Underrättelse 1848
Underrättelse 1848, en tidig Svensk Fyrlista. Fullständig titel: Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848.
Återges här bokstavstroget.
Här i fyrwiki återges "fyrlistorna" Underrättelse 1842, Underrättelse 1848, Underrättelser 1852 och Beskrifning 1872.
Allmänna bestämmelser
1:o De uti denna anvisning om Fyrar förekommande distanser och miltal äro Tyska eller geografiska mil, hvaraf 15 utgöra en latitudsgrad.
2:o Sedan under de senare åren i en del av Svenska Sjökorten longituden blifvit utförd från Greenwichs meridian i stället för Ferrös, så har, till lättnad för sjöfarande, longituden för Fyrarne blifvit utsatt så väl från Ferrös som Greenwichs meridianer, emellan hvilka skillnaden är 18° 9' 45".
3:o Alla Kronans Fyrar tändas enligt reglemente en half timma efter solens nedgång och brinna till en half timma före dess uppgång, året om, undantagande den tid, då seglationen är af is förhindrad.
4:o Alla Hamnfyrar, hvilka underhållas af enskilda korporationer, tändas på och hållas lysande under de tider af året, som för hvarje sådan Fyr finnes anfördt.
5:0 Samtliga uti denna anvisning utförda kurser och kompass-streck äro efter missvisande kompass beräknade.
Fyrarna
Fyrarne hafva följande indelning:
a) Kustfyrar, eller större för allmänna seglationen begagnade;
b) Ledfyrar, hvilka blifvit uppförda till ledning och rättelse för insegling till några vissa ställen, eller för vissa farleder; och
c) Hamnfyrar, som allenast tjena till rättelse och anvisning på någon viss hamn eller ankarsättning.
Fyrarne. Enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut komma, så snart de dels under arbete varande, dels redan till byggnad beslutade Fyrar hunnit fullbordas, ytterligare tvänne Fyrbyggnaderatt uppföras, nemligen en Kustfyr på Norra delen av Holmön i Norra Qvarken eller något af de derinvid liggande skär samt en mindre ledfyr å Malörn längst upp vid kusten af Norrbotten.
Anm: Kongl. Maj;t har i nåder befallt, att tvenne fyrar skola uppföras på Koster, eller någon af de derintill belägne öar, och hvilka fyrbyggnader skola företags i den mån tillgångarna det medgifva och sedan de redan i nåder beslutade fyrbyggnaderna på Gottland blifvit fulbordade; till följd häraf närmare undersökning kommer att ske innevarande sommar samt, om det medhinnes,, arbetet i år begynna, i hvilket senare fall detsamma kan fullbordas och fyrinrättningen begynna på hösten nästkommande år. "
HOLMÖ GADD. Täckt stenkolsfyr
Lat. N. 63°35'51". Long. O. om Ferrö 38°55'45". Long. O. om Greenwichs meridian 20°46'
Uppå det 15 fot höga skäret Södra Gadden, som är kalt och stenbundet, omgifvet af undervattensgrund och stenhällar på alla sidor, hvilket gör landningen på detsamma ganska svår, uppfördes under åren 1837 och 1838 ett nytt fyrtorn af gråsten, 50 fot högt från grunden till altanen och 66 fot till spetsen af lanterninen, deruti fyringen med stenkol underhålles. Lågan brinner på 72 fots höjd öfver vattenytan samt bör i klart väder synas på 3 mils afstånd och derutöfver. Denna fyr tändes för första gången den 1 Oktober sistnämnda år. Omkring 80 alnar N.V. från tornet står ett rödfärgadt boningshus för fyrbetjäningen jemte uthus samt 300 alnar N.V. derifrån en af sten byggd, hvitrappad kolbod. Fyrtornet, såsom hvitrappadt, är en ypperlig rättelse för angörande af och seglationen i Vestra Qvarken, och för undvikande af det farliga stenref, som utgår sydvart från skäret.
STOR JUNGFRUN. Täckt Stenkolsfyr.
Lat. N. 61°9'56". Long. O. om Ferrö 35°30'. Long. O. om Greenwichs meridian 17°20'15"
Fyrtornet är uppfördt af sten till lika höjd och utseende som det vid Holmö Gadd; och tändes denna fyr för första gången den 7 Oktober 1838. Tornet står på östra sidan af den skogbevuxna ön Stor Jungfrun omkring 300 alnar från stranden på 31 fots höjd öfver vattenytan och är hvitrappadt, hvarföre det äfven är ett ypperligt sjömärke om dagen. Lågan brinner på 88 fots höjd öfver vattenytan och är synlig på 3 1/2 mils afstånd. N.V. från fyrtornet, hvilket på alla sidor, utom på den södra och östra, är omgifvet av en lägre skog, står ett rödfärgadt boningshus med uthus, hvilka, jemte fiskare-kapellet, synas till sjös. Fyren är uppförd till rättelse för kustfarare, som norrifrån erna sig till Gefle, men hufvudsakligast på det att, med rättelse af densamma, undvikande af det farliga Finngrundet äfvensom af de grundklackar, hvilka ligga utanför Stor Jungfrun, må kunna sättas tillförlitlig kurs på Örskäret och inloppet till Öresunds-grepen.
