Acetylenbelysning

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
Olika typer acetylenbrännare. Figur Leif Elsby

Fotogenlamp ritad.jpg Symbol fyr.jpg Historik.jpg

Lok med acetylenljus. Foto Leif Elsby
Lokstrålkastare med injektorbrännare. Foto Leif Elsby
Tågvagn med ställ för acetylenflaskor. Foto Leif Elsby

acetylenbelysning av olika slag kom före tiden med elektriskt ljus att fullständigt revolutionera belysningen och inte minst fyrbelysningen.

Speciella brännare krävs

Den användes för belysning på järnvägsstationer, lokomotiv och personvagnar, cykellyktor, automobilstrålkastare, fyrar, mm.

Om acetylen brinner i en enkel brännare för lysgas så ger den en sotande låga. Därför krävs speciella brännare för acetylen.

I enstrålebrännaren blandades gasen med luft genom ejektorverkan i munstycket.

I tvåstrålebrännaren träffades två snett mot varandra kommande gasstrålar varandra, splittrades och syresattes av den omgivande luften till en sotfri låga.

Oblandad acetylen med öppen låga har använts för mobil belysning av lokomotiv, bilar och motorcyklar, till fasta och rörliga järnvägssignaler, till nödbelysning i sjukhus och kraftstationer, till lysbojar, fyrskepp och fasta fyrar.

I injektorgasbrännaren med fast glödkropp (gasglödljus) alstrades en god men ej optimal acetylen - luftblandning, som leddes till ett fint, poröst munstycke, varefter lågan träffade en plan glödkropp med unika salter. Salterna omvandlade lågans värme till ett vitt sken.

Injektorgas har förekommit i strålkastare till bilar, ånglok, motorbåtar och motorcyklar samt i militära signallampor.

Dalénblandaren

Med dalénblandaren kunde den för ljusutbyte gynnsammaste acetylen - luftblandningen med 10% acetylen framställas. OBS att denna är mycket explosiv och måste hanteras förnuftigt!

  • Genom en bälgmekanism driven av acetylengasens tryck pumpades luft och gas ihop till denna sammansättning.
  • Gasblandningen leddes till ett munstycke med fina springor, mindre än 0,3 mm breda.
  • Dessa förhindrade lågan att slå bakåt och få gasblandningen att explodera.
  • Lågan värmde upp ett glödnät, vars salter omvandlade värmen till ljus. Denna typ kallades invertbrännare.

Daléngasen har varit en viktig belysningskälla för järnvägsvagnar, större fartyg och fyrar, såväl marina fyrar som flygfyrar.

  • Den har använts för vissa fall av inomhusbelysning där lysgas eller elektricitet inte varit tillgänglig.

Strålkastare

För strålkastare för höga ljusstyrkor användes acetylen - syrgasblandning.

  • I en kammare blandades gaserna som genom ett kort rör leddes till ett fint, poröst munstycke varefter lågan träffade en plan glödkropp, som utsände ett vitt sken.

Tidiga användning

I Sverige byggdes flygfyrar under 1930-talet längs de stora flygstråken.

Den första av AGA AB levererade järnvägsbelysningen såldes till Stockholm - Rimbo järnväg.

  • Den följdes av Stockholm - Västerås - Bergslagens järnväg, Västergötland - Göteborgs järnväg och Göteborg - Särö järnväg.
  • Den första exportordern för järnvägsbelysningen gick till Sydfyenske Jernbaner i Danmark.

Den första inomhusbelysningen för dissousgas installerades på Djurgårdsbrunns värdshus.

Den första utländska gasstationen levererades till Odense, Danmark.


Jfr auerlampa, AGA-ljus, Dalén-ljus, Dalén, gasackumulator, gasljus, flygfyr, elektriskt ljus.