Bjuröklubb
Bjuröklubb, svensk lotsplats och f.d. bemannad fyrplats, Bottenviken. Bemannad 1859-1970.
Skelleftebukten. I havsbandet på Bjurö, SO om Gåsören. Utanför ligger ett cirka 1 M långt rev cirka 3 M ut från land. Där varierar djupet mellan 1,5 och 6 meter. Där har åtminstone 35 fartyg blivit vrak.
Bjuröklubb år 1872. Fyr och fyrplats i mitten, lotsarna till vänster. Ur Beskrifning 1872.
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
069700 | C 5826 | N 64 29, O 21 35 | LFl(2) 12 s | 18,5 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1859 | 1859 | 1970 | 1970 | 7,7 | 50,8 |
Enligt Underrättelser 1852
BJURÖKLUBB . Stångmärke , likande en vårdkase, försedt med tunna på toppen. Berget, hvaruppå märket är uppfördt, har 156 fots höjd och sjelfva märket 36 fot. Från härvarande lotsplats tages lots af fartyg, som segla längs kusten, äfvensom till de derutmed liggande hamnar. Pl. VII.
Lotsplats
1821 upprättades en lotsstation på platsen.
1894 tillhörde lotsplatsen Luleå lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Johan Peter Norlund, f. 1834
- Mästerlots: Anders Larsson, f. 1836
- Mästerlots: Gustaf Vilhelm Bäckström, f. 1849
- Mästerlots: Oskar Lindberg 1841
- Lots: Carl Larsson, f. 1875
Mästerlots Anders Larsson (1836-1916), foto Skellefteå Museum resp Bjuröklubbs lotshamn på 1910-talet, foto NN. "Lotsar uppassa strax väster om fyren, och visar hissad signalkula, att lots finns att tillgå."
Lotsbarnskola
1897-1910, med avbrott för 1904-1909, hade Bjuröklubb lotsbarnskola. Lärare var:
- 1897 Hanna Nilsson, 83 dagar, 11 elever varav 9 var lots/fyrbarn
- 1898 Hanna Nilsson, 76 dagar, 12 elever varav 8 var lots/fyrbarn
- 1899 Hanna Nilsson, 80 dagar, 8 elever varav 4 var lots/fyrbarn
- 1900 Hanna Nilsson, 78 dagar, 8 elever varav 3 var lots/fyrbarn
- 1901 Hanna Nilsson, 76 dagar, 6 elever varav 3 var lots/fyrbarn
- 1902 Hanna Nilsson, 76 dagar, 4 elever varav 2 var lots/fyrbarn
- 1903 Hanna Nilsson, 80 dagar, 2 elever varav 2 var lots/fyrbarn
- 1904-1909 ingen undervisning i lotsbarnskola
- 1910 Alfrida Olofsson, 114 dagar, 12 elever varav 10 var lots/fyrbarn
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte skolorna per lots- / fyrplats. Lotsbarnskolan gick ihop med "vanliga" skolan år 1925.
Kapell
Bjuröklubb Kapell innan brädfodring (foto NN) resp. brädfodrat och vitmålat (foto Henry Lundström 1984).
"Bjuröklubbs fiskekapell var en viktig samlingspunkt under fiskets storhetstid. I mitten av 1800-talet utgick drygt 50 båtlag från Bjuröklubb. Den ursprungliga hamnen ”Sundet” som på sin tid omgärdades av stugor har av landhöjningen förvandlats till en tjärn. Några av fiskelägets stugor finns fortfarande kvar. Det första kapellet på denna plats uppfördes år 1658 och stod fram till 1861.
Nuvarande kapell som rymmer närmare 200 personer byggdes 1864 av fyr- och lotspersonal, fiskare och andra boende i området. Mycket tyder på att ett kapell fanns vid Jungfruhamnsgraven redan under medeltiden. På 1800-talet hade Bjuröklubb ett stort fiskeläge med upp till 64 båtlag med 200 – 300 personer boende sommartid. Kapellet utgjorde en viktig samlingsplats för gudstjänst, bön och där dryftades även gemensamma angelägenheter. Det var sed att fiskarna samlades i kapellet till en kort andakt innan de gav sig ut på havet. Vissa helger besöktes kapellet av en präst."
Fyren tändes
1859 anlades fyrplatsen som ersatte en äldre känningsbåk. Fyrtornet av tegel var åttakantigt och 7,5 meter högt med lanternin och lins. Ritat av C F Carlsson. Det gula, eldfasta teglet kom från Höganäs.
Linsapparat för fast sken. 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 5 fack à 60° + parabolisk spegellins 1 fack à 60°, alla linsfack med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), Henry Lepaute, trevekig oljelampa (moderatörlampa) för rovolja (förbrukning 36 cl/tim).