BÖNAN. Stillastående Hamnfyr.
Lat. N. 60°43'56". Long. O. om Ferrö 35°28'. Long. O. om Greenwichs meridian 17°18'15"
Fyren hålles tänd från medlet af Augusti till slutet af December månad hvarje år.
Denna fyr är bekostad af Kronan, men underhålles af Gefle stad. Uppfördes af träd och tändes år 1840. Den är belägen vid Tullbevakningsstället Bönan under Gråberget, 1 1/2 mil från Gefle. Fyrapparaten består af en Argandsk lampa, placerad mellan tvänne speglar. Skenet, som är omkring 62 fots höjd öfver vattnet, synes i klart väder på 1 1/2 mils afstånd och derutöfver samt tjenar till rättelse för fartyg, som nattetid söka in till ankarsättningen under Gråberget.
EGGEGRUNDET. Ledfyr, stillastående.
Lat. N. 60°43'22". Long. O. om Ferrö 35°41'25". Long. O. om Greenwichs meridian 17°31'40"
Denna spegelfyr, som uppfördes af trä och tändes första gången den 15 Oktober 1838 underhålles numera på Kronans bekostnad. Fyren är anbragt uti en lanternin, uppförd på taket på boningshuset, hvilket står på den 25 fot höga sandåsen, omkring 100 alnar från skärets södra strand och 68 alnar S.S.O. från Eggegrunds spirbåk eller kase. I klart väder bör denna fyr, hvars sken är 53 fot öfver vattenytan, synas på 2 à 2 1/2 mils afstånd rundt ikring horisonten. Lysningstiden för denna fyr är lika med Kronans öfriga fyrar.
ÖRSKÄR. Roterande spegelfyr.
Lat. N. 60°31'41". Long. O. om Ferrö 36°31'35". Long. O. om Greenwichs meridian 18°21'50"
Fyrtornet uppfördes under åren 1738 och 1739 af sten på Örskäret och har från grunden, som är 26 fot hög, till öfverkanten af taket 110 fot. Skenet, som i klart väder bör synas på 4 mils afstånd och derutöfver är 118 fot öfver vattenytan. Fyrapparaten består af 4 förgyllda metallspeglar samt en stålspegel, hvilka förmedelst en mekanisk inrättning vända sig på stället fram och åter inom 5 minuters tid och frambringa derunder lika många blinkar eller sken, hvilka synas i alla direktioner af horisonten, med undantag af S.O. qvadranten eller sidan som vetter åt Gräsön. Åt samma sida från fyrbåken äro så väl fyrbetjeningens hus af sten, som några lotshus belägna. Utmed Örskäret erhållas lotsar för insegling till ankarsättningen vid Öregrund. Fyren är en ypperlig rättelse för angörandet af Öregrunds-Grepen, äfvensom för de fartyg, som segla öster om Gräsön genom södra Qvarken till Ålands haf. Tornet är hvitrappadt och lanternintaket rödfärgadt.
DJURSTEN. Stillastående Spegelfyr.
Lat. N. 60°22'13". Long. O. om Ferrö 36°37'46". Long. O. om Greenwichs meridian 18°28'1"
På den 23 fots höga bergklint, hvarest den gamla öppna stenkolsfyren underhölls på Gräsölandet, är uppfördt ett fyrtorn af sten, som har 30 fots höjd till altanen och hvars fyrsken är 64 fot öfver vattenytan samt i klart väder synes på 3:ne mils afstånd. Denna fyr, som första gången tändes den 23 OKtober 1839, består af 8 st. polerade mässings-reverberer och tjenar till rättelse för seglingen i Öregrunds-Grepen och i Öregrunds skärgård.
UNDERSTEN. Stillastående Spegelfyr.
