Åhus

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Åhus, svensk stad med hamn, lotsplats, ledfyr och obemannade ensfyrarSkånes ostkust, Södra Östersjön.

Inloppet till Åhus. Norra nedre: I vattnet, 240 m O om övre fyren. Fyrfundamentet är fasadbelyst. Norra övre: På hamninloppets norra pirhuvud. Pirhuvudet är fasadbelyst. Fyrarna är i ens i 275 grad och markerar norra kanten av den 70 m breda inseglingsrännan. 
Q G.jpg


Hanö karta ritad.jpg
Iso G 3s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby
Åhus sjömärken Södra båken, Lots-uppassningshuset, Norra båken och Amiralitets-båken. Ur Underrättelser 1852
Åhus södra båken målas. Arkiv Claes Ahlström
Åhus Nedre från 1912. Arkiv Sankt Annas Gille
Åhus Nedre och Övre 1918. Arkiv Lotsverket
Åhus hamnfyr och stångmärke 1915. Arkiv Lotsverket
Åhus Hamnfyr och SS Rhen på väg ut mellan hamnpirarna som byggdes på 1890-talet. Ytterst på piren syns lotsarnas passningshus. Arkiv Sankt Annas Gille
Laddar karta ...


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Åhus lotsplats. Belägen vid Åhus köping, Kristianstads län. Postadress och telegramadress: Åhus.

Åhus hamn vid Helgeåns norra mynning är en mycket gammal sjöplats. Den omtalas redan år 1027, då konung Knut den store (dansk) med hela sin flotta blev av konungarna Anund Jacu (den svenske, son till Olof Skötkonung) och Olof Haraldson (kallad Digre, norsk) innestängd uppe i Helgeån.

Åhus var under medeltiden och i början av reformationstiden, till år 1614 stad och biskopssäte, med efter tidens förhållanden stor sjöfart. År 1614 upphörde Åhus stads privilegier och flyttades till Christianstad. Samtidigt måste Åhus borgerskap flytta till Christianstad. Från denna tid var Åhus endast en by och sjöfarten avtog avsevärt icke minst på grund av att anläggningarna fick förfalla, så att djupet i Helgeån minskade. I början av 1800-talet var vattendjupet vid Helgeåns norra mynning endast omkring en meter. Fartyg av mer än detta djupgående kunde inte komma upp i Helgeån utan fick ankra utanför Helgeåns mynning i närheten av skäret 'Norrekar' och lasterna fraktades med pråmar till och från fartygen.

År 1849 påbörjade Christianstad stad en hamnanläggning i Åhus, i det att grunden lades till två, cirka 550 meter långa hamnarmar, med ett avstånd från varandra av cirka 20 meter. Detta arbete fullbordades år 1852. Muddringen fortsattes i hamnen, så att år 1860 fartyg av 12 fots (=3,6 m) djupgående kunde angöra hamnen. Sjöfarten ökades årligen. År 1895 påbörjades och 1898 avslutades ett vidlyftigt muddrings- och sprängningsarbete såväl i hamnen som utanför densamma, där en helt ny rak inseglingsränna kom till. Samtidigt flyttades södra hamnarmen längre söder över, så att avståndet mellan pirerna blev 70 i stället för tidigare 20 meter. Kajer av omkring 1000 meters längd anlades. Hamnen kunde nu angöras av 5,5 meter djupgående fartyg natt som dag, i det att inseglingsfyrar samt klock- och lysbojar anlagts. Lotsuppassningen pågick oavbrutet året om. Åren 1912 - 1913 fördjupades såväl hamnen som ovannämnda inseglingsränna till 6 meter.

Lotsar har med all sannolikhet funnits i Åhus redan då Åhus var stad, enär gamla papper visa att lotshemman från denna tid funnits. I början av 1800-talet tjänstgjorde vid Åhus lotsplats kronolotsarna: lotsålderman Frans Nilsson, son till 'Kabbarp', lotsarna Per Johnsson, Kristian Olsson, Lars Olsson, Jacob Åström, Sven Staffensson, Johan Peter Kraemer och Carl Olsson Norborg. Samtliga dessa lotsars tjänstgöring inföll under lotsålderman Nilssons förmanstid. Därefter nu tjänstgörande personal.

Åtminstone från början av 1800-talet hade lotsarna sin utkik i kyrktornet, som var försett med en spira (beläget cirka 3 kilometer innanför pirarna) intill år 1865, då spiran vid en åskeld brann ner. Från år 1865 till 1899 hade lotsarna sin utkik från en utkiksställning, uppförd å den så kallade Slottsbacken, gammal ruin av Åhus biskopsresidens (belägen cirka 1 1/2 kilometer innanför pirarna). Från år 1899 är utkiksställningen uppförd ytters på norra hamnpiren.