Ur Beskrifning 1872: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 64° 29’,3. Long. O. 21° 35’,4.
- Fyrapparaten: linsapparat av 2:a ordningen.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 171 fot (50,8 m).
- Fyrtornet: av sten, ljusgult.
- Lysvidd: 18 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 157 fot (47,1 m).
- Lysfält: från NV, över N, O och S till SV t S.
- Tornets höjd från grund: 25 fot (7,3 m).
Fyren är uppförd på den mellan Umeå och Skellefteå utskjutande landtungan Bjuröklubb. De på södra sidan av fyren nedanför bergkullen liggande fyrbetjäningens bonings- m fl hus äro rödfärgade. De syns obetydligt till sjöss, och endast ost och syd ifrån. Under disigt väder och tjocka gives från fyrplatsen varningssignal med gonggong. Lotsar uppassa strax väster om fyren, och visar hissad signalkula, att lots finns att tillgå.”
1879 anlades en station för väderobservationer.
Fotogen
1888 utbyttes oljelampan för rovolja mot en fotogenlampa med 4 vekar.
Lux-ljus
1910 utbyttes fotogenlampan mot Lux-ljus.
- Fyrkaraktär: F W 19M. Ljusstyrka: 15,000 HK. Lins av 2:a ordningen. Lux-ljus. Gult, tolvkantigt 7,7 m högt stentorn.
- Hålles tänd 1 Juli - 10 Juni.
WW 1
Under det Första världskriget var sjötrafiken livlig. Upp till Luleå gick fartygen med kol och koks. Därifrån till Tyskland gick man med järnmalm och stål. Trafiken höll sig nära den svenska kusten. Utanför låg en rysk ubåt och väntade. Fartyg till Tyskland var lovligt byte om de kom ut på internationellt vatten, dvs då 3 sjömil från land. När de passerade Bjuröklubb var det alltid med lots ombord.
År 1917 passerade här 1386 lotsande fartyg.
Efter WW 1
1921 installerades en intermittenshylsa med urverk och lod. Dessa kom från den nedlagda fyren på Östergarnsholm.
1921 installerades en knallsignalapparat för mistsignalering.
1945 solförmörkelsen var total även på Bjuröklubb.
T.v. Bjuröklubb med bifyr. Arkiv Landström före 1939. T.h. Bjuröklubb juli 1945. Foto: Walter Wästberg
1948 utbyttes knallsignalapparaten mot Nautofon, vilken placerades vid den närbelägna och vid stranden placerade fyren Bjuröklubb NO, placerad på öns NO udde.
Elektriskt ljus
1949 elektrifierades fyren. Urverket togs bort. En cirkulär radiofyr installerades.
- Optisk karaktär: Int W 10 s 18,5 M. Ljusstyrka: 64 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 1 långt och ett kort ljud var 30 s (6 + 2 + 2 + 20).
- Cirkulär radiofyr: RC 121. Räckvidd: 70 M. ID-signal: BB. Frekvens: 298,8 kHz. Ingick i kedjan Ajos (hamn till Kemi Finland), Rödkallen, Marjaniemi (finsk), Kallan (finsk), Bjuröklubb, Ulkokalla (finsk)
1967 drogs lotsstationen in.
Avbemanning och personal
1971 automatiserades fyren och avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Bjuröklubb
Och sedan
1997 avbemannades stationen för väderobservationer. Ett flertal lotsbyggnader och maskinhus var sammanbyggda med fyren.
19?? stängdes mistsignaleringen.
1999 blev Bjuröklubb en av Sjöfartsverkets referensplatser och sändare för D-GPS.
- ID: 461
- Latitud: N 64° 29' Longitud: O 21° 34'
- Radiofrekvens: 303,5 kHz
- Ny radiofrekvens sep 2001: 311,5 kHz
2001, den 18-19 september, infördes för de svenska stationerna en ny sändarfrekvens, föranledd av antagandet av en ny frekvensplan för det europeiska maritima området. Samtidigt ändras sändningshastigheten från 200 bit/s till 100 bit/s. Allt för att ge bättre separation mellan stationerna och mindre risk för störningar från andra sändare.
Nuvarande optik Bjuröklubb: Originallinsen används fortfarande, 1000W 120V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Landkabel, batterier, RC
Nuvarande karaktär Bjuröklubb: Oc W 10 s 18,5 M. Lyshöjd: 50,8 m.
Nuvarande karaktär Bjuröklubb NO: Fl(3) WRG 6 s 8 M.
Länkar
- Nedladdningsbar fyrbroschyr: Bjuröklubb fyrbroschyr 2022.