Lat. N. 60°16'15". Long. O. om Ferrö 37°4'30". Long. O. om Greenwichs meridian 18°54'45"
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga befallning skall en fyr inrättas på klippan Understen, belägen i södra Qvarken. Denna fyrbyggnad, hvartill förberedande arbeten redan är gjorda sistlidna år, skall, om ej oförutsedda händelser inträffa, blifva färdig och fyren tändas i Oktober eller November månad innevarande år. Fyren, hvars sken är beräknadt till 84 fot öfver vattenytan, blifver, till skillnad från Örskärs roterande fyr, en stillastående reverberfyr, som kommer att synas i klart väder på 3 1/2 mils afstånd och derutöfver. Denna fyr blifver i synnerhet en god rättelse för fartyg, som komma från Bottenhafvet och erna sig öster om Gräsön igenom den trånga och grundfulla södra Qvarken.
SVARTKLUBBEN. Stillastående Spegelfyr.
Lat. N. 60°10'20". Long. O. om Ferrö 36°58'15". Long. O. om Greenwichs meridian 18°54'45"
Det på S.O. sidan af skäret Svartklubben år 1819 uppförda fyrtornet af sten för stenkolsfyring, 40 fot högt från grunden till altanen, förändrades år 1842 till en stillastående reverberfyr med 9 stycken polerade messings-reverberer och tändes såson sådan första gången den 14 Oktober sistnämnda år. Fyren brinner på 70 fots höjd öfver vattenytan och bör i klart väder synas på 3 à 3 1/2 mils afstånd. Ett stycke från fyrtornet, hvilket är hvitrappadt, stå boställshuset, uthuset och en lots-uppassningsstuga, alla af trä och rödfärgade. Fyren är anlagd till rättelse för fartyg, som från Ålands haf söka Öregrunds skärgård, äfvensom för dem, som gå öster om Gräsön.
SÖDERARM. omgående Spegelfyr.
Lat. N. 59°45'22". Long. O. om Ferrö 37°34'. Long. O. om Greenwichs meridian 19°24'15"
Är uppförd av sten på det s. k. Tollskäret och tändes första gången i October 1839. Tornet är 50 fot högt från grunden till altanen samt 69 fot till lanterninspetsen. Grunden är 42 fot, samt fyrskenet 102 fot öfver vattenytan och synes i klart väder på 3 1/2 à 4 mils afstånd samt är en säker rättelse för inseglingen till Ålands haf. Utmed fyrtornet, som är hvitmenadt, står ett rödfärgadt boningshus samt ett uthus, hvilka byggnader, belägna på det alldeles kala skäret, synas jemvel till sjös. Fyrapparaten består af 6 polerade messings-reverberer, hvilka medelst utvexlingsverk beskrifva en cirkel på 6 minuters tid och derunder gifva 3:ne blinkar eller sken, med 1 1/2 minuts mörka mellantider. Fyren synes i alla väderstreck emellan V. t. N. nordöfver till S.S.V. Vid Söderarm uppassa lotsar för fartyg, kommande in genom detta vatten.
GRÖNSKÄR. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.
Lat. N. 59°16'46". Long. O. om Ferrö 37°10'31". Long. O. om Greenwichs meridian 19°0'46"
Fyrtornet, af sten i åttakantig form och fogstruket, påbyggdes år 1786; förändrades från öppen stenkolsfyr till lentillefyr och tändes såsom sådan för första gången den 1 Augusti 1845. Tornet står på ett 45 fot högt berg och är 59 fot högt från grunden till altanen. Fyrlågan brinner på 114 fots höjd öfver vattenytan, och bör i klart väder synas på 4 mils afstånd. Omkring 80 alnar i N.O. från tornet står fyrbetjeningens boställshus, äfvenledes af sten, hvitrappadt, och ett rödfärgadt uthus. Denna fyr jemte den å Korsö är egentligen uppförd för inseglingen till Sandhamn och Stockholms farled.
KORSÖ. Roterande Spegelfyr.
Lat. N. 59°17'10". Long. O. om Ferrö 37°5'48". Long. O. om Greenwichs meridian 18°56'3"
Tornet, uppfördt af sten i rund form år 1768 och inköpt af Kronan 1833, är 61 fot högt till altanen. Berget, hvarå det står, är 85 fot. Fyrskenet, som är 155 fot högt öfver vattnet, ses i klart väder på 4 à 4 1/2 mils afstånd. Genom ett urverk vändas reverbererna fram och åter inom en tid av 4 minuter och gifva derunder ombytliga blinkar eller sken med mörka mellantider. Denna fyr jemte den på Grönskäret tjenar till rättelse för inseglingen till Sandhamn.
Anm. Till ytterligare rättelse för inseglingen till Sandhamn underhålles ett brinnande ljus uti ett af fönstren i tullhuset de nätter, då fartyg aftonen förut varit synliga utanför inloppet.
LANDSORT. Omgående Spegelfyr.
