Af Chapman

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

af Chapman, Fredric Henric (1721-1808), en av Sveriges största skeppsbyggare och föregångsmän. Hans konstruktioner är berömda för sina sköna linjer och goda sjöegenskaper. Han har bland annat ritat den kungliga jakten Esplendian, som senare blev fyrskepp under namnet Diana.


Fredric Henric af Chapman målad 1778 av Lorens Pasch d.y.

SweFlag.jpg Symbol fsk.jpg Maskaron.jpg Vantskruv.jpg

Segelfartyget Af Chapman användes också för utbildning av skeppsgossekåren. Foto Leif Elsby
Den kungliga jakten Esplendian inviger Göta kanal 1832. Hon blev senare Fyrskepp Nr 9 Diana

Uppväxt

Fader var Thomas Chapman (1686-1769), född i Yorkshire i England. Moder var Susanne Colson (1691-1771), dotter till den i London kände skeppsbyggmästaren William Colson. Fader Thomas Chapman kom 1715 till Stralsund där han blev antagen till kapten i svenska örlogsflottan, blev samma år amiralitetskapten vid Göteborgseskadern, 1718-1720 holmmajor i Strömstad, 1721 till sin avgång 1753 major i Göteborgseskadern.

  • Sonen Fredric var född till ledare, hade smittande entusiasm, var en duktig organisatör med konstruktivt tänkande och en stark känsla för konst. Energi och ambitioner hade han i stora mått. Han visade redan i unga år stort intresse för skeppsbyggeri. Sin bana började han som timmerman i Göteborg. 19 år gammal fick han vid Lödöse varv bygga en spanienfarare. Förtjänsten använde han för en två år lång studieresa till engelska varv. Han vann insikten i att det räckte inte med känsla för att bygga fartyg, konstruktionerna måste tekniskt och vetenskapligt kunna beräknas. När man byggde ett fartyg var det vanligt att man med smärre ändringar kopierade en lyckad konstruktion. Men man kunde inte bedöma fartyget förrän det provseglades. Hemkommen till Göteborg startade han tillsammans med handelsman Peter Bagge ett varv för reparation av fartyg för Svenska Ostindiska kompaniet. Efter fem år sålde han sin del i det Baggeska varvet för att studera.
  • Studierna varade i sex år. I två år studerade han matematik, dels i Stockholm för Fredrik Palmqvist, dels i England för professor Thomas Simpson vid Royal Academy i Woolwich. Efter de teoretiska studierna fortsatte han med studier i praktik av engelskt skeppsbyggeri vid örlogsvarven i Woolwich, Chatham och Deptford. Han fortsatte med studier i experimentell fysik men även i att lära sig gravyr i koppar. I Holland fortsatte han att studera skeppsbyggnad samt att förkovra sig i koppargravyr. I Brest i Frankrike fick han under ett år följa byggandet av ett skepp med 60 kanoner från kölsträckning till leverans. I Frankrike blev han imponerad och intresserad av de konstfulla utsmyckningarna av skeppen. Alla dessa kunskaper förde han med sig hem. På sin hemfärd genom Frankrike och England avböjde han flera lockande anbud att bli verksam vid något varv där och stanna kvar.

