Acetylengasfyr

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

acetylengasfyr, fyr med ljus alstrat genom förbränning av acetylen. Det kan ske i en öppen låga (alstrad med klippventil och AGA-ljus) eller i ett glödnät (alstrat med Dalén-ljus)

Fl(3) 9s.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg

AGA-lykta med klippventil och solventil. Figur Leif Elsby
Bojlykta med elektriskt ljus med acetylen som reserv. Foto Commonwealth Lighthouse Service, Melbourne, Australien


Krav på säkrare leder

Vid sekelskiftet 1800-1900 ökade kraven på bättre och säkrare farleder.

  • Behov av både starkare belysning på land i växande städer, med järnvägsstationer osv, samt starkare fyrljus på sjön bidrog till att man sökte konstruera bättre belysningar med intensivare sken än vad fotogenlampan gav.
  • En sådan utvecklingslinje var den sk oljegasen utvecklad av Julius Pintsch.
  • En annan var acetylengasen.
  • En tredje var glödnät i lampor med fotogen eller stadsgas. Se gasglödljus.
  • En fjärde var elektriciteten. Se elektriskt ljus.

Acetylen som bränsle

I början av 1900-talet utvecklade Mühlenfels en typ av acetylen-ljus som användes i lysbojar.

  • Hösten 1902 lades den första ut i Älvsborgsfjorden, följd av ett tiotal i Kalmarsund.
  • De var försedda med ett litet gasverk som behövde tillföras karbid med omkring en månads mellanrum.

1909-1916 byttes Mühlenfels-bojarna i Kalmarsund mot bojar med AGA-ljus.

AGA-ljus och dalén-ljus

Två andra huvudtyper utvecklades,

I båda fallen var apparaturen automatisk. Fyrplatserna kunde vara obemannade. De krävde nästan bara att gastuberna byttes en gång per år.

Inkoppling av en solventil reducerade gasförbrukningen.

Länkar


Jfr acetylen, AGA-ljus, dalén-ljus, AGA-gasreserv, gasackumulator, Dalén, fyrkaraktär, klippventil, solventil, lysboj, gasglödljus, elektriskt ljus, fyrljus, oljegas, Pintsch, Erholmen.