Lat. N. 58°44'28". Long. O. om Ferrö 36°2'8". Long. O. om Greenwichs meridian 17°52'23"
Fyrtornet är af uppfördt af sten i rund form på 1600-talet af privat man, blef af Kronan inköpt år 1840, då fyren ombyggdes och förändrades ifrån öppen stenkolsfyr till en omgående lampfyr med reverberer, hvars apparat består af 3:ne Engelska pläterade och 6 st. polerade messingsreverberer, hvilka, placerade i en omgående triangel, medelst ett utvexlingsverk fullborda sitt omlopp på 6 minuter och derunder gifva 3:ne sken eller blinkar af 30 sekunders varaktighet med 1 1/2 minuts mörka mellantider. Den nya fyren tändes för första gången den 15 Nov. 1840. Tornets höjd från grunden är 85 fot, och berget på det skoglösa Öijalandet, hvarpå detsamma står, är 72 fot högt. Fyrljuset har 148 fots höjd öfver vattnet. I klart väder synes denna fyr ifrån ett vanligt högt skepps däck på 4 à 4 1/2 mils afstånd. Omkring 1,000 alnar N.O. från fyrtornet står en vårdkase, en telegraf samt en lotsstuga, hvilka äro synliga till sjös. Vid Landsort, som är lotsstation, erhållas lotsar för såväl Dalarö- som Södertälje-inloppen till Stockholm.
FÅRÖ. Omgående Spegelfyr.
Lat. N. 57°57'25". Long. O. om Ferrö 37°32'30". Long. O. om Greenwichs meridian 19°22'45"
Fyrtornet af sten, uppfördes under åren 1846 och 1847 till 80 fots höjd från grunden till altanen på N. udden eller den så kallade Holmudden. Till åtskillnad från stenkolsfyren på Östergarnsholmen inrättades fyren å Fårön till en omgående spegelfyr, hvilken gifver fyra jemnstarka sken eller blinkar af omkring 30 sekunders varaktighet hvardera under en omloppstid af åtta minuter, med en och en half minuts mörka mellantider. Fyrlågan brinner på 103 fots höjd öfver vattnet, är synlig i alla väderstreck från N.V. Nord och Ost öfver till S.V. på kompassen och bör i sigtbart väder synas på 3 1/2 mils afstånd och derutöfver. Denna fyrs lysningsapparat är lika med fyrens på Gottlands södra udde.
ÖSTERGARN. Täckt Stenkolsfyr.
Lat. N. 57°26'29". Long. O. om Ferrö 37°8'25". Long. O. om Greenwichs meridian 18°58'40"
Fyrtornet på Östergarnsholmen uppfördes år 1817 och har från grunden, som är 30 fot hög, 39 fot till altanen. Lågan brinner på 77 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 3 till 3 1/2 mils afstånd; men det är bemärkt, att holmen ofta besväras af dimmor, hvilka, i den mån de räcka fyren, hindra dess sigtbarhet. Ej långt från fyrtornet, som är beläget å högsta stället på ön, står fyrbetjeningens hus och ett uthus.
GOTLANDS SÖDRA UDDE. Omgående Spegelfyr.
Lat. N. 56°56'. Long. O. om Ferrö 36°19'. Long. O. om Greenwichs meridian 18°9'15"
Åren 1845 och 1846 uppfördes ett fyrtorn på berget Klefven, beläget omkring 2,800 alnar N.O. från Hoburg, eller sydligaste udden af Gottland. Denna fyr, som för första gången tändes den 1 Oktober 1846, har från grunden till altanen 51 1/2 fot och fyrlågan brinner på 195 fots höjd öfver vattenytan samt bör alttså synas iklart väder på 4 mils afstånd och derutöfver. Fyrapparaten består af 12 stycken polerade messingsreverberer, fördelade 3:ne
ÖLANDS NORRA UDDE. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.
Lat. N. 57°21'58". Long. O. om Ferrö 35°15'0". Long. O. om Greenwichs meridian 17°5'15"
På det lilla skäret, Storgrundet kalladt, vid yttersta norra udden af Öland uppfördes 1844 och 1845 ett fyrtorn af sten, 90 fot högt från grunden till altanen, hvaruti anbringades en stillastående lentillefyr af 3:e ordningen, hvilken första gången tändes den 1 November sistnämnda år. Grunden, hvarå fyrtornet står, är 6 fot hög och fyrlågan brinner på 106 fot öfver vattenytan. Fyren bör alltså i klart väder synas på 4 mils afstånd. Fyren är synlig från V. något sydligare nordom till S.O. på kompassen. Den öfriga delen af cirkeln är bortskymd af Böda Kronoskogspark på Ölandslandet.
ÖLANDS SÖDRA UDDE. Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen.
