Cirkulär radiofyr: RC 121. Räckvidd: 70 M. ID-signal: BB. Frekvens: 298,8 kHz. Ingick i kedjan Ajos (hamn till Kemi Finland), Rödkallen, Marjaniemi (finsk), Kallan (finsk), Bjuröklubb, Ulkokalla (finsk)

1967 drogs lotsstationen in.

Avbemanning och personal

1971 automatiserades fyren och avbemannades, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Bjuröklubb

Och sedan

1997 avbemannades stationen för väderobservationer. Ett flertal lotsbyggnader och maskinhus var sammanbyggda med fyren.

19?? stängdes mistsignaleringen.

1999 blev Bjuröklubb en av Sjöfartsverkets referensplatser och sändare för D-GPS.

2001, den 18-19 september, infördes för de svenska stationerna en ny sändarfrekvens, föranledd av antagandet av en ny frekvensplan för det europeiska maritima området. Samtidigt ändras sändningshastigheten från 200 bit/s till 100 bit/s. Allt för att ge bättre separation mellan stationerna och mindre risk för störningar från andra sändare.

Nuvarande optik Bjuröklubb: Originallinsen används fortfarande, 1000W 120V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Landkabel, batterier, RC

Nuvarande karaktär Bjuröklubb: Oc W 10 s 18,5 M. Lyshöjd: 50,8 m.

Nuvarande karaktär Bjuröklubb NO: Fl(3) WRG 6 s 8 M.

Länkar

Bjurö4.jpg Bjurö3.jpg Bjurö1.jpg Bjurö2.jpg

  • Radio SR Renovering av fyren Bjuröklubb 2022, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min). Medverkande: Staffan Markström, förvaltare på Bjuröklubb. Gustav Grönlund och Pär Lundgren, hantverkare.

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, ex.-bitr. 15/8 - 30/4.
Klass Fyrplats klass: II. Kallortsklass: II. Dyrortsgrupp: B.
Fyrinrättningen Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Knallsignalering. Gult, c:a 8 m. högt fyrtorn av tegel sammanbyggt med knallsignalhuset. Fyren anlagd år 1859.
Läge och natur Å fastlandet, c:a 50 m. över havet. Berg och sten med riklig vegetation i omgivningen. Planteringsland, 70 kvm. per befattningshavare.
Bostäder Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök, ex.-biträde 1 vindsrum. Inga bekvämligheter. Bostäderna äro små och ej i enlighet med nuvarande fordringar.
Hamn God. Brygga byggd av personalen.
Kommunikationer Bussförbindelse varje dag med Lövånger och Skellefteå.
Postanstalt Uttersjöbäcken (mindre by). Väg dit: 13 km. landsväg.
Handelsbod Uttersjöbäcken. I övrigt handlas i Lövånger, 28 km., och Skellefteå, 60 km.
Skola Folkskola Bjurön, realskola och läroverk i Skellefteå. Inackorderingsbidrag.
Övrigt Meteorologisk observationsstation med stormvarningssignalering och mätning av vattentemperaturen. Dricksvatten tillräckligt.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Överfördes 1975 till Naturvårdsfonden och förvaltas av Länstyrelsen i Västerbottens Län. Övernattning i fyr- och lotsbostäder samt mat bokas genom Arena Bjuröklubb 0722-042100, 0913-32211, arena@bjuroklubb.se, www.bjuroklubb.se
Ägare SjöV äger fyren och maskinhuset
Kontaktperson Expeditionen 0722-042100, Solveig Larsson 0706-056274. Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Bilväg till fyren, som är belägen c:a 55 km SSO Skellefteå. Tag exempelvis av vid Önnesmark eller efter Lövånger om du kommer söderifrån på väg E4 och kör via Uttersjöbäcken mot fyren som finns längst ut på överst på kullen vid udden. En ramp för handikappade leder hela vägen upp till fyren från fyrbostaden
Övrigt När fyren byggdes 1859 ersatte den en gammal båk som fanns på samma plats. År 1888 byttes moderatörlampans trevekiga lampnäbb för rovolja mot en fyrvekig lampnäbb för fotogen (förbrukning 75 cl/tim) varvid ljustyrkan ökades från 3.000 till 5.000 hefnerljus. År 1910 fick fyren luxljus och ljusstyrkan ökades nu till 15.000 hefnerljus. År 1921 installerades en intermittentapparat med urverk och lod som flyttades från Östergarn. År 1949 elektrifierades fyren (1000W 130V lampa), ljusstyrkan ökades till 80.000 hefnerljus och urverket bortmonterades.