Betecknande är hur utkiksplatsen från att vara belägen 3 km innanför, till sist kom ända ut på pirhuvudet.

Ur Underrättelser 1852

ÅHUS SJÖMÄRKEN. Dessa utgöras af fyra, nemligen:

1:o Södra båken, bestående af en 50 fot hög spira med jernstag, hvitmålad fyrkantig tafla på toppen och Hvitfärgad gles brädbeklädnad vid foten. Denne, i förening med Åhus kyrktorn, tjenar till rättelse vid inseglingen genom södra gattet;

2:o Lots-uppassningshuset, rödfärgadt, beläget uti Espet omkring 140 alnar söder om förstnämnde båk och nära intill stranden, har midten af östra gafveln hvitfärgad, och vid denna gafvel är upprest en 30 fot hög, hvitmålad utkiksstång. Tjenar till rättelse under kryssning samt till utkik för lotsarne;

3:o Norra båken, 40 fot hög, af spiror, i form af en pyramid, täckt med trekantigt tak. Den är stående på en hög sandkulle omkring ½ mil N.N.O. från Åhus och tjenar, i förening med Fjelkinge backe, till inseglingsmärke genom södra gattet till Åhus; och

4:o Amiralitets-båken, 56 fot hög, med ett hvitmåladt kors på toppen, står emellan den sistnämnde och åmynningen och tjenar till rättelse under kryssning på inre redden. Pl. XIII.

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Malmö lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsålderman: Frans Nilsson, f. 1828
  • Mästerlots: Sven Staffansson, f. 1838
  • Lots: Carl Peter (Olsson) Norborg, f. 1854
  • Lots: Johan Peter Kraemer, f. 1845
  • Lotslärling: Herman Nikolaus Petrén, f. 1869
  • Lotslärling: Johannes August Kraemer, f. 1870

Lotsbarnskola

Här fanns ingen lotsbarnskola. Barnen gick i sockenskolan.

Åhus Nedre och Övre

1897 anlades fyrplatsen med två paraboliska spegelfyrar som ensfyrar. Veklampa. Djupet i hamnen var ökat så att man nu kunde ta in fartyg med 5,6 m djupgående. Men man behövde bättre belysning av fyr för att leda till hamnen.

1912 var fyrarna i ens i 275 grad. Enslinjen leder fritt in till hamninloppet. Mellan bojarna Åhus redd yttre och inre ligger flera grund (2,5 - 5,5 m) mycket nära enslinjen

ÅhusInreFlygfoto50.jpg

Hamnen med fyren Åhus Övre i bakgrunden. Arkiv Sankt Annas Gille

1951 fick Nedre ändrad sektorering: Fyrkaraktär: Sx WR 60/m 12M.

Nya fyrar, Norra och Södra

1963 ersattes fyrarna med nya. Anlades fyrplatserna Åhus Norra och Södra, nedre och övre. De övre fyrarna på hamninloppets pirhuvud, de nedre i vattnet 240 m O om de övre. De Norra fyrarna är Röda i enslinjen. De Södra fyrarna är Gröna i enslinjen. Fyrarna är parvis ens i 275 grad och utmärker kanterna av den 70 m breda inseglingsrännan. Fyrfundamenten och pirhuvudena är fasadbelysta. Fyrarna är synkrona.

Fyrlyktor och vita trekantiga dagmärken med orange kanter, de nedre på vita fundament

Någon gång släcktes de Södra fyrarna.


Norra fick nuvarande egenskaper

  • Nedre: WGS-84 Lat. N 55 55,7. Long. E 14 19,9. Sv. Nr. 649500. Int. Nr. C7572
  • Övre: WGS-84 Lat. N 55 55,7. Long. E 14 19,7. Sv. Nr. 649501. Int. Nr. C7572-1

Nuvarande utseende:

  • Nedre: Fyrlykta och rött trekantigt dagmärke på vitt fundament
  • Övre: Fyrlykta och rött trekantigt dagmärke

Nuvarande karaktär:

Länkar

Ur Blänket Nr 2010:4 Åhus lotsar och sjömärken, Berättelse och bilder Claes Ahlström

Skånes ostkust

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Södra Östersjön, Skånes ostkust, Skånes sydkust, Blekingekusten, svenskt fyrväsende, Sjöfartsverket, ledfyr, ensfyr