Lat. N. 56°11'50". Long. O. om Ferrö 34°33'4". Long. O. om Greenwichs meridian 16°23'19"
Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten ytterst på Ölands södra udde, hvarest grunden är allenast 8 fot hög öfver vattnet. Det ändrades 1822 från öppen till täckt stenkolsfyr och under åren 1844 och 1845 undergick den ytterligare den ombyggnad och ändring, som erfordrades för en lentillefyr af 2:a ordningen. Som sådan tändes fyren för första gången den 1 September 1845. Tornets höjd är från grunden till altanen 116 fot och fyrlågan brinner 136 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 4 à 4 1/4 mils afstånd rundt omkring horisonten. Tornet är hvitmenadt och derutmed står 2:ne rödfärgade boningshus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagt en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, begagnas för de smärre fartyg, som därstädes skola aflasta effekter för fyrens behof.
GRIMSKÄR. Stillastående Hamnfyr.
Lat. N. 56°39'38". Long. O. om Ferrö 34°31'52". Long. O. om Greenwichs meridian 16°22'7"
Tändes den 15 September och brinner till den 15 April påföljande året.med undantag af de tider, då sjöfaarten i sundet hindras af is.
Sedan hösten år 1837 hålles en liten spegelfyr lysande på det så kallade Grimskäret utmed Calmar, hvilket i klart väder synes på 1 à 2 mils afstånd. Fyren underhålles af staden Calmar.
UTKLIPPAN. Omgående Spegelfyr.
Lat. N. 55°56'35". Long. O. om Ferrö 33°49'34". Long. O. om Greenwichs meridian 15°39'49"
På det södra eller yttersta skäret af Utklippan är uppförd en befästningsbyggnad af sten, hvars södra torn är inrättadt till fyrtorn, hvarest lysningen uti en lanternin undrehålles. Lysningsapparaten består af 6 st. polerade messingsreverberer, hvilka genom ett utvexlingsverk vridas omkring på 6 minuter och derunder gifva trenne sken eller blinkar af omkring 30 sekunders varaktighet hvardera med 1 1/2 minuts mörka mellantider. Fyrljuset har 51 fot öfver vattenytan och kan i klart väder synas på 2 1/2 à 3 mils afstånd från ett vanligt skeppsdäck. Denna fyr tändes första gången hösten år 1840. På skäret, som i öfrigt är en kal bergsholme, finnas, utom nämnde befästningsbyggnad, boningshus för fyrbetjeningen samt uthus, äfvensom ett fiskarhus, alla rödfärgade.
YSTAD. 2:ne stillastående Hamnfyrar.
Lat. N. 55°25'30". Long. O. om Ferrö 32°. Long. O. om Greenwichs meridian 13°50'15"
1:o Den större fyren eller den inre, uppförd på stranden längst in i hamnen, består af ett 40 fot högt torn af trä, deruti en siderallampa med vanligt hvitt sken är anbragt. Fyrlågan brinner på 52 fots höjd öfver vattenytan och är synlig till sjös ifrån V.N.V. syd öfver till O.N.O. på kompassen och kan ifrån ett vanligt skeppsdäck synas på 2 1/2 à 3 mils afstånd.
2:o Den lägre eller yttre fyren är uppförd på vestra hamnpirens yttersta ända, har 20 fots höjd öfver vattnet och är, till skillnad från den större fyren, som från ljus i staden, försedd med ett rödt sken, hvilket synes rundtikring horisonten på ett afastånd af omkring 1 mil. Denna fyr bör vid inseglingen i hamnen tagas tätt om bagbord.
Fyrarne, hvilkas bärning från hvarandra är N.O. t. N. och S.V. t. S. på kompassen, äro belägne 1451 fot från hvarandra. Fyrbåken på hamnpiren är hvitmålad och den större eller inre fyren är nedifrån till två tredjedelar röd samt den öfre tredjedelen hvitmålad. Dessa båda fyrar uppfördes 1847 och tändes första gången den 1 Oktober samma år.
FALSTERBO. Stillastående Lentillfyr af 2:a ordningen.
Lat. N. 55°23'11". Long. O. om Ferrö 33°58'35". Long. O. om Greenwichs meridian 12°48'50"
Detta fyrtorn uppfördes 1793 af sten till stenkolsfyr. Det ombyggdes och förändrades under åren 1842 och 1843 till Lentillfyr af 2:a ordningen, stillastående, och tändes som sådan första gången den 24 Juni sistnämnda år. Fyrtornet har från grunden, som endast är 8 fot hög öfver vattnet, 60 fot till altanen, och fyrlågan brinner på 80 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyra synas på 3 till 3 1/4 mils afstånd rundtikring horisonten, med undantag af en smal sträcka åt landsidan. Denna fyr och den snett övfer Stefvens på Seeland varande omgående fyr gifva, då de äro synliga, sjöfarande en säker rättelse så väl för undvikande af det farliga Falsterbo-refvet som för angöringen af Drogden.