- Ur Blänket 2007:4 Brita – en fyrvaktarhustru, Kurth Augustson
- Ur Blänket 2009:3 Fyrsläkten Sjöstedt och livet på Bjuröklubb under tidigt 1900-tal, Björn Sjöstedt
- Ur Blänket 2010:3 Ett långt fyrliv – från Dämman till Morups Tånge, Kurth Augustson
- Ur Arkiv Tore Olsson: "Fyrplats med anor" , Sjövägen 2011. 10,9MB
- Video Fyren på Bjuröklubb om natten, foto Tommy Asplund-Lamberg. Redigerad av L Elsby (1,5 min)
- Radio SR Renovering av fyren Bjuröklubb 2022, program av Peter Gropman 2022 (9:30 min). Medverkande: Staffan Markström, förvaltare på Bjuröklubb. Gustav Grönlund och Pär Lundgren, hantverkare.
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
Bemanning | Fm, Fv, ex.-bitr. 15/8 - 30/4. |
Klass | Fyrplats klass: II. Kallortsklass: II. Dyrortsgrupp: B. |
Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Knallsignalering. Gult, c:a 8 m. högt fyrtorn av tegel sammanbyggt med knallsignalhuset. Fyren anlagd år 1859. |
Läge och natur | Å fastlandet, c:a 50 m. över havet. Berg och sten med riklig vegetation i omgivningen. Planteringsland, 70 kvm. per befattningshavare. |
Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök, ex.-biträde 1 vindsrum. Inga bekvämligheter. Bostäderna äro små och ej i enlighet med nuvarande fordringar. |
Hamn | God. Brygga byggd av personalen. |
Kommunikationer | Bussförbindelse varje dag med Lövånger och Skellefteå. |
Postanstalt | Uttersjöbäcken (mindre by). Väg dit: 13 km. landsväg. |
Handelsbod | Uttersjöbäcken. I övrigt handlas i Lövånger, 28 km., och Skellefteå, 60 km. |
Skola | Folkskola Bjurön, realskola och läroverk i Skellefteå. Inackorderingsbidrag. |
Övrigt | Meteorologisk observationsstation med stormvarningssignalering och mätning av vattentemperaturen. Dricksvatten tillräckligt. |
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Överfördes 1975 till Naturvårdsfonden och förvaltas av Länstyrelsen i Västerbottens Län. Övernattning i fyr- och lotsbostäder samt mat bokas genom Arena Bjuröklubb 0722-042100, 0913-32211, arena@bjuroklubb.se, www.bjuroklubb.se |
Ägare | SjöV äger fyren och maskinhuset |
Kontaktperson | Expeditionen 0722-042100, Solveig Larsson 0706-056274. Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
Vägbeskrivning | Bilväg till fyren, som är belägen c:a 55 km SSO Skellefteå. Tag exempelvis av vid Önnesmark eller efter Lövånger om du kommer söderifrån på väg E4 och kör via Uttersjöbäcken mot fyren som finns längst ut på överst på kullen vid udden. En ramp för handikappade leder hela vägen upp till fyren från fyrbostaden |
Övrigt | När fyren byggdes 1859 ersatte den en gammal båk som fanns på samma plats. År 1888 byttes moderatörlampans trevekiga lampnäbb för rovolja mot en fyrvekig lampnäbb för fotogen (förbrukning 75 cl/tim) varvid ljustyrkan ökades från 3.000 till 5.000 hefnerljus. År 1910 fick fyren luxljus och ljusstyrkan ökades nu till 15.000 hefnerljus. År 1921 installerades en intermittentapparat med urverk och lod som flyttades från Östergarn. År 1949 elektrifierades fyren (1000W 130V lampa), ljusstyrkan ökades till 80.000 hefnerljus och urverket bortmonterades.
Fyrtornet är sammanbyggt med maskinhus och det f.d. lotsuppassningshuset (från ca 1950). Fyrmästarbostaden som är belägen i en svacka söder om fyren byggdes år 1859. Mer sporadiskt mistsignalering skedde redan 1872 med gonggong medan reguljär mistsignalering påbörjades 1921 med en knallsignalsapparat. Denna ersattes 1948 av en nautofon som installerades invid fyren Bjuröklubb nordöstra (nr 069710, C5828). En lotsstation upprättades på Bjuröklubb år 1821 och drogs in år 1967. |
Skydd enligt lag | Beslutad 7/12 2017 som statligt byggnadsminne, Bjuröklubbs fyrplats, Bjurön 6:1, Skellefteå kommun. Hela udden runt Bjuröklubb är naturreservat. |
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se de svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Skelleftebukten
Klicka här för att se fyrarna i Skelleftebukten.
Jfr Bottenviken, svenskt fyrväsende, båk, tegel, fyroptik, spegellins, fast sken, intermittenshylsa, fotogen, Lux-ljus, mistsignal, Nautofon, radiofyr, GPS, D-GPS, SMHI