Acetylengasfyr
acetylengasfyr, fyr med ljus alstrat genom förbränning av acetylen. Det kan ske i en öppen låga (alstrad med klippventil och AGA-ljus) eller i ett glödnät (alstrat med Dalén-ljus)
Krav på säkrare leder
Vid sekelskiftet 1800-1900 ökade kraven på bättre och säkrare farleder.
- Behov av både starkare belysning på land i växande städer, med järnvägsstationer osv, samt starkare fyrljus på sjön bidrog till att man sökte konstruera bättre belysningar med intensivare sken än vad fotogenlampan gav.
- En sådan utvecklingslinje var den sk oljegasen utvecklad av Julius Pintsch.
- En annan var acetylengasen.
- En tredje var glödnät i lampor med fotogen eller stadsgas. Se gasglödljus.
- En fjärde var elektriciteten. Se elektriskt ljus.
Acetylen som bränsle
I början av 1900-talet utvecklade Mühlenfels en typ av acetylen-ljus som användes i lysbojar.
- Hösten 1902 lades den första ut i Älvsborgsfjorden, följd av ett tiotal i Kalmarsund.
- De var försedda med ett litet gasverk som behövde tillföras karbid med omkring en månads mellanrum.
1909-1916 byttes Mühlenfels-bojarna i Kalmarsund mot bojar med AGA-ljus.
AGA-ljus och dalén-ljus
Två andra huvudtyper utvecklades,
- dels AGA-ljuset där acetylen brinner i en naken låga,
- dels dalén-ljuset där lågan hettar upp ett glödnät som omvandlar värmen till ett intensivt ljus.
I båda fallen var apparaturen automatisk. Fyrplatserna kunde vara obemannade. De krävde nästan bara att gastuberna byttes en gång per år.
Inkoppling av en solventil reducerade gasförbrukningen.
Länkar
- Video: AGA-gasreserv, AGA-gasreserv med injusterad fyrkaraktär Q (1 min).
- Video: Acetylendriven klippventil, AGA klippventil modell KAS-130 med injusterad fyrkaraktär Iso 3s (1 min).
Jfr acetylen, AGA-ljus, dalén-ljus, AGA-gasreserv, gasackumulator, Dalén, fyrkaraktär, klippventil, solventil, lysboj, gasglödljus, elektriskt ljus, fyrljus, oljegas, Pintsch, Erholmen.