Fyrfartyget Cyklop utlades för först gången på yttersta punkten af Falsteborefvet i slutet af Augusti 1844. Fartyget är försedt med 2:ne master, har rödmålade sidor, hvarpå finnas tvänne stora hvitmålade bokstäfver F. och S. på hvardera. Det förer en röd flöjel på högsta eller förtoppen samt visar under natten 2:ne fyrar, så placerade att de icke böra bortskymmas af hvarandra.
Fartyget ligger förtöjdt på 6 1/2 famnars vatten. Ifrån detsamma pejlas Falsterbo fyr uti N. 28°. O. på kompassen på omkring 1 1/2 mils afstånd. Fyrarna brinna på omkring 50 fot öfver vattnet och böra i sigtbart väder samt när ej dimma hindrar skenen ifrån ett vanligt skeppsdäck synas på 1 à 2 mils afstånd. På fyrfartyget finnes en större klocka, hvarmed klämtas under mist och tjockt väder, för att varsko kommande seglare.
På fartyget äro stationerade fem stycken lotsar, som emottaga och lotsa fartyg genom Flintrännan till Drogden och Malmö m. f. städer på kusten. Så länge tillgång på lotsar finnes ombord blåser en flagg på en af masttopparne, hvilken flagg nedtages då lotsarne äro utgångne. Detta fyrfartyg utlägges i Mars eller April och intages i slutet af November eller December månader hvarje år, allt efter väderleken. Fyrarna hålles lysande på lika tider, som för Kronans fyrar i allmänhet är stadgadt.
MALMÖ. Stillastående Hamnfyr.
Lat. N. 55°36'40". Long. O. om Ferrö 31°10'20". Long. O. om Greenwichs meridian 13°0'35"
Fyrtornet är uppfördt på yttersta piren af Malmö hamn och lemnas om styrbord vid inseglingen. Fyringen underhålles af Malmö stad. Lysningen sker med gas och ljuset är omkring 50 fot öfver vattenytan samt kan i klart väder nattetid synas på 2 mils afstånd. Denna fyr är en god rättelse för fartyg, som erna sig till Malmö redd, äfvensom inseglingen nattetid i hamnen.
LANDSKRONA. Stillastående Hamnfyr.
Lat. N. 55°51'55". Long. O. om Ferrö 30°59'45". Long. O. om Greenwichs meridian 12°50'
Denna fyr, som underhålles af staden Landskrona, hållas lysande på lika tider, som Kronans fyrar.
Fyrtornet uppfördes år 1844 på norra hamnpiren. Höjden från vattenytan till fyrljuset är 38 fot. Lysningen sker förmedelst siderallampa.
HELSINGBORG. Stillastående Hamnfyr.
Lat. N. 56°2'32". Long. O. om Ferrö 30°51'416". Long. O. om Greenwichs meridian 12°41'31"
Fyrtornet är uppfördt på norra pirhufvudet vid Helsingborgs hamn och skall tagas om bagbord vid inseglingen. Lysningen, som underhålles af staden, verkställas medelst en Argandsk lampa och lågan brinner 27 fot högt öfver vattenytan samt kan alltså synas på 1 1/2 à 2 mils afstånd.
KULLEN. Omgående Spegelfyr.
Lat. N. 56°18'12". Long. O. om Ferrö 30°36'45". Long. O. om Greenwichs meridian 12°27'
Fyrtornet är uppfördt på den yttersta emot Kattegat utskjutande höjden af Kullaberget. Det ombyggdes ånyo 1842 och 1843 samt inrättades till en omgående spegelfyr, som tändes för första gången den 31 Oktober sistnämnda år. Fyrapparaten består af 12 reverberer eller speglar, placerade 3:ne på hvarje sida af en qvadrat, hvilken medelst ett utvexlingsverk går ikring på 8 minuter och derunder gifver 4 lika sken af ungefär 30 sekunders varaktighet hvartdera, med 1 1/2 minuts mörka mellantider. Ifrån berget, hvarå fyrtornet är uppfördt, är det till vattenytan 260 fot. Tornets höjd från grunden till altanen är 26 fot och till fyrljuset 37 fot, hvilket senare alltså brinner på 297 fots höjd öfver vattenytan samt kan synas i klart väder och då ej dimma eller moln hindra dess sigtbarhet, hvilket emellanåt inträffar, på 5 à 6 mils afstånd. Utmed tornet är ett boningshus uppfördt.
MORUPS TÅNGE. Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen.