Fyrtornet är sammanbyggt med maskinhus och det f.d. lotsuppassningshuset (från ca 1950). Fyrmästarbostaden som är belägen i en svacka söder om fyren byggdes år 1859.

Mer sporadiskt mistsignalering skedde redan 1872 med gonggong medan reguljär mistsignalering påbörjades 1921 med en knallsignalsapparat. Denna ersattes 1948 av en nautofon som installerades invid fyren Bjuröklubb nordöstra (nr 069710, C5828).

En lotsstation upprättades på Bjuröklubb år 1821 och drogs in år 1967.

Skydd enligt lag Beslutad 7/12 2017 som statligt byggnadsminne, Bjuröklubbs fyrplats, Bjurön 6:1, Skellefteå kommun. Hela udden runt Bjuröklubb är naturreservat.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Klicka här för att se de svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

Fyr 60 Bjuröklubb

Lotsdirektörens förslag till förbättring af fyrväsendet år 1857 innehåller bland annat: ”Bjuröklubb bör, såsom en nära centralt belägen, så dag som natt ypperlig känningspunkt, med en kustfyr förses. Är en ganska tjenlig biläggningspunkt för fartyg under de långa nätterna hösttiden”.

Samma år begärde Kungl. Maj:t hos Rikets Ständer anslag till en fyr på Bjuröklubb, hvilket beviljades, hvarefter ritningar och förslag af Kungl. Maj:t godkändes den 22 Februari 1859

Fyrtornet, som uppfördes af tegel på entreprenad 1859, är åttkantigt med en höjd af 25 fot. Fyrapparaten, 2:a ordningens lins visande fast hvitt sken, består af 5 linsfack hvardera om 60° och innehållande krona, trumma och krans, en sferisk metallspegel samt moderatörlampa för rofolja och tre vekar. Ljusstyrkan var 3000 Häfnerljus och hela fyranläggningen kostade 45.316 Rdr.

År 1888 insattes i lampan ny lampnäbb för fotogen och 4 vekar, hvarigenom ljusstyrkan ökades till 5000 Häfnerljus.

År 1910 uppsattes i fyren Luxlampa med 3 glödnät och blef då fyrens ljusstyrka 15.000 Häfnerljus.


Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet

År 1921 insattes en intermittensapparat, vilken tidigare tillhört fyren Östergarn, och fyrkaraktären ändrades till intermittent sken med en kort förmörkelse var femte sekund.

År 1949 elektrifierades fyren. Urverket borttogs och 2 st. elklippapparater, EKDB-160, inkopplades i instrumenttavlans fördelningsfält. Som ljuskälla insattes en 1000 watts klar ljuskastarlampa, varvid ljusstyrkan ökades till 80000 hefnerljus.

År 1872 omnämnes att mistsignalering med gong-gong utförts vid fyrplatsen. Denna mistsignalering torde snart ha nedlagts.,

År 1921 uppsattes en apparat för avgivande av knallsignaler med en mistsignalkaraktär av ett skott var femte minut.

År 1948 ersattes knallsignalapparaten med en elektrisk luftmembransändare (nautofon).

År 1949 anordnades en cirkulär radiofyr med en räckvidd av 70 nautiska mil.

Skelleftebukten

Klicka här för att se fyrarna i Skelleftebukten.


Jfr Bottenviken, svenskt fyrväsende, båk, tegel, fyroptik, spegellins, fast sken, intermittenshylsa, fotogen, Lux-ljus, mistsignal, Nautofon, radiofyr, GPS, D-GPS, SMHI