Yrkeslivet

  • 1742 hemkommen till Göteborg startade af Chapman tillsammans med handelsman Peter Bagge ett varv strax väster om vallgravarna för reparation av fartyg för Ostindiska kompaniet. Det låg intill och strax väster om Gamla varvet och kallades varvet Viken. Efter fem år sålde af Chapman sin del i detta för att studera. 1786(?) kölsträcktes på varvet Viken Ostindiska kompaniets Götheborg II under ledning av skeppsbyggmästare Jean Fredrik Roempke.
  • 1757 kom han till Stockholm och blev underskeppsbyggmästare vid örlogsflottan.
  • 1760 blev han skeppsbyggmästare i Karlskrona. Under pågående krig beordrades han till Pommern för att hjälpa general Augustin Ehrensvärd att bygga en flotta (skärgårdsflotta). De blev goda vänner. Chapman fick fria tyglar och konstruerade och byggde de första skärgårdsfregatterna.
  • 1764 efter det Pommerska krigets slut fortsatte det goda samarbetet med Ehrensvärd i Finland där finska eskadern, som ingick i arméns flotta, hade Sveaborg som örlogsvarv och bas. Han blev där överskeppsbyggmästare för arméns flotta. Han fick rykte om sig som varande skicklig, entusiasmerande och nyskapande och som flottornas mest lovande skeppsbyggmästare.
  • 1764 var han medlem i en kommitté i Karlskrona. Dess syfte var att för örlogsflottans planerade utbyggnad bestämma konstruktion och storlek för nya linjeskepp och fregatter.
  • 1765-1766 tog han tjänstledigt och skrev sitt internationellt välkända verk Architectura Navalis Mercatoria. I och med denna var skeppsbyggeriet nu en vetenskap. En del av de grundnormer han hade utvecklat används än idag i modernt skeppsbyggeri. Architecturan var som en katalog. Den innehöll 153 fartygsritningar och 600 detaljskisser. På ett enkelt sätt kunde man finna ritningar till ett skepp med tilltänkt storlek och önskade egenskaper. Ritningarna hade skalor i svenska, engelska och franska mått men saknade nästan helt text. 1775 kom textdelen kallad Tractat om Skeppsbyggeriet. Den blev snabbt översatt till franska, den tidens världsspråk.
  • 1768 erbjöds han att bli chef för och delägare i Djurgårdsvarvet. För detta begärde han avsked från sin tjänst mot villkor att han även fortsättningsvis gjorde ritningar för flottans fartyg. Han flyttade in i direktörsvillan på Djurgårdsvarvet och lyckades få med sig andra duktiga skeppsbyggare såsom brodern Wilhelm, systersonen Lars Bogeman samt Joachim Neuendorff från Karlskrona. På varvet byggdes under 1770-talet ett sort antal fartyg av olika typer. Här byggdes ostindiefarare och andra handelsfartyg men främst fartyg ägnade åt skärgårdsflottan såsom ett femtiotal tungt bestyckade kanonslupar och kanonjollar.
  • 1771 födde hans hushållerska Maria Elisabet Lindberg en son, som döptes till Gustaf Adolf.
  • 1772 adlades han med namnet af Chapman.
  • 1774 färdigställdes den kungliga statsslupen Vasaorden.
  • 1776 den 24 juli blev han överstelöjtnant vid amiralitetet.
  • 1776 sjösattes ostindiefararen Gustaf III, ritad av honom och byggd på Djurgårdsvarvet.
  • 1777 blev han överste vid amiralitetet och ledamot i amiralitetskollegiet.
  • 1778 färdigställdes den kungliga jakten skonerten Amphion.
  • 1780 återgick han till tjänst i flottan och flyttade till Karlskrona. Hans gode medhjälpare Joachim Neuendorff följde med från Djurgårdsvarvet till Karlskrona och blev där skeppsbyggmästare vid amiralitetet och major vid flottans konstruktionskår. Tillsammans med den nyutnämnde genaralamiralen Henrik av Trolle skulle af Chapman och Neuendorff bygga en örlogsflotta som skulle mäta sig mot den ryska.
  • 1781-1790 byggdes 11 linjeskepp, 11 fregatter samt ett flertal mindre fartyg både med och utan bestyckning.
  • 1783 blev han konteramiral och varvsamiral för örlogsflottan i Kalrskrona
  • 1787 adopterade af Chapman sin hushållerskas då 16 år gamla son Gustaf Adolf Neuendorff, då styvson till Joachim Neuendorff som gift sig med Maria Elisabet Lindberg. Gustaf Adolf blev adlad och fick efternamnet af Chapman.
  • 1788 utbröt krig med Ryssland. Slaget vid Hogland i Finska Viken mellan den svenska och den ryska flottan blev oavgjort men firades i Sverige som en seger.
  • 1791 blev han viceamiral.
  • 1806 skänkte af Chapman hela sin egendom till sonen Gustaf Adolf, inklusive Skärva gård i Nättraby. af Chapman var fortfarande vital och flitigt verksam trots sin aktningsvärda ålder av 85 år.
  • 1808 den 19 augusti avled Fredric Henric af Chapman 87 år gammal. Han ligger begravd på Augerums kyrkogård i Blekinge. På hans gravsten står att läsa en dikt av kung Oscar II.

Jfr Djurgårdsvarvet, Karlskrona örlogsvarv, Esplendian, Diana, Sveaborg, ostindiska kompanier, Göteborg .