Lat. N. 56°55'12". Long. O. om Ferrö 30°31'36". Long. O. om Greenwichs meridian 12°21'51"
Detta fyrtorn, som är beläget på den mot Kattegatt något utskjutande låga landudden Morups Tånge, en mil nord från staden Falkenberg, uppfördes under åren 1842 och 1843 samt tändes första gången den 31 Oktober sistnämnda år. Lysningsapparaten är en lentille af 2:a ordningen med stillastående sken. Den upplyser hela horisonten till sjös. Fyrtornet är 70 fot från grunden till altanen; grunden är 16 fot och fyrljusets höjd öfver vattenytan är 98 fot. Fyren bör alltså synas på 3 1/2 à 4 mils afstånd.
NIDINGEN. 2:ne stillastående Lentillefyrar.
Lat. N. 57°18'27". Long. O. om Ferrö 30°3'15". Long. O. om Greenwichs meridian 11°53'30"
På det låga skäret Nidingen uti Kattegat blefvo år 1832 tvenne sexkantiga. lika höga fyrtorn uppförda af sten för stenkolsfyring. Dessa fyrtorn tillbyggdes i höjden 15 fot under året 1846 och inrättades med 2:ne stillastående lentillefyrar af 3:e ordningen. Från grunden till altanen på hvartdera af dessa torn är 42 fot och deras ljus brinna på 68 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder nattetid böra fyrarna, som upplysa horisonten rundtikring, synas på 3 mils afstånd och derutöfver. De nya lentillefyrarna tändes för första gången den 1 Oktober sistberörda år. Fyrtornen bära O.N.O och V.S.V. ifrån hvarandra; afståndet dem emellan är 100 fot. Tornen äro fogstrukna. Straxt norr om dem står fyrmästareboställshuset, äfvenledes byggt af sten, rödfärgadt samt försedt med rum till inrymmande af effekter när skeppsbrott timat. Ett litet stycke N.V. från tornen är en fristående klockstapel, deruti en större malmklocka hänger, hvarmed klämtas i dimmigt och tjockt väder, för att varsko närgående seglare. Utom dessa byggnader finnes å detta i öfrigt kala stenskär ett förrådshus, beläget söder om fyrbyggnaderna. Vid minsta sjögång är landningen svår.
BÖTTÖ. Ledfyr vid inloppet till Götheborg.
Lat. N. 57°38'50". Long. O. om Ferrö 29°52'45". Long. O. om Greenwichs meridian 11°43'
Denna fyrinrättning, som hålles lysande från den 15 Augusti till den 15 April, är uppförd till rättelse för fartyg, hvilka nattetid erna söka ankarsättning på Winga sand eller Hakefjorden.
På den lilla klippan Böttö, belägen straxt utmed Galtarhufvud vid inloppet från sjön till Hakefjorden, uppfördes denna ledfyr på Kongl. Maj:ts och Kronans bekostnad, men underhålles sedermera af Götheborgs stad. Fyren tändes första gången i Nov. 1841. Byggnaden består af ett boningshus af trä, upprest å en 4 alnar hög stenmur. På taket af huset är anbragt en lanternin, deruti fyrelden underhålles i en så kallad siderallampa, hvars höjd öfver vattnet är 46 fot, och som i klart väder synes på 2 1/2 mils afstånd.
Anm. Anvisning till inseglingen nattetid till ankarsättning, med hjälp av Böttö och Buskärs fyrar, finnes i Underrättelser till kartorna öfver Bohuslän och Kattegat af Gust. af Klint, 2:dra Upplagan, utgifven 1840 och sedermera korrigerad, sid. 33.
BUSKÄR. Ledfyr, stillastående, vid inloppet till Götheborg.
Lat. N. 57° 38'15". Long. O. om Ferrö 29°50'5". Long. O. om Greenwichs meridian 11°40'20"
Denna fyr, hvilken såväl till lysningssättet som till husets konstruktion, med undantag allenast af stenmuren, som icke är så hög, alldeles liknar den ofvanför beskrifna på Böttö, byggdes och tändes första gången vid samma tid som den samt underhålles likaledes af staden Götheborg. Den är uppförd på Buskäret, beläget mellan Böttö och Winga. Fyrljuset är omkring 84 fot öfver vattenytan, och kan i klart väder synas på 2 à 3 mils afstånd. Hvad som i afseende på lysningstiden är anfördt för Böttö gäller äfven för denna fyr, hvilken, liksom den förra, tjenar till rättelse för inseglingen på Winga sand och Hakefjord under natten. Anvisningen om inseglingen och begagnandet af fyren på Böttö tjenar jemväl för fyren på Buskäret.
WINGA. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.
Lat. N. 57°38'. Long. O. om Ferrö 29°46'3". Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'18"
Fyrtornet, som är beläget några hundra alnar ifrån Winga känningsbåk, är uppfördt af sten samt har 20 fots höjd ifrån grunden till altanen. Fyren tändes första gången i November 1841. Fyrskenet är 90 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 1/2 till 4 mils afstånd. Utom detta fyrtorn och Winga-båken, finnas på ön några andra byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand. Se den om Böttö anförda anvisningen för insegling till Winga sand och Hakefjord. Winga är lotsstation för Götheborg och hamnarna derutmed.
CARLSTEN äfven kallad MARSTRAND. Omgående Spegelfyr.
Lat. N. 57°53'47". Long. O. om Ferrö 29°46'14". Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'29"
Ofvanpå Carlstens fästningstorn anbragtes år 1781 en fyrinrättning, som sedermera år 1836 förändrades och utvidgades till en omgående spegelfyr av första ordningen. Fyr-apparaten består af 16 stycken pläterade Engelska reverberer, hvilka äro så placerade, att 4 återkasta ljuset på en gång och under omloppstiden, 8 minuter, gifva 4 starka sken eller blinkar med lika många mörka mellantider. Hvarje blink varar 25 à 30 sekunder; och som fyrskenet är 291 fot öfver vattnets yta, synes denna fyr i klart väder på 5 1/2 à 6 mils afstånd, samt är således för de sjöfarande, som segla i Kattegat, en ypperlig känning. På samma gång som Carlstens fyr kan äfven Skagens synas, och närmare undeer Svenska kusten bör äfven Winga och Carlstens fyrar, eller den senare och Hållö fyr blifva på en gång synliga. I anseende till Carlstens fyrs ansenliga höjd öfver vattnet, besväras den stundom af dimmor eller lätta moln, som hindra eller bortskymma ljuset, en olägenhet som inträffar med flera fyrar. Marstrandsön, hvarpå fästningen är belägen, är i sig sjelf en hög bergholme, innanför hvilken ligger Martsrands förträffliga hamn, vid hvars angörande nattetid, Carlstens fyr tjenar till en god rättelse.
HÅLLÖ. Omgående Spegelfyr.
Lat. N. 58°20'30". Long. O. om Ferrö 29°25'45". Long. O. om Greenwichs meridian 11°16
Uppå Hållön, belägen omkring 1/2 mil S.O. från Sälö Känningsbåk, uppfördes åren 1841 och 1842 ett fyrtorn af sten, hvaruti anbragtes en omgående spegelfyr, bestående af 9 reverberer eller speglar, så placerade, att de under omloppstiden 6 minuter, gifva nio blinkar eller kortare sken med korta mörka mellantider, hvarigenom någon förvexling icke bör äga rum med Marstrands fyr, hvilken under en omloppstid af 8 minuter allenast visar 4 blinkar. Fyrtornet, som är hvitrappat, har 35 fots höjd från grunden till altanen och från fyrljuset till vattenytan 122 fot, hvarföre skenet alltså bör synas på 4 mils afstånd. Byggnaden är uppförd på S.O. sidan af Hållön, ungefärligen på midten af öns längd närmast stora inloppet till Kongshamn. Fyren är synlig i alla väderstreck från sjön med undantag af ett halft streck, eller då fyren är mellan S.O. 1/2 O. och S.O. t. O. på kompassen, då den bortskymmes af Sälö båk. Fyren tändes första gången den 1 November 1842.
Anm. Kongl. Maj:t har i nåder befallt, att tvenne fyrar skola uppföras på Koster, eller någon af de derintill belägna öar, och hvilka fyrbyggnader skola företagas i den mån tillgångarna det medgifva och sedan de redan i nåder beslutade fyrbyggnaderna på Gottland blifvit fullbordade; till följd hvaraf närmare undersökning kommer att ske innevarande sommar samt, om det medhinnes, arbetet i år begynnas, i hvilket senare fall detsamma kan fullbordas och fyringen begynna på hösten nästkommande år.
STOCKHOLM, 1848. P. A. NORSTEDT & SÖNER. Kongl. Boktryckare.
Lista över fyrar 1848
Nedan återges de år 1848 summa 33 uppräknade fyrarna. Den i "Underrättelse 1848" för resp fyr angivna textbeskrivningen återges om du klickar namnet på fyrplatsen.
Svenska fyrplatser enligt Underrättelse 1848
Nedan återges de år 1848 summa 33 uppräknade fyrarna.
Jfr mil, längdmått, Svensk Fyrlista, Underrättelse 1842, Underrättelse 1848, Underrättelser 1852, Beskrifning 1872